24.2.2022
Alla kan – och alla behöver – lära sig matematik och naturvetenskaper i skolan. Berit Kurtén vid Skolresurs jobbar för en undervisning med vardagskoppling, som erbjuder kunskaper som varje konsument behöver.
Kunskaper i naturvetenskaper och matematik är en fråga om jämlikhet. Det här påståendet är bredare än frågan om flickors och pojkars intresse för dessa ämnen i skolan.
– Tänk på hur vårt samhälle ser ut i dag, de flesta val vi gör i vardagen handlar om naturvetenskap eller matematik.
Berit Kurtén är resursperson vid Skolresurs och har lång erfarenhet som lärare i naturvetenskaper och matematik, både i grundskolan, på gymnasienivå och vid lärarutbildningen vid Åbo Akademi. Hon var också med och startade landets första naturvetenskapliga resurscentrum; Kemididaktiskt resurscentrum vid pedagogiska fakulteten i Vasa, som senare blev en del av nuvarande resurscentrum Skolresurs.
– Förr sa man att man behöver lära sig räkna för att kunna gå till butiken. Nu räknar man på telefonen men behöver kunna naturvetenskaper och matematik på ett mycket bredare plan.
Det handlar om att förstå samhället och kunna värja sig mot desinformation.
– Ju mindre vi kan och vet, desto lättare är vi att lura. Statistik är ett bra exempel, det används ofta för att skapa trovärdighet för olika påståenden och då behöver var och en själv kunna utvärdera om statistiken är pålitlig.
Och om vi går tillbaka till butiken, att välja en oinpackad gurka framom en gurka packad i plast är inte självklart det miljövänligaste eller klimatsmartaste valet. Det är en komplex fråga. Med bra grunder i naturvetenskaper har vi som konsumenter bättre möjligheter att göra vettiga val.
Kurtén jobbar för att göra matematik och naturvetenskaper mera lättillgängligt och samhällstillvänt. Någonting som riktar sig till alla. Just nu leder hon fortbildningen ”Kunskaper och förståelse i naturvetenskap och matematik – en grund för jämlikhet i dagens samhälle” som riktar sig till lärare i naturvetenskaper och matematik i årskurs 7–9.
– Matematik och naturvetenskaper i skolan ska inte rikta sig bara till dem som ska studera vidare, utan till var och en av oss för att vi ska kunna ta oss fram i samhället.
Läroplanen betonar kopplingen till vardagen, teorin ska ge grunden för att förstå vardagliga fenomen. Problemet, säger Kurtén, är att många lärare har svårt att själva se eller synliggöra kopplingarna till samhället och vardagen.
– Ämneslärarnas studier är så ofantligt teoretiska och inte heller läromedelsförfattarna vågar riktigt ta steget ut och koppla sig fria från det gamla. Vi behöver praktiska tillämpningar för att motivera eleverna. Med det sagt, det finns många goda exempel på lärare som är fantastiskt motiverande och lyckas visa vilken roll naturvetenskaper och matematik spelar i vardagen.
Då man vill utveckla sin undervisning är ett kollegialt stöd värdefullt. Också lärare i små skolor behöver ämneskolleger, som de inte kan få i den egna skolan. Kurtén har själv i tiderna jobbat på Kumlinge och i Korpo och vet hur det är att vara ensam lärare i naturvetenskaper och matematik. I sina fortbildningar har hon därför utvecklat sätt för att skapa möjligheter till kollegialt stöd.
På en del fortbildningar har det handlat om så kallat skolvist lärande, där skolans alla lärare inom ämnesgruppen deltar i fortbildningen – på så sätt når man också dem som aldrig går på ämnesinriktad fortbildning. Den nu pågående fortbildningen genomförs på Åland och med samma tanke som skolvist lärande, det vill säga att nå hela ämnesgruppen inom ett kollegium. Men samtidigt har man öppnat upp för flera skolor inom ett begränsat geografiskt område.
– Tanken är att lärarna ska dela material med varandra och hitta sätt att samarbeta också efter fortbildningen. På det sättet ges möjligheten till kollegialt lärande också i mindre skolor.
Läroplanen talar också för så kallad helhetsskapande undervisning där gränserna mellan ämnena suddas ut.
– Kemi och huslig ekonomi har mycket gemensamt. Husliga ekonomin ger vardagskopplingar till kemiundervisningen, medan kemin kan bidra till en fördjupad förståelse för processer i matlagningen.
Men det gäller att kunna tänka om. Kurtén säger att hon själv som lärare i kemi en gång fick frågan, varför pulvren man experimenterade med inte förvarades i likadana burkar som man har hemma, om det en gång är matsoda och bakpulver som används på kemitimmen?
– Det var en bra fråga! Den fick mig att inse att ganska små saker kan göra naturvetenskaper lättare att förstå och anknyta till vardagen.
Enligt Kurtén kan alla också lära sig matematik.
– Det är många som tidigt ger sig själv stämpeln ”jag är lite korkad, jag kan inte matte”. Ser de en tabell i en tidning bläddrar de förbi, de undviker siffror och tappar småningom helt intresset för allt som har med siffror att göra. Det är klart att den här stämpeln påverkar val man gör, till exempel vilka jobb man söker.
Samma stämpel kan också ha en jämlikhetsaspekt om den påverkar engagemanget i vardagsekonomin, är man intresserad av placeringar, konkurrensutsättning av tjänster, lån, och så vidare, eller överlåter man det helt åt någon annan.
– Likgiltigheten inför den här ojämlikheten bekymrar mig. Vi borde ha mattepsykologer, som tar sig an dessa mattefobiker. Det är helt möjligt att lära sig matematik, precis som det är möjligt att lära sig vilket annat skolämne som helst. Jag brukar dra paralleller till dem som hela livet ”vetat” att de inte kan sjunga, sedan går de med i ”en kör för alla”, som inte har några inträdeskrav, och där märker de att de visst kan sjunga! Det handlar bara om att hitta sin egen röst och sin egen stämma. Vi har en stor grupp människor i samhället som bara behöver hitta sin egen mattestämma.
Fortbildningen ”Kunskaper och förståelse i naturvetenskap och matematik – en grund för jämlikhet i dagens samhälle” pågår läsåret 2021–22 på Åland. Planer finns att arrangera den också i Åboland. Fortbildningen finansieras av Svenska Kulturfonden och arrangeras av Skolresurs. Skolresurs, som är en del av Centret för livslångt lärande, jobbar för att öka intresset för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan.
Artikeln ingår i CLL:s nyhetsbrev 1/2022
Centret för livslångt lärande – startsida