30.9.2022

Hållbarhet, välmående, jämställdhet och kvalitet. Det är många aspekter att ta i beaktan när vi vill förbättra skolan. Rätt metoder sparar tid – men hur vet vi om vi gör det vi vill uppnå?

Det är då lärandeanalytiken kan bli ett kraftfullt verktyg. Vi har på CLL testat arbetssättet för första gången i Svenskfinland. Det är ett oberoende och forskningsbaserat system som hjälper skolorna att utvecklas i den riktning de själva vill.

• Du som lärare är alltid det främsta verktyget för att nå eleverna. Här har vi alla olika styrkor och metoder. Samtidigt ändras undervisningskulturen med varje lärare som finns och byts i ett kollegium. Då måste man medvetet syssla med en viss sorts undervisning i skolan, om man vill hålla en enhetlig linje, säger utbildningsplanerare Arna Pellas på Centret för livslångt lärande.

I Finland följer vi upp lärarnas arbete med utvecklingssamtal – ett system som baserar sig långt på tillit. Därför blir en ytterligare analys ett kraftfullt verktyg i utvecklingsarbetet på såväl lärarnivå som rektorsnivå.

• Ser vi på ett lärarperspektiv kan en analys kännas utmanande, rentav skrämmande. Men det handlar inte om vem som är bättre eller sämre. Det handlar om vad vi vill utveckla. Så det kräver en viss självdistans men det är för elevernas bästa, säger Arna.

Enligt Arna kan en oberoende analys ibland saknas, men att en sådan analys borde gynna vilket kollegium som helst.

• Utvecklingssamtal bär ofta en mänsklig aspekt. Relationer, åsikter påverkar autenticiteten. Ibland är det bra att bortse från dem och låta en oberoende analys visa läget. Vi kommer inte undan att data kan synliggöra undervisningskulturen. Hur lyckas det vi gör nu? Är det i enlighet med det vi vill åstadkomma, frågar Arna.

Inom CLLs fortbildning har lärarna parvis skuggat varandra och fokuserat på utvalda parametrar. Dessa parametrar skapar ett diagram som blir grunden för en diskussion mellan lärarna.

• Var skulle du vilja vara? Vad är det i min undervisning som är elevcentrerat eller lärarstyrt? Vilken lektion gynnas av vilken typ av undervisning? När är det bra att göra på ett visst sätt? Man ser bitar av undervisningen, man fattar vad man håller på med. Det blir många aha-upplevelser. Att synliggöra det som man gör för sig själv utan att det är värderande. Sen finns konkreta förslag hur du kan ta dig vidare, säger Arna.

En del upplever siffror och diagram som känslokalla, särskilt i ett så mångfacetterat arbete som lärarjobbet. Men enligt Arna är det just denna oberoende analys som blir ett viktigt första steg i utvecklingsarbetet.

• Analysverktyget ger inga direkta svar. Den berättar inte hur du ska göra för att må bättre, för att du ska ha mer motiverade elever. Det är diskussionen som föds efter det här – den är av värde. Analysen är steg 1, säger Arna.

Skolutveckling på mikro- och makronivå

Lärandeanalytiken kan anpassas på såväl lärarens arbete men också på hela skolkulturen. Vill man ha en större bestående förändring bör man givetvis involvera skolledningen i utvecklingsarbetet.

• Det är svårt för rektorerna att göra skolutveckling om den inte har någon grund att stå på. Man måste veta var man är, för att ta nästa steg. Man måste göra det där som kanske känns obekvämt för sig själv, för att ändras, säger Arna.

Tiden blir också en relevant fråga i dessa utvecklingsprocesser. Arna tror ändå att man kan spara tid med rätt insatser.

• Jag tror det vinner tid i slutändan – när du vet att du gör de rätta sakerna. Det bidrar till hållbar undervisning och egen hållbarhet, beroende på vilket syfte du har med analysen. Så att lärare inte sätter energi på sånt som ej bidrar, säger Arna.

Lärandeanalytik som fortbildning har finansierats av Utbildningsstyrelsen. Verksamma utbildare är Peter Bergström och Eva Mårell-Olsson, bägge universitetslektorer i pedagogik och docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet