21.12.2020
”Skapa en gränsöverskridande kommission för att långsiktigt samarbeta, utveckla och vårda ett av världens största skärgårdsområden – Stockholms, Ålands och Åbolands skärgårdar.” Så lyder ett av förslagen från slutkonferensen för projektet Tre Skärgårdar i september 2020. Att få fram nya tankar och utreda utvecklingsmöjligheter för området Stockholm-Åland-Åbo har varit projektets fokus sedan starten 2019.
Östersjöregionen står inför många utmaningar. Havsmiljön är utsatt för belastningar i form av farliga ämnen, övergödning, exploatering och ett kustfiske på nedgång. Många arter och habitat är i akut behov av en förbättrad miljö. Såväl näringar som människors välbefinnande skulle gynnas ekonomiskt av en förbättrad havsmiljö. I Östersjöns kustområden syns liknande trender som i övriga Europa: sysselsättningen koncentreras till större tätorter och storstäder. Detta medför en minskad servicenivå i glesbygden som en följd av en förändrad demografi.
Det här är en del av bakgrunden till projektet Tre Skärgårdar. Projektet är ett myndighetsuppdrag med syfte att utveckla Östersjösamarbetet. Den svenska Havs- och vattenmyndigheten (HaV) är huvudansvarig, i samarbete med Region Stockholm och Länsstyrelsen Stockholm, Ålands landskapsregering, Egentliga Finlands förbund och finska miljöministeriet.
– Projektet har samlat företag, myndigheter och organisationer från Sverige, Åland och Finland i ett så kallat innovationskluster. Tanken är att ett nära samarbete mellan oberoende organisationer ska föda nya tankar och stimulera samverkan, berättar Thomas Johansson, som arbetar på HaV och har fungerat som projektledare för Tre Skärgårdar.
Ledorden är en hållbar och levande skärgård. Inom ekosystemförvaltning handlar det om att identifiera och utreda samhällskonsekvenser kring olika innovationer och samhällsutmaningar. Genom delstudier får man fram underlag för en helhetsanalys och gemensamma förvaltningsmodeller. Minst lika viktigt är att skapa starka nätverk och nya samarbeten i en skärgårdsregion som hänger ihop geografiskt, biologiskt, historiskt och kulturellt.
Elin Celik är utredare på HaV:s havsplaneringsenhet och har medverkat i Tre Skärgårdar. Hon ser gärna att förvaltningen av Östersjön och dess resurser utvecklas så att den bli mer gränsöverskridande.
– Idag finns det en stark utveckling kopplat till havsbaserad vindkraft i regionen. Något som kräver samverkan mellan Sverige, Åland och Finland eftersom dess klimatnytta, miljöpåverkan och drivkraft som maritim näring är djupt gränsöverskridande. Det behövs en gemensam utvecklingsstrategi för både hav och land.
Elin Celik lyfter också fram förslaget att skapa en skärgårdsprofessur, vilket presenterades på slutkonferensen.
– En tvärvetenskaplig professur inriktad på skärgårdsfrågor skulle ge en kunskapshöjning, konstaterar hon.
Fisket har länge spelat en avgörande roll för den lokala ekonomin i området. Fiskbestånden – framför allt torsken och flundran – har minskat kraftigt i alla tre skärgårdsområden under de senaste årtiondena. Det kustnära fisket har trots detta fortfarande en betydelse. Thomas Johansson anser att det är viktigt att diskutera hur vi kan vårda, skydda och utveckla fiskbestånden så att de kan växa och fiskas långsiktigt hållbart.
Jakob Granit är generaldirektör för HaV, han lyfter också fram fiskets betydelse, men betonar samtidigt att fisket bara är en del av den blå ekonomin. Till andra verksamheter hör sjötransporter, turism, vattenbruk, energiproduktion och bioteknik. Flera av dessa har goda möjligheter att växa snabbt i framtiden.
– För en hållbar blå ekonomi krävs först och främst friska, välskötta och stabila ekosystem. Hur vi kan nyttja – utan att överutnyttja – havet och dess resurser kräver innovationer och miljötekniska framsteg. Detta fordrar gränsöverskridande samarbeten, konstaterar Jakob Granit.
Digitaliseringen och dess möjligheter kommer med stormsteg in på alla områden i samhället och Tre Skärgårdar är inget undantag. Magnus Petzäll, ansvarig för digital utveckling på HaV, berättar om försök med artificiell intelligens där man simulerar spridningen av invasiva arter. Genom att förutsäga spridningen av arter som negativt påverkar fiskbestånden är det lättare att vidta åtgärder.
Att utnyttja redan befintliga mobilappar också för myndighetsinformation är ett annat framtidsområde. Magnus Petzäll nämner appen FishBrain där fritidsfiskare rapporterar in fångster, väderlek och beten.
– Istället för att myndigheterna lägger resurser på att utveckla egna IT-lösningar, skulle vi kunna samarbeta med företagen bakom apparna och låta dem publicera våra nyheter om fiskeregler. Det skulle alla vinna på. En annan möjlighet är digital fiskförsäljning. Det skulle vara en mötesplats för restauranger och fiskare att göra upp affärer via sina mobiler.
Projektet Tre Skärgårdar avslutades i september 2020. Hur blir det med en fortsättning? Frågan diskuteras och Thomas Johansson poängterar att intresse finns från flera håll.
– Vi behöver förankra det hela politiskt. En överenskommelse mellan Sverige, Åland och Finland skulle vara välkommet för att skapa en långsiktig förvaltning och utveckling av alla tre skärgårdsområden. Idag sker mycket på projektbasis.
Heikki Saarento är planeringschef vid Egentliga Finlands Förbund och konstaterar:
– Viktigast är att vi har lärt känna varandra och organisationerna där bakom och identifierat behovet av gränsövergripande diskussion och planering.
Göran Åström är miljödirektör vid Länsstyrelsen i Stockholms län och medlem i Tre Skärgårdars styrgrupp. Han sammanfattar projektet så här:
– Jag tycker att Tre Skärgårdar har visat på betydelsen av ökad samverkan mellan våra skärgårdsområden för att gemensamt klara av de miljömässiga utmaningarna. Jag tror att detta arbete ska ske genom redan befintliga strukturer och organ, det vill säga genom våra myndigheter och andra samverkansorgan.
Projektet Tre Skärgårdars webbplats.
Artikelförfattaren Staffan Ljung är presskontakt på Hav- och vattenmyndigheten i Sverige. Artikeln är publicerad i Tidskriften Skärgård 4/2020.
Klicka här för att komma tillbaka till Tidskriften Skärgårds artiklar!