12.3.2024
En djupdykning i cirkelns värld
I det första numret av Skolresurs nyhetsbrev 2024 har vi valt temat ”cirkel”.
Cirkel är ju egentligen långt mycket mer än bara den geometriska figuren cirkeln. I dag kan man nästan säga att cirkeln – eller begreppet cirkel – är ett modeord då det dyker upp i så många samhällsaktuella frågor. Cirkulär ekonomi, återvinning, hållbarhet, för att nu nämna några. Alla bär med sig budskapet om nödvändigheten att fundera i cirkulerande-återanvändande, hållbara termer, inte ett linjärt (eller ännu värre exponentiellt ökande) utvinna-utnyttja-avlägsna–tänk.
Men ett cirkulerande tänk kräver också nytänk. Det finns många exempel från produktionsindustrin, där en för snäv återcirkulation lett till problem. För små cirklar är inte bra.
Ett kommer säkert många ihåg – det som berörde den dödliga neurologiska ”galna kosjukan” som plötsligt började öka i Europa under 1980-talet. Sjukdomen som egentligen heter BSE (bovin spongiform encefalopati), drabbar nötkreatur men sprids till människor i form av Creutzfeldt–Jakobs sjukdom som leder till neurologiska skador med dödlig utgång. Orsaken till att sjukdomen plötsligt började dyka upp, har ansetts vara användningen av benmjöl som foder vid kreatursuppfödning. Man helt enkelt ”återcirkulerade” slaktavfall för direkt till nötkreaturen, vilket ledde till att sjukdomen fick fotfäste i friska djur. På 1990-talet förbjöds den här återcirkulationen helt och idag är situationen helt under kontroll.
Ett annat exempel från en helt annan samhällssektor, kommer från cellulosaindustrin där man på 1980-talet gick hårt in för att begränsa sin färskvattenanvändning i produktionen av cellulosa (träfibrer för pappers – och kartongproduktionen). Genom att återanvända mer eller mindre allt vatten ur alla utgående materialströmmar från fabrikerna, lyckades man minska på färskvattenanvändandet radikalt. Men slanten hade en baksida. I och med att alla utströmmar av vatten återanvändes, började man plötsligt få överraskande anrikningar av helt oväntade metaller och ämnen både i fabrikens olika produktionsdelar och i den producerade cellulosan. Många av dessa ämnen var inte bara oönskade ur produktionens synvinkel, de var också problematiska ur hälso- och miljösynvinkel. Man löste problemet ganska fort genom att sätta in kontrollerade reningsfilter – så kallade ”njurar” – på olika ställen i fabriken.
En kanske lite långsökt, men mycket aktuell parallell till dessa återcirkulationsproblem man erfarit tidigare, är diskussionen kring AI idag. AI och framför allt de textproducerande chattbottarna tar ju sin information från nätet. En hel del av den text de sen producerar hamnar tillbaka på nätet. Frågan man onekligen ställer sig då är; när börjar AI mata sig själv med sin egen fakta? När blir detta kritiskt? På vilket sätt blir detta kritiskt?
Jag hade möjlighet för någon vecka sedan att fråga lite om detta av Micke Kring, projektledare och forskare på RISE – Research Institutes of Sweden, tidigare också IT-pedagog och IT-tekniker. Han svarade att man är mycket medveten om den här återcirkulationsproblematiken, men att man idag ännu inte har några korrigerande åtgärder färdiga i och med att problemen ännu inte tydligt dykt upp.
Det är klart att enskilda korta textsnuttar inte känns särskilt hotande för den kunskapsbaserade texten. Men vi vet också idag (tyvärr) att vi människor är ganska lätt manipulerade av vårt nyhetsflöde. Börjar en sak upprepas tillräckligt många gånger, tar vi den till slut som fakta. Det kommer i framtiden att vara än viktigare att förstå sig på källkritik och ”den vetenskapliga metoden”, det att man oberoende kommit fram till samma slutsatser.
I nyhetsbrevet ser vi på cirkeln ur många olika synvinklar. Bland annat innehåller brevet tips på hur man kan undervisa om vattnets, kolets och bergarternas kretslopp (åk 4–9), en laboration om kopparåtervinning (GY), en problemlösningsuppgift om cirkulär ekonomi (åk F-2) och cirkelträning (åk 1–6).
Vårvinterhälsningar,
Benco
Texten ingår i Skolresurs nyhetsbrev 1/24.