1.12.2022
Pellinge var målet när skärgårdsnätverket Habitability för andra gången samlades till en fysisk träff. Temat för dagarna den 14–16 november 2022 var vatten och avlopp, det vill säga bobarhetanalysens delområde 3.
De flesta öar har sötvattenbrist och det är därför viktigt att hålla koll på öns vattenresurser och vattenkvalitet. Hur mycket använder vi? När? Till vad? Och vad händer när vattnet är använt – hur hanterar ön avloppet?
Kvällen innan själva workshopen körde i gång, arrangerade Habitability-nätverket en tvåspråkig informationskväll öppen för allmänheten. Där informerades om bobarhetskonceptet och om skärgårdsnätverkets verksamhet. Med på träffen var Borgå stads näringschef Elina Duréault – och det ska erkännas, hon var kvällens dragplåster. Sammanlagt deltog drygt 40 personer i informationskvällen. Befolkningen i skärgårdsdelarna i Borgå känner sig bortglömda och ”bortsparade” och det uppskattades stort att Duréault tog sig ut till Pellinge kursgård, presenterade Borgå stads syn på skärgården och med god tid deltog i den stundvis ganska kritiska diskussionen.
Pellingeborna är uppgivna över att tillgången till offentlig service blir allt sämre. Det senaste beslutet – att lägga ned lågstadiet Epoon koulu – leder till betydligt längre skolväg för de finska skärgårdsbarnen, för vissa elever blir vägen på gränsen till olagligt lång. Epoon koulu ligger på fastlandet men långt söderut mot skärgården från Borgå centrum.
Rösterna i publiken lät ungefär så här:
”Borgå stad vill gärna marknadsföra skärgården som ett turistmål och sommarparadis, men man verkar inte förstå att folk behöver kunna bo här året om för att sedan erbjuda service under sommarsäsongen.”
”Varför marknadsför inte staden sina skärgårdsdelar som en plats där man kan bo på året om?”
Och en nätverksdeltagare från Nådendal understödde Pellingeborna: ”När jag lyssnar på den här diskussionen tänker jag att vi har det ganska bra i Nådendal. På ön Velkua finns en skola dit elever åker också från fastlandshållet. Alltid behöver man inte åka in till centrum, man kan också skjutsa eleverna ut till en ö. Det fungerar och många vill ha sina barn i just den skolan”.
Näringschefen Duréault ansåg det vara en god idé att Pellinge tillsammans med de övriga öarna gör en bobarhetsanalys, som kan stå som grund för ett skärgårdsprogram eller beslutsfattandet överlag. Pellingebon Erika Englund, som också är engagerad i Habitability-nätverket, ställde sig frågande till om det faktiskt ligger på henne att sköta stadens jobb?
– Ska jag som privatföretagare ägna min tid åt att ringa runt och försöka engagera Vessöborna, Emsalöborna och Sarvsalöborna i att delta i en bobarhetsanalys? Ställer man samma krav på invånarna i Borgå centrum, att de själva ska göra upp en plan för hur centrum ska utvecklas?
Också representanter för Leader-föreningen Silmu deltog under kvällen och i den påföljande workshoppen, föreningen är en av tolv Leader-föreningar som är part i Habitability-projektet.
Kontentan av kvällens långa diskussioner blev att Borgå stad bidrar med en mindre summa med hjälp av vilken de olika öarna gör upp en plan för hur de tillsammans går vidare och gör en finansieringsansökan av Leader-föreningen för att sedan kunna göra en gemensam bobarhetsanalys.
Följande dag jobbade deltagarna – med Föglö på Åland som exempel – med att lära sig mer om hur vatten och avlopp påverkar bobarheten på en ö. Deltagarna representerade 16 olika öar från olika delar av kusten, allt från Karlö vid Uleåborg till Fagerö i Kotka, samt flera skärgårdsområden i Insjöfinland. Problematiken var liknande hos de flesta – om det finns god tillgång till färskvatten blir mängderna svartvatten snabbt ett problem. Alternativt är färskvatten en bristvara på ön.
Under dagarna på Pellinge fick vi också en guidad promenadtur kring S:t Olofs kapell och öns nya café, som är inhyst i den nedlagda skolan. Dessutom hölls en presentation om Tove Janssons sommarparadis Klovharun, som ägs av Pellinge hembygdsförening.
Innan bussen styrde hemåt dag tre, gjorde gruppen ett besök i Stor-Pellinge Skärgårds Jaktförenings alldeles nya slakthus – som också det har byggts med hjälp av Leader-finansiering. Slakthuset möjliggör att jaktlaget på ett mer tidseffektivt sätt kan ta hand om sitt byte och också sälja av köttet. Besöket i slakthuset intresserade många av deltagarna, eftersom problemet med en alltför snabbt ökande hjort- och rådjursstam finns på många öar.
Temat för nästa workshop inom nätverket är lokal ekonomi. Workshoppen arrangeras på distans i februari 2023.
- Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi har beviljats finansiering för åren 2022–2023 för temanätverket Habitability. Finansieringen beviljades av Arbets- och näringsministeriet genom Egentliga Finlands förbund, projektet heter Habitability – För livskraftiga och bobara skärgårds- och vattenområden.
- Samarbetsparter i temanätverket är 12 Leadergrupper med skärgårdsområden, samt föreningen Finlands Öar rf. Projektet arbetar också i nära samarbete med den nationella Skärgårdsdelegationen.
- Temanätverket Habitability ska:
- sporra till att med konceptet bobarhet som verktyg stärka skärgårdssamhällena och på sikt öka öarnas dragningskraft och inflyttningspotential.
- sätta grunden för ett fungerande, landsomspännande nätverk på gräsrotsnivå.
- Mera information om bobarhetsanalysens delområde 3, färskvatten, finns i Handbok i bobarhet.
- Mera om Habitability-nätverket.