22.3.2024
Det litterära skapandet är ett växande vetenskapsområde på Åbo Akademi som nu har sin egen biämneshelhet med en bred palett av kurser. Läs- och skrivkompetenserna är mycket relevanta i en tid av multimodalitet och ett starkt fokus på det digitala. Vi frågar Mia Österlund, specialforskare i litteraturvetenskap, vad är alltså litterärt skapande?
– Litterärt skapande är konsten att läsa och skriva. Men också liksom sammanflätningen mellan de här två elementen. Till skillnad från renodlad litteraturvetenskap så är här mera fokus på den kreativa processen, att du faktiskt skriver själv, säger Österlund.
Vad kan man studera?
Grunderna i litterärt skapande är litteraturvetenskap och litteraturhistoria. Genom de två bitarna lär du dig hur berättande är uppbyggt och hur berättandet har sett ut genom tiderna, men det är också mycket eget skrivande.
– För att kunna skriva måste du också ha läst en hel del. Du får verktygen till att förstå hur litteratur byggs upp och fungerar. Vilken roll den spelat i samhället. När du har de här grundfärdigheterna kan man specialisera sig enligt intresse. Någon kanske är intresserad att skriva för scenen, dramatik, poesi, barnlitteratur, bilderböcker, filmmanus, självbiografier… eller är det memes man vill skriva till nätet? Möjligheterna är oändliga, det finns både bredd och djup, säger Österlund.
Litterärt skapande huserar vid ämnet litteraturvetenskap vid FHPT. Närheten till lärarutbildningen gör det till ett lämpligt biämne för lärare, men målgruppen är större än så. För vem rekommenderar ni litterärt skapande?
– Det är nåt för alla lärare. Vi har haft projektet Skrivande skola där alla lärare förväntas vara skrivande förebilder. Men det blir en naturlig del för modersmålslärare, men också för studerande som har författardrömmar. Vi har lång tradition på ÅA av att ha utbildat de som blivit etablerade författare. Journalister, kritiker, kulturarbetare, bibliotekarier… det passar nog alla som har med kulturfältet att göra, eller på annat sätt är intresserad av skrivandet, säger Österlund.
Genom studier i litterärt skapande kan du således tangera en hel uppsjö av vetenskapsfält. Du kan också bli ordkonstpedagog och dra kurser för skrivande grupper, för barn- unga, eller också vuxna.
Österlund menar också att behovet för litterär kompetens kvarstår, trots att vi nu lever i ett samhälle där bilden har en renässans. Vi läser bild och vi ser bild hela tiden.
– Vi producerar bilder hela tiden. Men samtidigt skriver vi också. När man tidigare hade ett telefonsamtal så skriver man nu ett meddelande och chattar. Det kanske inte är ett litterärt skrivande varje gång men vad vet jag – kanske folk skriver dikter till varandra också, säger Österlund och skrattar.
– Men absolut lever i ett multimodalt samhälle och det blir ju också en demokratifråga om vem som har läs- och skrivkompetenserna.
Visuell läskunnighet har man talat länge om – att ta in, tolka och förstå ett visuellt eller multimodalt budskap. Det finns också en hel begreppsapparat från bilderboksforskningen, konst- och filmvetenskapen, journalismen med mera som har en egen terminologi och ett eget sätt att se på hur vi berättar och tolkar i bild och text.
– Och inte minst med AI-funktionerna som redan finns så är det viktigt med en källkritisk medvetenhet. Jag tänker att det litterära skapandet kan hjälpa att fostra och forma vetskapen om hur text byggs upp och fungerar. Då har vi lättare att genomskåda manipuleringar som är vanligt förekommande just nu. Via denna multimodala kompetens rustar vi oss också för det här trycket som vi utsätts för, tänker jag.
– Jag tänker också att vi lever i en ny punkera. På sent 60-, 70-tal var punkens ideal att alla kan tralla, alla kan spela och alla kan göra låtar. Nu är det lite samma, alla kan lägga ut material och vara sin egen producent. Andy Warhols ”15-minutes of fame” har blivit 24/7.
Ett aktuellt exempel på multimodalitet beskriver Österlund som komikern Alfred Backa.
– Med låg tröskel men väldigt skickligt producerad samhällskritik skapar Backa material där han kan låna barnlitteratur som Alfons Åberg, Peppa Pig etc. för att kommentera dagspolitik. Det är ett exempel på hur multimedialt litterärt skapande kan vara politiskt och effektivt, men också en säkerhetsventil i ett samhälle så att vi kan skratta åt eländet emellanåt.
Österlund påpekar att det kreativa finns överallt inom det multimodala.
– Jag har mycket tankar när jag följer med mina tonårspojkar som spelar, över hur interaktivt det är. Hur skickliga de blir på engelska, hur kreativt det är. Jag tror mina barn ofta inte läser för att de saknar det interaktiva elementet de får när de spelar. Så där har vi också att gräva och forska i, säger Österlund.
På så vis kan det litterära skapandet appliceras på många olika vetenskapsfält – det skrivna ordet finner vi överallt. Österlund lyfter också gärna upp sin egen specialitet, barnlitteraturen.
– Mycket av det litterära skapandet riktar sig också till barngrupperna. Där kan det vara kurser som Bilderbokens estetik, specialkurser i Tove Janssons och Astrid Lindgrens berättande och.. ja, vi har många spännande kurser nu. Det är meningen att det ska vara flexibelt och nyttigt för dig.
Österlund nämner också AI:s genombrott och hur mycket litteratur digitaliseras i olika former. Enligt henne står inte heller litteraturen stilla, även de fysiska böckerna utvecklas parallellt med den tekniska utvecklingen.
– Litteraturen svarade med att skruva upp materialiteten. Hur känns det att bläddra, att hålla i ett fysiskt föremål? Boken kan ha en stor pärm, linneband, god papperskvalitet, utvik och pop-up-effekter. Man märker också av en digitrötthet i samhället – vi är kroppar, vi behöver det taktila. Det gäller också artefakter som papper och penna. Jag menar, vad är läckrare än att skriva med en bra penna, skrattar Österlund.
Det här syns också på samhällsnivå i förekomsten av kaligrafikurser, mindfulness- och målarböcker för vuxna. Det finns ett behov av att utveckla förmågan för djupläsning.
– Vi ser hela tiden, läsandet har något att erbjuda. Jag skulle aldrig säga att litteraturen som disciplin är hotad, tvärtom. Vi är inne i en renässans, vi kommer att vara dom som har motvikten till det hela. Superkraften man får av litterärt skapande som bygger på vetenskapliga källor, så där får man förmågan att djupläsa. Att vistas länge i ett textuniversum, att avkoda komplexa berättargrepp och former.
Du kan läsa mer om Litterärt skapande och vilka kurser som erbjuds via fakulteten eller det Öppna universitetet. Har du frågor kan du också vända dig till litterartskapande@abo.fi.