15.1.2024
Det kontinuerliga lärandet i korsdrag
Kompetens utgör grunden för en rättvis och hållbar framtid. Att ständigt utveckla kunskaper och färdigheter bidrar till jämlikhet, människornas möjligheter till delaktighet och stärker en flerstämmig demokrati. Så står det i Sitras promemoria om livslångt lärande från 2021. Och det är lätt att hålla med!
Promemorian, som presenterar hur kontinuerligt lärande (KL) är organiserat i Norden, lyfter fram vikten av systemisk, fenomenbaserad och dialogisk ledning av kontinuerligt lärande i samhället. Allas rätt till kontinuerligt lärande är ett viktigt mål som kräver långsiktigt arbete. I Finland leds kontinuerligt lärande genom regeringsprogrammet och via flera olika ministerier, vilket utmanar det långsiktiga arbetet. Länge diskuterade man behovet av en gemensam nationell strategi för kontinuerligt lärande och 2022 kom man äntligen i mål.
Det är en riktigt bra strategi, framtagen i en dialogisk process och den fokuserar på att göra kontinuerligt lärande mera tillgängligt, att utveckla den digitala tjänstemiljön och att i högre grad integrera kontinuerligt lärande och forskning. Men från dag ett saknades en tydlig finansierings- och resurseringsplan och i stället har vi väntat på hur den nya regeringen och regeringsprogrammet tar sig an denna strategi.
Ett år efter att den nationella strategin lanserades börjar det bli klart att spelreglerna för kontinuerligt lärande skrivs om. Universiteten kommer att få en mindre andel finansiering för kontinuerligt lärande via finansieringsmodellen. Däremot höjs maximibeloppet tredubbelt för kurser och studiepoäng inom Öppna universiteten, Öpu, (till 45 e/sp) för att skapa större flexibilitet. Och så vill man att högskolorna i högre grad ska göra business på mikromeriter och andra sätt att skapa kompetensutveckling för samhället.
Minister Sari Multala motiverar höjningen av Öpu-avgifterna i en intervju i Uutissuomalainen (24.11.2023). Hon säger att detta stärker Öpus roll inom fortbildning, samtidigt som det är en inbesparingsåtgärd. Behovet att öka förstagångsstuderande vid högskolorna leder antagligen till en förändring i finansieringsmodellen så att en del av KL- och Öpu-poängen viktas in i förstagångskvoten i stället. Samtidigt är det också viktigt att skapa flera möjligheter för att komma in till universitet via Öpuleder. Jag vet inte, men jag får åtminstone en känsla av kortslutning då jag försöker få ihop alla dessa motiveringar.
Hur som helst, det är regeringen som lägger upp spelreglerna och oberoende av dem är det viktigt att Åbo Akademi har ett tydligt och klart uppdrag när det gäller kontinuerligt lärande. Det gäller att följa med och vara beredd att utveckla verksamheten. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademis (CLL) ledningsorgan Rådet för livslångt lärande har representanter från arbetslivet, CLL, fakulteterna och studerande. Rådet hade nyligen ett möte där vi tillsammans diskuterade vilken riktning verksamheten ska ha och hur vi ska förstå och agera i förhållande till de ekonomiska förutsättningarna.
Diskussionen är ändå inte alldeles enkel och det är väldigt många olika faktorer som måste tas i beaktande. Utbildningsverksamhet är något man inte ändrar så snabbt. Det är frågan om verksamhetskultur och -strukturer som tar tid att forma och omforma. Det finns många olika intressenter och många olika mottagare (kunder) av denna verksamhet. Det blåser från alla tänkbara håll och skapar korsdrag. Men med det sagt tycker jag ändå vi har en bra situation vid Åbo Akademi, vi känner vår verksamhet och verksamhetsförutsättningar och tidpunkten för denna diskussion är optimal med tanke på vår pågående strategigranskningsprocess, där Åbo Akade utför en granskning av den nuvarande strategin 2021–2030 med målsättningen att ha en uppdaterad strategi klar i juni 2024. Ytterligare bra läge är att CLL som bäst också aktivt är med och påverkar hur KL-strategin formas lokalt i Egentliga Finland.
Kontinuerligt lärande är inte bara en fråga för CLL utan för hela Åbo Akademi. Därför diskuterar vi utvecklingen av KL integrerat med de utbildningsstrategiska åtgärderna som helhet. I förslaget till utbildningsstrategiska åtgärder som nyligen var på remiss, nämns bl.a. att vi stärker våra arbetslivskontakter, utbildningarna samarbetar i högre grad med olika samhällsaktörer och vi ser hur vi kan stärka på forskning baserat kontinuerligt lärande, i linje med den nationella KL-strategin. Under 2024 klarnar vilka åtgärder som ska prioriteras.
Trots korsdraget finns det mycket vi kan påverka själva. Genom att hålla blicken ovanför den politiska nyckfullheten kan vi tillsammans ta ansvar och arbeta för en tydlig och relevant utbildningsverksamhet som stöder jämlik tillgång till kompetensutveckling och kontinuerligt lärande.
Kontinuerligt lärande definieras lite olika beroende på vem som gör det, arbetslivet, finansiärer, beslutsfattare, högskolorna eller individen. För ÅA är det viktigt att vi inkluderar kompetensutvecklings-, utbildnings- och bildningsperspektiven i förståelsen av kontinuerligt och livslångt lärande. Nedan några centrala aktörers definitioner.
• SKOLS/JOTPA: Med kontinuerligt lärande menas utveckling och utvecklande av kunnande som fortsätter hela livet ut. Kontinuerligt lärande är till dels målmedvetet och mångsidigt organiserande av och ökande på färdigheter och kunskaper, delvis utvecklande som sker i vardagen.
• UKM: Syftet med det kontinuerliga lärandet är att svara på behovet av att utveckla och förnya kunnandet under olika skeden av livet och karriären.
• TEM: Med kontinuerligt lärande avses livslångt lärande som sträcker sig över olika livsområden. Syftet med reformen av det kontinuerliga lärandet är att tillgodose kompetensbehov till följd av förändringar i arbetslivet, med vikt på kompetensutveckling för personer i arbetsför ålder.