25.4.2023

Stanna upp för en stund och fundera:

Vilka språk ser du omkring dig i din egen daghems- eller skolmiljö?

Vilket innehåll på dessa språk observerar du?

Hur skiljer sig uppkomst av språken i olika utrymmen i ditt daghem, i ditt klassrum eller i den vidare skolmiljön?

Frågor som dessa kan bättre synliggöra det som kallas för ett språklandskap. I ett språklandskap blir det lättare att se över den språkliga mångfalden i den egna daghems- och skolmiljön.

Språklandskap kan även användas för att främja språklig medvetenhet och språkinlärning hos barn och elever. Vad bör man då tänka på?

En vetenskaplig definition för språklandskap omfattar språkliga och semiotiska resurser i skriftlig eller i muntlig form.

Det kan alltså vara fråga om texter och skyltar på väggarna, teckningar eller projekt som barnen jobbat med. Men också hur språken är närvarande muntligt i verksamheten. Frågorna här ovan kan också användas för att uppmärksamma och diskutera relationerna mellan olika språk i verksamheten.

Det här gäller i synnerhet situationer där undervisningsspråket inte är landets/områdets majoritetsspråk, som t.ex. i språkbad.

”Genom systematiska observationer i språklandskapen kan man avslöja hur man, ofta omedvetet, värdesätter språk”

Utbildningsmiljöer där barn och elever har varierande språkliga bakgrunder kan språklig mångfald diskuteras med ytterligare frågor.

• Ges alla språk synlighet i miljön eller blir något språk osynligt?
• Skrivs alla språken med en lika stor font eller föredras ett visst språk i texter eller skyltar på flera språk?
• Vilka konsekvenser kan skyltande med endast få språk ha med tanke på barns och elevers identitet?

Genom systematiska observationer i språklandskapen kan man avslöja hur man, ofta omedvetet, värdesätter språk. Av den anledningen är det viktigt att granska och tänka på språklandskap i utbildningsmiljöer.

Barns och elevers varierade språkliga bakgrunder kan göras synliga som en del av daghems- eller skolmiljöns språklandskap. Utöver att endast namnge språk och kulturer som barnen har i familjen eller släkten, kan exempelvis hälsningsfraser på olika språk bäddas in i arbetet och barn kan hjälpa andra med uttalet. Arbetet kan även inkludera vårdnadshavare.

Du kan också främja språkinlärningen genom språklandskap som ett pedagogiskt verktyg.

Centrala begrepp kan visualiseras och placeras på bra ställen i klassrummet, precis som på bilderna, för att stöda inlärningen av skolspråket.

På så vis blir språk och illustration en del av ett språkstödjande språklandskap som kan tillämpas inom alla läroämnen eller vilka temahelheter som helst. Dessa kan förstås anpassas enligt barn- eller elevgruppens behov.

Språklandskap erbjuder många ingångar för forskning både inom och utanför utbildningskontexten. Till en början utgjorde storstäder den primära kontexten för språklandskapsstudier men i dag har fältet breddats till att omfatta många olika kontexter. Genom att betrakta sin närmiljö kan vem som helst börja lägga märke till språkanvändning och värdesättning av språk i samhället och bland dess olika aktörer.

• Vad berättar vårt samhälle just nu om olika värderingar med hjälp av språklandskap?
• Är vi nöjda med budskapen som förmedlas eller borde någonting ändras?

Bland annat dessa frågor intresserar språklandskapsforskare och utvecklar disciplinen vidare.

Språklandskap i fortbildningen Språklyftet 

Det här är frågor som vi skapat genom fortbildningen Språklyftet! Mot ökad språkligt medveten och språkintegrerad ämnesundervisning i språkbad. Deltagarna i fortbildningen diskuterade och jobbade kring sina språklandskap för att få en bättre överblick över språkanvändningen i omgivningen.

Den teoretiska grunden presenterades av Docent Tamás Szabó från Jyväskylä universitet. Vi hade också FT Sanna Pakarinen från Åbo Akademi som delade hennes erfarenheter om språklandskap i den svenska och iriska kontexten.

Allmänt om fortbildningen 

Fortbildningen Språklyftet gav deltagarna fördjupad kunskap kring språkbadsmetodik, flerspråkighetsdidaktik och språkutvecklande (ämnes)undervisning. Fortbildningen startades på höstterminen 2021 och avslutades i december 2022. Fortbildningen bestod av tre moduler Språkligt medveten undervisning, Litteracitet på andraspråk och Flerspråkig identitet. I varje modul kunde deltagarna välja mellan tre olika spår: lärare inom småbarnspedagogik, klasslärare eller ämneslärare.

Modulerna genomfördes som närstudier i Esbo (Hanaholmen/Kulturcentrum för Sverige och Finland) och Vasa (Åbo Akademi) samt som distansstudier via webben gemensamma för alla. Arbetsformerna bestod av föreläsningar, workshoppar, gruppdiskussioner, inlämningsuppgifter och ersättande uppgifter. Mellan fortbildningstillfällena gavs uppgifter som syftade till att förstärka det innehåll som deltagarna hade lärt sig. Fortbildningen finansierades av Utbildningsstyrelsen.

Läs mera om den första och andra modulen på Språkbadsbloggen.