Akademiska studier ska utveckla ditt tänkande, föra fram nya idéer och ny fakta. Därigenom ska du kunna utvidga din världsbild och bygga upp ny kunskap. Att studera kräver alltid bearbetning av kunskap. Ju mera och ju bättre strukturerad kunskap du redan har om temat, desto snabbare läser du och desto bättre kan du plocka ut det väsentliga ur ett material samt bygga upp en meningsfull helhet.
Svårigheter med studierna?
Vid Öppna universitetet har du möjlighet att få tillgång till individuella arrangemang ifall du har funktionsvariationer som försvårar ditt kursdeltagande. Du kan boka in dig hos Öppna universitetets tillgänglighetshandledare för samtal och rekommendation för mer tillgängliga studier.
Universitetsstudier bedrivs självständigt och för att kunna studera framgångsrikt är det viktigt att du planerar dina studier.
Ett viktigt verktyg för studieplanering är din kalender.
- Anteckna alla kurstider, tenter och deadlines
- Boka in tid för självstudier
Som motvikt till studierna är det också bra att planera in återhämtning och fritid med sysselsättning som ger dig ny energi.
Det lönar sig också att vara realistisk i planeringen. Om du arbetar heltid hinner du kanske inte med så många kurser på en termin?
Att läsa vetenskaplig litteratur utgör en central del av dina studier. Vetenskapliga böcker och artiklar inom varje vetenskapsgren har sitt eget språkbruk. Att du tillägnar dig språket är en del av inlärningsprocessen.
Läsning av vetenskapliga texter tar tid och kräver effektiva inlärningsstrategier.
Några tips för läsning:
- Anteckna viktiga punkter och nyckelord eller rita bilder/scheman som hjälper dig att minnas.
- Fokusera på helheten och att förstå vad du läser. Du behöver förstå sammanhanget och kunna skapa dig en övergripande bild av skeendena och argumenteringen.
- Kom ihåg att repetera! Det är lättare att minnas om du aktivt bearbetar det du hör och läser samt repeterar
Lässvårigheter?
Svårigheter med att läsa kan ta sig i uttryck genom att man läser långsamt, att man har svårt att förstå texten eller att man har svårt att hitta det som är relevant i texten. Svårigheterna kan bäst beskrivas som ett spektrum, där vissa har lindriga svårigheter och andra svårare.
En del upplever att det hjälper om de kan höra texterna läsas upp för dem. Det finns olika verktyg som man kan använda sig av för att få texter upplästa. På Dateros sidor ”Smarta verktyg” hittar du konkreta tips. Tillgänglighetsbiblioteket Celia kan du också bekanta dig med.
Alla känner vi till känslan att sitta med ett blankt papper eller en tom sida på datorskärmen. Att skriva är mycket mera än att förmedla information; det utformar och utvecklar ditt tänkande och ditt sätt att uttrycka dig. Att skriva är också ett av de bästa sätten att lära sig behärska sakinnehållet och kommunicera.
Följande moment i skrivprocessen kan fungera som stöd för dig när du arbetar på en lite längre uppsats/essä:
- Fundera på temat för uppsatsen; sätt en rubrik
- För vem skriver du? Ha som utgångspunkt när du inleder ditt skrivande: formulera en fråga/frågor som du vill ha svar på eller kan du kanske utgå från en teori som läraren ger
- Samla material
- Diskutera med handledare och kurskamrater
- Sovra i materialet
- Avgränsa ämnet: vad skall du koncentrera dig på?
- Strukturera/planera ditt upplägg och gör en disposition
- Skriva: Bearbeta texten & korrekturläsa, litteraturhänvisningar
- Känner du dig osäker? Ställ frågor till läraren eller i gruppforum på kursen
- Lämna in in text
Skrivsvårigheter?
Svårigheter att skriva kan uppstå som ett resultat av en rad olika orsaker, såsom syn- eller hörselproblem, språkstörning, emotionella problem eller dyslexi.
En del upplever att det hjälper om de kan diktera texterna istället för att skriva. På Dateros sidor ”Smarta verktyg” hittar du konkreta tips.
Muntliga framträdanden är en av de sakerna där man får öva, misslyckas, lyckas och bli bättre. Många tycker att det är utmanande och att det känns jobbigt.
En lämplig nivå av nervositet aktiverar oss och förbereder oss för att prestera väl. Det är lätt att tro att man är den enda i världen som är nervös, men i princip alla känner någon form av nervositet, med fjärilar i magen, rodnad, hjärtklappning, spänning och många tankar som rusar genom huvudet.
Hur hantera nervositet?
Det skulle vara skönt om det fanns ett sätt att bara bli av med nervositeten, men det är oftast inte så lätt att påverka medvetet. Men kanske du inte behöver sluta vara nervös, utan det du istället behöver lära dig är att handskas med nervositeten och acceptera att det finns där utan att störa dig allt för mycket?
Två tekniker:
- Använda kroppen som en guide. Var känns nervositeten? I vilken eller vilka delar av kroppen? Hur skulle du beskriva känslan? Är känslan likadan hela tiden eller förändras den? Att lägga märke till dessa saker kan hjälpa dig att bli medvetet närvarande i stunden, och minska risken att du försöker trycka bort känslorna (vilket ända oftast inte funkar).
- En annan teknik är att se tankar för vad de egentligen är. Ofta ser vi våra tankar som något slags absoluta sanningar, men tankar är ju bara tankar, inget mer än så. Och vi är inte våra tankar heller, vi är mycket mer än så! Vi är människor som har tankar. Det kan låta lite paradoxalt, men ibland minskar nervositeten när man accepterar tankarna och känslorna som är kopplade till den.
Tips för att hålla föredrag:
- Fokusera på innehållet i vad du vill förmedla mer än hur du förmedlar det.
- Förbered dig väl. Tydlighet är ett bra ledord, om du har en tydlig uppfattning om vad det är du vill säga är det lättare att genomföra presentationen och lättare för publiken att hänga med.
- Kan du öva presentationen inför någon kompis eller familjemedlem? Eller bara högt för dig själv? Att vänja sig vid att hålla presentationen kan minska på nervositeten när det väl gäller.
- Försök lugna ner dig före och under presentationen, t.ex. genom att välja att andas långsammare, ta pauser när du talar och slappna av de stora muskelgrupperna (axlar, bak, lår).
- Rör på dig under presentationen, då är det lättare att slappna av och du får igång blodcirkulationen och andningen.
- Välj ut något eller några vänliga ansikten i publiken och rikta dig endast till dessa personer. När du presenterar digitalt, kan du också välja vilken vy du har. Vill du se dem du presenterar för eller inte?
Att presentera är en färdighet som kan utvecklas på lång sikt.
En stor del av universitetsstudierna utgörs av individuellt arbete, men i vissa kurser ingår grupparbeten. Ofta är grupparbeten inplanerade som en del av en kurs, och då är man tvungen att jobba med andra oavsett man har lust eller inte. Liksom i arbetslivet och övriga samhället får man inte alltid välja vem man arbetar med. Därför måste man lära sig samarbeta även med såna som man inte känner från förr eller inte kommer så bra överens med.
Grupparbete förutsätter att man träffas och arbetar tillsammans. Att bara dela upp uppgifterna sinsemellan för att sedan sammanställa alstren – det är inte grupparbete utan något annat.
Nedan följer lite tips på hur du kan jobba i din grupp för att samarbetet ska fungera bra. Kom ihåg att alla har ansvar för att gruppen ska fungera och att ni ska få jobbet gjort!
Börja grupparbetet med att lära känna varandra bättre. Då ökar känslan av trygghet i gruppen och det underlättar målinriktat arbete.
Det lönar sig att genast i början komma överens om gemensamma spelregler i gruppen (t.ex. hur, när och om vad man är i kontakt, att alla kommer i tid till mötena osv.).
Här är ett exempel på hur man kan komma överens om spelregler i en grupp:
- Var och en funderar för sig själv och skriver upp 3-5 saker som gynnar gruppens arbete.
- Gruppen väljer 5-10 gemensamma spelregler utgående från de individuella alstren. Spelreglerna finns tillgängliga i gruppens kommunikationskanal (t.ex. Moodle, WhatsApp-grupp el. dyl.)
Här finns ett gruppkontrakt och en checklista för gruppmöten som är mycket bra att använda vid grupparbeten.
Med gruppkontraktet försäkrar du dig om att gruppen:
- diskuterar arbetsuppgift, målsättningar, personliga mål och ambitionsnivå
- gör en tydlig arbetsfördelning
- skapar gemensamma spelregler
- vet hur man håller ett gruppmöte
Ett vanligt problem i grupparbeten i studiesammanhang är inaktiva gruppdeltagare. Det kan finnas många olika orsaker till det och som märks i brist på engagemang:
- Oklara målsättningar
- Nervositet
- Oerfarenhet i grupparbete
- Svårigheter i tidshantering
- Problem i personkemin
- Motivationsbrist eller bristande förmåga att bygga upp motivation för dylika uppgifter
Inaktiva gruppdeltagare kan förorsaka ilska hos de andra gruppmedlemmarna och störa arbetet. Detta kan ofta identifieras av gruppen. Det som däremot ofta blir obehandlat är den skada den inaktiva gruppdeltagaren förorsakar sig själv. Hen lär sig inte om sakfrågan och hamnar därtill att hantera svåra känslor så som skam, skuld eller alternativt använda sin energi till att undvika dessa känslor.
I gruppen kan det finnas många olika känslor i rörelse – både på och under ytan – och ett välfungerande grupparbete förutsätter förmåga att reglera känslouttryck och att eftersträva en konstruktiv kommunikationsstil.
- Alltför argumenterande, ifrågasättande eller bättre vetande (besserwisser) stil skapar en otrygg atmosfär.
- Varmt nyfiken, tillsammans utforskande stil skapar däremot trygghet och gynnar kreativiteten.
- Både negativa och positiva känslor smittar – det lönar sig att odla de senare
- Negativa upplevelser lagras lättare i minnet.
Att hantera konflikter
När du jobbar i grupp kan det ibland hända att det uppstår meningsskiljaktigheter eller t.o.m. konflikter. Det är alltid bra att stanna upp direkt och ta tag i konfliktsituationen. Försök hantera den på ett konstruktivt sätt. Detta betyder att alla får komma till tals i tur och ordning och att ni satsar på att försöka lösa problemet genom en gemensam överenskommelse.
Ofta kan konflikter handla om missförstånd eller kränkta känslor. Det kan hända att någon i gruppen inte känner sig hörd eller uppskattad för sina åsikter. Då är det viktigt att lyssna och försöka förstå saken ur den andras synvinkel. Därefter be alla i gruppen komma med förslag på hur ni jobbar vidare.
Genom att i er grupp diskutera igenom hur ni vill jobba och använda er av gruppkontrakt och checklista för gruppträffar bygger ni en bra grund för samarbetet och förebygger konflikter. Om ni trots goda försök inte själva kan lösa er situation kan ni kontakta er kurslärare/kursplanerare och be om hjälp för att lösa konflikten.
Den största delen av utbildningsverksamheten vid Centret för livslångt lärande sker digitalt på distans.
Delta i distansundervisning
Du kan delta i distansundervisning i realtid (Zoom eller Teams) via egen dator, smarttelefon eller pekskärm. För att tala och synas behövs mikrofon och webbkamera.
Studenterna behöver inte registrera sig eller logga in på Zoom för att delta, men du ska helst ladda ner Zoom-appen på din dator från https://aboakademi.zoom.us/download och ansluta till adressen som du fått av läraren. Det går också att delta via webbläsaren Chrome, men helst via Zoom-appen. Med Firefox och Safari fungerar inte ljudet. Ifall du på förhand vill testa ditt ljud, din mikrofon och din webbkamera kan du göra detta på testsidan https://aboakademi.zoom.us/test
- Kort videoguide på engelska: Zoom for participants
Se på inspelad föreläsning
För att du ska kunna se en inspelad föreläsning i Zoom behöver du enbart en webbläsare (Firefox, Chrome, etc) på en dator, smarttelefon eller pekskärm.
Gruppmöten i Zoom
Studenterna kan också arrangera möten i Zoom för grupparbeten och annan kollaboration. För att kunna skapa ett gruppmöte ska du logga in på https://aboakademi.zoom.us med ditt ÅA användarnamn, eller använda Zoom-appen.
I Zoom-appen loggar du in såhär:
- Välj Sign in
- Välj Sign in with SSO
- Skriv aboakademi som domän och tryck enter. Nu flyttas du till ÅA:s inloggning.
- Skriv in ditt ÅA användarnamn och lösenord.
- Väl inne i Zoom kan du skapa egna möten och dela länken med andra.
Spela in Zoom-sessioner
Du kan också spela in presentationer och motsvarande och dela länken till din kurs eller lärare.
- Kort videoguide om inspelning i Zoom (3:47 min)
Zoom-netikett
- Kom i tid, kontrollera att tekniken fungerar – innan sessionen börjar.
- Du kan ändra ditt namn i Zoom, men kom ihåg att inte använda påhittade namn eller smeknamn som inte andra känner igen.
- Skapa åt dig en så lugn miljö som möjligt att studera i.
- Du behöver inte ha på kameran om du inte vill, men du får – och lärarna är väldigt glada då kursdeltagarna har kameran på, de upplever det motiverande och gör att de lite bättre kan anpassa sin undervisning enligt deltagarnas reaktioner!
- Testa hur det påverkar dig att ha kameran på ibland. Om du tycker att det är obehagligt att se dig själv i bild så kan du gömma din bild (hide selfview). Men notera att du kan synas i inspelning och att du bör garantera att ingen onödig information om utomstående syns/hörs.
- Ha mikrofonen avstängd när du inte talar.
- Om du deltar från t.ex. en bil eller buss, använd inte mikrofon eller kamera, så att inte obehöriga syns eller hörs. Undvik att skapa farosituationer om du är i bil.
- Var aktiv, ställ gärna frågor på det sätt som ni kommit överens om. Diskutera inte andra ärenden i chatten.
- Det finns en Raise hand-funktion i Zoom som du kan använda för att be om ordet
Om inspelning av Zoom-möten
- Du har rätt att spela in videor för eget bruk. Men du får inte dela eller återanvända det på något sätt. (Då bryter du mot upphovsrättslagen, förutom att du missbrukar filerna på ett sätt som kan leda till disciplinära åtgärder.)
- Du har rätt att på förhand veta vilka undervisningstillfällen som spelas in, vilka som har tillgång till den inspelade filen och var den inspelade filen kommer att delas. Du har också möjlighet att välja om du vill synas eller höras i den inspelade filen under inspelningen. Samtidigt ska du få veta hur du kan avstå från att spelas in. Om du vill att en inspelad fil ska redigeras ska du informera personen som ansvarar för inspelningen av filen.
- Ingen typ av interaktiv undervisning (t.ex. gruppdiskussioner eller då studenterna presenterar sitt arbete) får spelas in om deltagarna inte har gett sitt samtycke till det!
(informationen om inspelningar baseras på Aalto-universitetets principer för inspelning av föreläsningar)
Frågor och svar om distansstudier:
Hur ska distansstudierna genomföras om jag inte har tillgång till utrustning som krävs?
- ÅA har linjedragningen att du förväntas ha teknisk utrustning som möjliggör att du kan följa med distansundervisningen. Kursläraren har inte skyldighet att erbjuda andra sätt att genomföra kursen.
Läraren vill att jag, för att delta i undervisningen, ska logga in med ett personligt lösenord i en okänd nätbaserad tjänst. Kan hen kräva det?
- Nej, endast tjänster som erbjuds av ÅA och där studentinloggning sker med ÅA-användarkonto (abo.fi) får användas för undervisning och examination.
Hur genomförs muntliga tentamina?
- Muntliga tentamina genomförs med Zoom (eller motsvarande), antingen så att du examineras ensam eller tillsammans med några andra. Läraren för en diskussion med dig kring det som ska tenteras och bedömer därefter hur bra du lyckats svara på frågorna. Förutsatt att du ger ditt tillstånd kan läraren spela in individuella tenter, så att du efteråt kan begära rättelse ifall du anser att bedömningen inte motsvarar det du svarade på tentamen.
- Under tentamen ska du ha din kameran påslagen. Lärarens kan, innan sessionen börjar, begära att du visar upp identifikation. Då visar du ID i kameran. Du har rätt att kräva att identifieringen sker så att eventuella andra deltagare inte ser dina uppgifter. Identifieringen ska inte heller spelas in.
Krävs obligatorisk närvaro under kurserna?
- Distansundervisningen följer ÅA:s normala regler. Föreläsningar är frivilliga att delta i. Om kursbeskrivningen förutsätter obligatorisk närvaro kan kursläraren förutsätta att du deltar via Zoom eller motsvarande precis som förut. Sjukdom är alltid en giltig orsak att vara borta.