Skriv här det du söker efter!

De har undervisat blivande rektorer i över 20 år – nu trappar eldsjälarna Siv Saarukka och Torbjörn Sandén ner

De har undervisat blivande rektorer i över 20 år – nu trappar eldsjälarna Siv Saarukka och Torbjörn Sandén ner

BILDER: Stefan Westergård

Torbjörn Sandén och Siv Saarukka.
Torbjörn Sandén och Siv Saarukka.

Den mycket omtyckta behörighetsgivande rektorsutbildningen Utbildningsledarskap (25 sp) är i sin nuvarande utformning inne på slutrakan, efter att ha arrangerats i Centret för livslångt lärandes (tidigare Fortbildningscentralens) regi i över 20 år. Utbildarna Torbjörn Sandén och Siv Saarukka har sedan start utformat utbildningen, som är den enda fortbildningen i sitt slag på svenskt håll i Finland.

Radarparet Sandén och Saarukka har ägnat stora delar av sina yrkesliv åt ledarskap i olika former, och deras stora kunskaper, kontaktnät och engagemang för ämnet har lett till en utbildning som ges utmärkt respons från deltagarna. Och deltagarna är inte någon liten grupp – närmare 800 rektorer har fått sin behörighet genom utbildningen genom åren! Sandén och Saarukka berättar att de har god överblick över nuvarande rektorer och bildningspersonal ute på fältet, eftersom de i många fall har varit med och utbildat dem.

– Årligen har det ordnats en utbildning i Helsingfors och en i Vasa, och ett antal av utbildningarna har alternerats till Åbo. Vi har också haft motsvarande uppdragsutbildningar på Åland, berättar Sandén.

Utbildningsledarskapsprogrammet behöver inte nödvändigtvis leda till en rektorstjänst, även om majoriteten av deltagarna har en sådan i sikte.

– Utbildningsprogrammet har garanterat tillgången till behöriga rektorer eftersom programmet uppfyller de kompetenskrav som ställs för att leda läroanstalters verksamhet mot de mål som uttrycks i nationella lagar och styrdokument, förklarar Saarukka.

 

Lag och evangelium

Utbildningsprogrammet vilar på två ben, ledarskap och förvaltning. Därtill har praktiken och det egna arbetet i form av processande en betydande roll. Examinationen består av en portfolio, som sammanställs av utfört arbete under utbildningens gång. Utbildningens examinator tillförordnas av fakultetsrådet vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier.

– De kommunala stadgarna är mycket riktgivande i arbetet som ledande för en läroanstalts verksamhet. Vi brukar skoja om att arbetet består av lag och evangelium. Evangeliet står i det här fallet för ledarskapet, som är mer formbart än förvaltningen. Många gånger har utmaningen också varit störst för oss som arrangörer att få tag på kunniga inom lagstiftning som utbildare. Vi har engagerat och anlitat personal som utbildare från bland annat Finlands svenska lärarförbund, Utbildningsstyrelsen, Regionförvaltningsverket och kommunerna. Väldigt länge hade vi ett samarbete med Henrik Hägglund, tidigare rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan. Hägglund var vår stadigvarande jurist som orienterade deltagarna i lagstiftningen med stor bravur, säger Saarukka.

 

Skolvärldens förändring kräver utbildare i framkant

Utbildningsprogrammet innehåller i sin nuvarande form många vuxenpedagogiska inslag som möjliggör för deltagare i arbetslivet att avlägga utbildningen vid sidan av ett heltidsarbete. De senaste åren har utbildningen varit uteslutande digital, vilket har fungerat förvånansvärt bra även om omställningen till digitalt format var stor initialt, i och med pandemin, berättar Sandén. I dagsläget är utbildningen alltså helt digitaliserad men Sandén säger att en hybridmodell kanske skulle vara mest optimal.

– Något mycket positivt med en helt digital utbildning är den geografiska spridningen bland deltagarna, men det finns också ett mervärde i att träffas utanför de digitala miljöerna en eller ett par gånger under utbildningens lopp.

Saarukka och Sandén är överens om att utbildningen kräver att utbildarna är lite i framkant, inte minst med tanke på de stora förändringar som skett inom undervisning och skolvärlden de senaste åren, och som i rask takt går vidare. Utmaningarna inom skolvärlden är många, men Saarukka och Sandén är inte oroliga för rektorerna även om de ser att samhällsutvecklingen kommer att medföra prövningar för fältet.

– Vi har otroligt duktiga personer som tar uppgifterna på största allvar på våra utbildningar. Det är ett entusiastiskt, kunnigt gäng, berömmer Saarukka.

 

Alternativa sätt att bli behörig

Redan år 1999 startade planeringen av det ursprungliga utbildningsprogrammet, som ett svar på förordning nummer 986 från 1998, där undervisningspersonals behörighet stadgas. I begynnelsen togs programmet fram i samråd med Jyväskylä universitet, som också var tidigt ute med rektorsbehörighetsgivande fortbildning. Några alternativa sätt att skaffa rektorsbehörighet har också funnits genom åren, bland annat att avlägga tentamen hos Utbildningsstyrelsen. Rektorsskolan, som finansierades av Utbildningsstyrelsen och arrangerades av Helsingfors universitet under ledning av Erik Geber, var under några år också en möjlig väg till behörighet.

Utbildningsledarskap fyller en viktig funktion i egenskap av behörighetsgivande utbildning och möjligheten att avlägga rektorsbehörighet tar ingalunda slut i Svenskfinland, även om programmet i sin nuvarande form snart når vägs ände. Med start 2024 inleds en ny rektorsbehörighetsgivande utbildning enligt ett nytt koncept under professor Michael Uljens vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.

– Har man som jag varit pensionär sedan 2009, så börjar man kanske skymta tider då man inte har någon undervisning, men det är lite svårt att säga nej när man känner att man brinner för en sak, skrattar Saarukka och får medhåll av Sandén.

– Något smått är säkert hälsosamt, säger Sandén om sitt arbete efter pensioneringen 2022, och nämner att han bland annat har en del uppdrag för Skolverket i Sverige.

En sak är bägge överens om – inga dörrar stängs, det är bara nya som öppnas.