10.9.2024

Att lära sig ett språk öppnar många nya dörrar, särskilt i ett tvåspråkigt land som Finland. Det är aldrig för sent att lära sig ett nytt språk, men det kan spela en roll kring hur och när vi exponeras för det andra inhemska språket, och hurudan inställning vi då utvecklar. Texten är ett reportage från utvecklingsprojektet Kielidroppar som genomförts av Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi.

• Attityden till det andra språket spelar en viktig roll. Genom att barnen exponeras till det andra inhemska språket så ökar vi möjligheterna till att utveckla en positiv attityd och kanske väcka en nyfikenhet till att börja använda, eller åtminstone ibland prova på att säga ett par ord eller fraser. Man medvetandegör språket, säger Katri Hansell, forskningsledare i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi.

Att medvetandegöra språket var viktigt i projektet där såväl finskspråkiga som svenskspråkiga daghem och förskolor medverkade. Syftet med Kielidroppar var att introducera språkduschverksamheten till de deltagande barngrupperna och dess personal. Tanken var att deras barngrupper skulle få arbeta med språkduschverksamhet på det andra inhemska språket med konkreta metoder.

Enligt utbildningsplanerarna Jessica Smulter och Sanna West på CLL kan språkduschverksamheten göras enkel och lekfull. Därför passar metoden bra in i verksamheten för småbarnspedagogik – då barnen är i en ålder då språket utvecklas och man kan experimentera i en lekfull miljö.

• Det andra inhemska språket är det som alla barn kommer att ha i skolan, det är en stor fördel att man kunnat bekanta sig med språket redan i småbarnspedagogiken, säger Smulter.
• Barnen är mindre rädda för att säga fel, de använder det lilla de kan. I bästa fall kan det väcka ett intresse för att lära sig mer. Där kunde vi vuxna också kanske lära oss något, skrattar Hansell.

Vad innebär alltså språkduschverksamhet? Tanken i språkduschverksamheten är mer att exponera barnen för det målspråket, att med enkla medel gynna en positiv attityd och genom det skapa en grogrund för språkutvecklingen.

Språkduschverksamheten ska inte förväxlas med begreppet språkbad där verksamheten följer ett specifikt program över stadieövergångarna, från småbarnspedagogiken till slutet av den grundläggande utbildningen.

• Språkduschar är inte lika definierade, det behövs inte ett officiellt program eller beslut för att inleda en sån verksamhet, säger Hansell.

Vad behövs då för att introducera språkduschverksamhet i den egna gruppen?

• Vem som helst kan språkduscha. På jobbet, hemma, det går var som helst. Barn och vuxna lär sig tillsammans och det kräver inga extra övningar, det kan vara så enkelt som att ta in ord i den vanliga verksamheten, säger Hansell.

Ett av de medverkande daghemmen var Liljekonvaljen där daghemsföreståndare Mikaela Majabacka är verksam. Majabacka är nöjd över upplägget och understryker att det handlar om att våga testa.

• Man blir ju själv en språklig förebild så det handlar mycket om att våga. Det är inte invecklat bara man kommer över den tröskeln, det är att börja i små steg, säger Majabacka.

Det kan vara att sjunga en bekant sång på finska (eller svenska), att säga god morgon, tack, och andra vardagliga fraser. Det behöver inte vara en komplett finska som kommer från pedagogen – barn och vuxna kan upptäcka språket tillsammans.

• Planera hur det kan tas med under samlingen, under lunchen etc. Mitt tips till dem som är nyfikna är att börja med något som är bekant, kanske en lek eller en saga som barnen redan känner till på modersmålet, säger Majabacka.

Majabacka menar att projektet haft en märkbar effekt och sporrat enspråkiga elever att testa fraser på det andra inhemska språket.

• Vi har haft språkduschar i flera år redan men det behövdes mer inspiration. Det gick smidigt med inspiratörerna som gjorde det enkelt att ta in finska ord i den vanliga verksamheten. Gruppen rycktes bättre med och tröskeln blev lägre att använda finskan, säger Majabacka.

Projektet har fokuserat på tre delmoment för att introducera deltagarna till språkduschverksamhet – inledningsvis fick deltagarna ta del av filmer med sakkunniga inom området, sen fick barngruppen och dess personal två inspiratörsbesök av en pedagog med erfarenhet av att jobba med språkberikande verksamhet. Pedagogen visade hur språkduscharna kan ta form i den dagliga verksamheten.

• Det fina i projektet har varit att mycket av projektets verksamhet har kunnat ske på daghemmen, genom inspiratörsbesöken fick även barnen direkt pröva på språkduscharna och personalen behövde inte åka iväg från daghemmet på fortbildning, säger West.

Projektet avrundades med en nätverksträff för all personal som deltagit i projektet, under träffen fick de dela goda modeller med varandra.

• De fick även exempel på hur de kan planera den dagliga verksamheten för att mera regelbundet få in språkduschar, annars kan de lätt glömmas bort i och med allt annat som görs och ska hinnas med under en dag på daghemmet eller förskolan, säger Smulter.
• Vi tycker projektet är viktigt ur samhällsperspektivet, för jämlikheten. Barn ska få ta del av det andra inhemska språket var de än bor, säger West.

Frågor vi då kan ställa oss är hur vi själva kan jobba för positiva attityder till att lära sig nya språk. Har du tänkt på hur du kan närma dig språk med enkla medel i skolan med eleverna, hemma med egna barn, eller varför inte också med andra vuxna?