22.12.2023

TEXT: Text: Nenad Starc. Översättning: Pia Prost

”Om du stoppar fingret i havet är du ansluten till hela världen”. Så beskriver Nenad Starc, en av Kroatiens främsta experter på öar, det relativt unga internationella samarbetet öforskare emellan. Starc beskriver här både den politiska och vetenskapliga utvecklingen av de kroatiska öarna sedan Hrvatska – Kroatien – blev en självständig republik i början av 1990-talet.

Det finns 1224 öar på den östra sidan av Adriatiska havet. Havet i sig är inte stort, i historien kallades det för Medelhavsbukten. Öarna är heller inte stora, den största når 400 kvadratkilometer och bara ett femtiotal av dem är bebodda. Kroater har bott där sedan urminnes tider. I århundraden fick de uthärda utländska härskare, som lämnade spår av exploatering men inga spår av omsorg om öarnas utveckling.

Utvecklingen av öarna intensifierades efter att Kroatien fick full självständighet i början av 1990-talet. Efter det kroatiska självständighetskriget år 1997 antogs ett nationellt utvecklingsprogram för öar, National Island Development Program (NIDP). Landets ölag antogs två år senare, den första kroatiska lag som inte gäller hela republiken, utan bara för en av dess regioner. NIDP och ölagen fastställer principerna för öarnas utvecklingspolitik, dess mål och åtgärder:

• En ö är ett system som består av öns ekosystem, samhället och de mänskliga aktiviteterna på ön.
  Öar kan bara skyddas och bevaras om deras resurser används hållbart. Annars störs ösystemet, vilket leder till en slutlig försvagning av samhället.
• Ön är ett samhälle i utveckling, som öborna själva bör ansvara för. På statlig nivå bör endast de nödvändiga strukturella systemen säkerställas.

Följande utvecklingsmål härleds från dessa principer:

• Hållbar utveckling; en ekonomiskt, ekologiskt, tekniskt och socialt hållbar användning av öns resurser.
• En befolkning i balans, vilket uppnås när antalet öbor, deras ålder, könsstrukturen, samt levnadssättet och -standarden bildar en gemenskap som är tillräckligt attraktiv för att permanent bibehålla sin befolkning och attrahera nya.
• Likställa villkoren under vilka entreprenörer investerar på öar med villkoren på det kroatiska fastlandet.
• En mångsidig näringsstruktur som säkerställer öns ekonomi och samhällets motståndskraft.
• En fullständig tillgänglighet av öns resurser, vilket uppnås genom restaurering och utbyggnad av det försummade vägnätet.
• Matrikel- och fastighetsregister som ska undanröja lagliga investeringshinder.

NIPD och ölagen betonar att målen för att hantera öns utveckling omfattar havet och resurserna kring ön, det vill säga det maritima, traditionella området för öliv och ekonomi.

Trettio år av öpolitik har visat hur krävande det är att hantera utvecklingen på öar. Det ministerium som ansvarar för öarna bör samordna övriga ministerier som handhar utvecklingen av utbildning, hälsofrågor, jordbruk, fiske och miljöskydd på öarna. Det finns också offentligt ägda företag som tar hand om förbindelserna med fastlandet och andra öar vad gäller energi, post och telekommunikation. Dessa olika institutioners årliga rapporter till det kroatiska parlamentet vittnar om statliga investeringar i infrastruktur och sociala aktiviteter. Beloppen är betydande och parlamentet accepterar dem, vanligtvis enhälligt.

Dessa trettio år har också visat hur krävande det är att hantera öarna vetenskapligt. Den modiga, nya vetenskapen om öar, nissologi, är tvärvetenskaplig. Den kan bara ge resultat om så många natur- och samhällsvetare som möjligt samlas kring teoretisk och tillämpad forskning.

Fram tills nyligen studerade öforskare olika fenomen på öarna bara inom ramen för sina egna discipliner och tittade sällan på ön som helhet. Genom att samarbeta inom forskarlag har man nu möjlighet att slå samman resultaten och därmed ta itu med ön, inte bara någon aspekt av den. Redan i decennier har öar varit platsen för forskning. I nissologin står öarna själva i fokus, vilket leder till exceptionella vetenskapliga resultat och användbar information för öarnas utvecklingspolitiska beslutsfattare.

De hittills samlade erfarenheterna visar att samarbetet mellan forskare, öexperter och de som beslutar om öpolitiken i regel etableras långsamt och sällan i tillräcklig omfattning. Kroatien är inget undantag – det finns inget fungerande sätt att administrera vetenskapen. Tvärvetenskaplig forskning och till och med tvärvetenskapliga universitetsstudier finns i alla nationella vetenskapliga utvecklingsstrategier, men inte i alla handlingsplaner för att genomföra strategierna. Särskilt inte när det gäller forskningsprojekt som finansieras av staten. Forskningsprojekt om öar är därför sällsynta och det finns inga särskilda institutioner som sysslar med öar. Vi pratar om en forskare här, två forskare där som lyckas hitta tid för öarna.

I Kroatien finns fyra lärosäten där man kan hitta forskare som har öar i fokus:

• Zadars Universitet, avdelningarna för antropologi och geografi
• Institutet för etnologi och folkloristik, Zagreb
• Institutet för migration och etnicitet, Zagreb
• Ekonomiska institutet, Zagreb

Som tur för öarna tillåter de kroatiska lagarna inrättandet av vetenskapliga, icke-statliga organisationer som samlar forskare från olika discipliner. Det har gått mer än tio år sedan några av oss från ovanstående institutioner tog denna chans. Vi grundade en ideell organisation, The Anatomy of Islands, och började jobba. Vi fick snart sällskap av fler forskare som var anhängare av nissologi och resulterade i gemensamma projekt, artiklar och böcker.

Vi etablerade också ett permanent samarbete med ministeriet ansvarigt för öar och drog igång symposiet Anatomy of the Island. Vi höll de första fem på ön Vis, de andra fem på ön Lastovo, och detta års symposium, elfte i ordningen, på ön Hvar, där vi tänker stanna i ytterligare fyra år. Vi vill etablera nya kontakter, bevara de redan etablerade och främja medborgarforskning. Symposiet har alltid ett centralt tema, trots att vi även uppmuntrar till andra infallsvinklar, men ett strikt kriterium kvarstår: ön ska stå i fokus.

Vi etablerade kontakter med öforskare från utlandet och bekräftade snart det gamla kroatiska öordspråket: ”Om du stoppar fingret i havet är du ansluten till hela världen”.

En av de särskilt värdefulla kontakterna knöts med öborna i den åländska skärgården, där man utvecklat ett system med indikatorer på öarnas bobarhet. Handboken för metoden har nu översatts till kroatiska och som bäst justerar vi terminologin för att göra den förståelig för våra öbor. Det är spännande att se hur indikatorer som utvecklats på Åland också är relevanta när det gäller att bedöma principerna och målen för vår NIDP och ölagen.

Ett internationellt öutvecklingsprojekt har också lanserats i Sverige, där man kommer att samla forskare både från Östersjön och Medelhavet. Denna höst samlades man på Holmön utanför Umeå, diskuterade projektet och kom överens om nästa möte i Zadar i Kroatien. En representant för Zadars universitet och Anatomy of the Island deltog. Ett närmare samarbete Östersjön – Adriatiska havet hägrar vid horisonten. Vi ser mycket fram emot det.

Artikelförfattaren Nenad Starc är professor emeritus vid det Ekonomiska institutet i Zagreb.

Artikeln är publicerad i Tidskriften Skärgård 4/2023.
Klicka här för att komma tillbaka till Tidskriften Skärgårds artiklar!