26.4.2023

TEXT: Linda Ahlbäck

Vid CLL genomförs som bäst Är det okej att vara båda – ett projekt för att stärka nyanlända barns välmående, självkänsla och känsla av samhörighet till båda sina kulturer.

En sen tisdagseftermiddag via Zoom möter vi Eman och Bayan Moussa tillsammans med Linda Johansson. Om en timme kommer de tre i sin tur att möta en grupp barn i Röda Korsets lokaler i Mariehamn. Eman och Bayan i rollen som ledare för gruppen och Linda som deras assisterande ledare. Tillsammans med barnen som är i åldrarna 8–11 år kommer de att göra övningar, leka och prata om hur det är att vara ung och växa upp i en annan kultur och i ett annat land än det man föddes i. Språken som används är arabiska och svenska. Arabiska eftersom det är det modersmål som de delar, svenska för att samtliga bor på Åland.

Barngruppen och deras unga ledare deltar alla i ett projekt som heter Är det okej att vara båda? Projektet inleddes formellt år 2022 men egentligen tog det sin början redan år 2021 då systrarna Moussa tillsammans med Röda Korsets Linda Johansson tog sig från Åland till Vörå i Österbotten för att gå en kurs i gruppmetoden MindSpring.

Vad är MindSpring?

Metoden utvecklades ursprungligen i Nederländerna av en man vid namn Paul Stark. Därefter togs den vidare till andra länder, bland annat till Danmark där Dansk Flyktinghjälp vidareutvecklat och anpassat konceptet till de nordiska länderna. Från Danmark togs steget sedan vidare till Finland genom det AMIF-stödda projektet Stig in2 – Born to be included (2020–2022).

Kärnan i MindSpring är ökad medvetenhet och metoden är unik i det att en person som delar flyktingbakgrund, språk och kultur med den nyanlända men som befunnit sig en tid i landet och tillägnat sig det nya språket, fungerar som ledare. Till sin hjälp har ledaren en assisterande ledare som är en professionellt utbildad person, till exempel socialarbetare, hälsovårdare eller integrationshandledare. Genom metoden, den process och de träffar som äger rum får gruppmedlemmarna ny kunskap och färdigheter som kan hjälpa dem att hantera frågor relaterade till livet i en ny kultur och ett nytt land. Centralt i MindSpring för barn är tanken om joyful playing, där man använder lek för att läka och stärka traumatiserade barn. Här ingår också tanken om resiliens, det vill säga att stöda förmågan att hantera stress och katastrofer. Från projektets sida har man ytterligare lyft in inslag från den positiva psykologin, allt för att stärka och stöda de barn och unga som medverkar.  

Processen

Alla processer och de träffar som ingår i den följer en tematisk handbok som utarbetats för specifikt den målgruppen.

Tidigare ledde Eman, Bayan och deras syster Sherin en grupp för ungdomar och även om många teman är de samma – ensamhet, identitet, stress – varierar det naturligtvis  beroende på vilken åldersgrupp det är fråga om och vad som är aktuellt för just dem. Vi är alla medvetna om att det idag är utmanande att ”bara vara ung” men att samtidigt som det också lära sig ett nytt språk, nya traditioner och försöka komma in i ett helt nytt samhälle ger ytterligare en dimension till den utmaningen.

Vad säger ledarna om MindSpring?

När jag frågar Eman och Bayan om vad de tycker är bra med just MindSpring så svarar Eman så här.

– Det som är bra är att barn och ungdomar får berätta och ta fram sina känslor. De får också lära känna nya barn och unga och lära sig samarbeta, säger Eman.

– Det är bra att man börjar med MindSpring tidigt, redan med barn, då får de lära sig redan från början till exempel hur man kan hantera stress. Lära sig positiva sätt, säger Bayan.

Båda ledarna tycker också att det är viktigt att barnen lär sig vem de kan vända sig till och med vad när de till exempel får problem eller är osäkra på något.

Det här är som sagt deras andra grupp som de leder och de börjar bli lite varma i kläderna.

Finns det något som är utmanande i att vara ledare?

– Just det där att börja med den nya gruppen är kanske mest utmanande, säger Eman. Hur kommer gruppdeltagarna att bete sig mot varandra? Vad ska man göra om det händer något och hur ska man planera så att det blir bra för alla?

En annan sak som kommer upp i vår diskussion är att när de nu har yngre barn i gruppen behöver de tolka många begrepp så att de blir lättare att förstå.

Gemensamma spelregler ger trygga rum

I MindSpring är det stort fokus på förtroende och trygghet, att alla som är med ska känna sig så trygga med varandra att man vågar dela med sig också av svåra upplevelser och tankar. För att skapa det trygga rummet utformar man redan under första träffen gemensamma spelregler som sedan lyfts fram vid varje tillfälle. Den viktigaste spelregeln är att man som deltagare aldrig berättar vidare vad man får höra och ta del av. Andra spelregler kan vara att mobiltelefonen lämnas vid sidan eller att man lyssnar när någon annan pratar.

I MindSpring-handboken finns  några exempel på olika spelregler men det är upp till varje ny grupp att fundera över dem och om det finns ytterligare regler  som man vill lägga till. Eftersom Eman, Bayan och Sherin har ganska unga barn i den här gruppen har de kreativt löst det hela genom att rita spelreglerna istället för att skriva dem (se bilden).

Vad har ledarna upplevt som det roligaste med grupperna?

– De gånger när alla kommer i tid. När alla pratar och diskuterar och vi till och med måste avbryta för att vi ska kunna avsluta.

Eman och Bayan har också tyckt om när barnen kommer med olika förslag på vad de vill göra och på så vis tar ansvar för gruppen – att de faktiskt säger vad de vill.

Vad säger den assisterande ledaren Linda då, vad tycker hon om att finnas med i grupperna?

– Jag tycker om att se när barnen och de unga börjar utvecklas, prata och uttrycka sig mer. När jag ser att de blir tryggare.

Och med de avslutande orden lämnar vi de tre så att de kan göra de sista förberedelserna innan barnen anländer!