Åbo Akademis bibliotek inledde sin verksamhet år 1919 då åtta rum i bottenvåningen i akademins huvudbyggnad inreddes till ett bibliotek. Sexton år senare kunde biblioteket flytta in i egna utrymmen: Boktornet.

Boktornet byggs 1934-35

Våren 1934 gjorde Gertrud och Gösta Branders en donation till akademin för att möjliggöra byggandet av ett bibliotekshus. Byggnadskommittén vidtalade arkitekten, sedermera professor Erik Bryggman för projektet. Hösten 1935 stod Boktornet klart att invigas.

Det kubiska Boktornet hör till funktionalismens klassiker i Finland med de slätrappade stora vita väggytorna, med det platta taket på vilket finns en kubisk byggnad för ventilationssystem och hissmaskineri, med speciella fönster som släpper in lagom ljus i de sju våningarna samt med balkonger för städbruk i de fyra översta våningarna. Den vitrappade framhävda skorstenen ger ytterligare kubisk prägel åt huskomplexet.

Boktornet byggdes på den medeltida biskopsgårdens tomt. Byggnaden upptar en areal om 19 x 14 meter och är 20 meter hög. Byggnaden placerades indragen från Domkyrkogatan mitt i kvarteret med tanke på att en tillbyggnad för biblioteksfunktioner i ett senare skede skulle rymmas mellan Boktornet och gatan.

Mot Domkyrkogatan byggdes senare en mur med pengar som donerades av ekonomirådet, direktör Oskar Öflund i Helsingfors och utanför muren placerades år 1936 en staty av skalden Josef Julius Wecksell utförd av skulptören Yrjö Liipola.

År 1938 gjordes ett ingrepp i Boktornets exteriör genom att ett litet astronomiskt observatorium med en observationskupol inrättades i en takbyggnad invid den kubiska takbyggnaden.

Tillbyggnaden står färdig 1957

Magasinutrymmena i Boktornet var tänkta att räcka endast för sex år. Under den tiden tänkte man sig att den andra etappen av bibliotekskomplexets byggande skulle utföras. Makarna Branders gjorde donationer på ungefär 18 miljoner mark till en byggnadsfond för bibliotekets tillbyggande. Men tiderna blev hårda, landet drabbades av krig och materialbrist. Fondens värde krympte. Först år 1955 kunde man börja aktivt arbeta för tillbyggandet.

Boktornets arkitekt, professor Erik Bryggman framlade ett förslag till helhetsplan för bibliotekskomplexet. Han drabbades dock av sjukdom och dog innan han hunnit genomföra detaljplaneringen. Uppdraget gavs åt arkitekten professor Woldemar Baeckman som ombads inkomma med ett helt eget förslag eftersom man inte ville att Bryggmans förslag skulle bearbetas på så lösa boliner som ett första utkast. Baeckman följde till placeringen och andan Bryggmans ursprungliga plan om än exteriören blev något annorlunda. Baeckman var angelägen om att så mycket som möjligt av Boktornets fasad skulle synas till Domkyrkogatan och förbli intakt.

När tillbyggnaden stod färdig utrymdes de nedersta våningarna i Boktornet, mellangolv lades i före detta låneexpeditionen och läsesalen och de två våningarna blev bokmagasin. I arbetsutrymmena en våning upp vettande mot Porthansgatan vilka varit Expedition II och överbibliotekarierum och vilka ligger i samma plan som det brandsäkra handskriftsrummet insattes inte mellangolv. Utrymmena blev handskriftsavdelningens arbetsrum med högt till tak. De små arbetsrummen mot Domkyrkogatan ombyggdes dock till magasin i två våningar.

Byggnadskroppen utgörs av två flyglar mellan Boktornet och Domkyrkogatan indragna på tomten så att de stora gamla träden på tomten finns kvar. Såväl Bryggman som Baeckman hade den svåra uppgiften att beakta att bibliotekskomplexet skulle smälta in bland de mer eller mindre klassicistiska empirebyggnader som omger domkyrkan med de medeltida tegelmurarna. Träden blev en tillgång att räkna med då det gällde anslutningen till tidigare bebyggelsen.

Baeckman lät liksom Bryggman stora vita väggytor ge sin skapelse en ren och ljus framtoning i funktionalismens anda.

Huvudflygelns 38.5 meter långa fasad mot Domkyrkogatan får sin karaktär genom kataloghallens och läsesalens höga fönster som täcker övre delen av fasaden. Längst mot Biskopsgatan sträcker sig fönstren från taket till grunden. Utanpå fönstren finns ett galler av vitmålade lameller av förspänd betong som effektivt dämpar solljuset den tid trädkronorna inte bär löv. En bred och luftig trappa leder upp till huvudingångens glasdörrar. Trappstegens horisontella lamellverk ser likadana ut på håll som fönstrens vertikala lamellverk. Trappräcket är en metallkonstruktion som går igen i dörrhandtagen. Fasaden mot Henriksgatan upptas av de stora fönstren i entréhallen samt det svagt V-formade taket. Fasaden mot Biskopsgatan är diskret. Där finns två balkonger som leder in till läsesal och galleri ovanför läsesalen. Fasaden mot Porthansgatan är diskret och harmonierar fullständigt med Boktornet därinvid. I två våningar finns rader av fönster till arbetsrummen och närmast Boktornet finns en ingång avsedd för transport av boklådor och material till personalen.

Sidoflygeln ligger längre in på tomten och är i endast en våning. Byggnaden är diskret med rena linjer. Fasaden mot Domkyrkogatan domineras av arbetsrummens rad av fönster. Fasaden mot Henriksgatan karakteriseras av ett fönster som försetts med lameller av lackerat trä samt en mindre utbyggnad av lackerat trä där det finns en separat ingång till flygeln.

Överbibliotekarier vid Åbo Akademis bibliotek

Fram till år 1935 hade bibliotekets chef titeln bibliotekarie.

Allan Törnudd 1919–1927
Eric Holmberg 1927–1952
Carl-Rudolf Gardberg 1953–1966
Olof Mustelin 1966–1980
Torbjörn Söderholm 1981–1994
Siv Storå 1995–1998
Tore Ahlbäck 1998–2009
Pia Södergård 2009–2021
Yrsa Neuman 2021–