Skriv här det du söker efter!

Hjärnvänliga arbetssätt

Hjärnvänliga arbetssätt

Hjärnvänliga arbetssätt (kognitiv ergonomi) handlar om hur vi kan arbeta och göra uppgifter hjärnvänligt, koncentrera oss bättre och minnas bättre. Kognitiv ergonomi handlar också om smarta sätt att utnyttja teknik och arbetsredskap som bidrar till hjärnvänliga arbetssätt. 

Kognitiv ergonomi grundar sig på hjärnforskning med fokus på kunskap om hur hjärnan lär sig och återhämtar sig och hur arbets- och studiemiljön påverkar oss och vår koncentration, minne, problemlösnings- och planeringsförmåga. Kognitiv ergonomi hjälper oss att orka bättre samt studera och arbeta på ett hållbart sätt.  

Arbetshälsopsykolog Anna Avellans tre viktigaste tips på hur du kan förbättra din kognitiva ergonomi genom att minska på störningar och avbrott är: 

Gör en sak i taget!  

Man tänker och agerar bäst när man får koncentrera sig på en sak i taget. Hjärnan blir trött av att hoppa fram och tillbaka mellan olika uppgifter. Vi använder mycket mer energi om vi gör flera saker på en gång. Enligt forskningen leder det oftast också till att vi inte blir klara med de uppgifter som vi borde. 

Ha skärmfri tid!

Ha mera sådan tid då du inte har skärmar och digitala apparater med eller nära dig. Lägg bort telefonen! Enligt forskningen avbryts våra tankar bara av det att vi har telefonen framme på bordet, trots att den är ljudlös och utan att vi ens rör den. 

Stäng av alla notiser i digitala enheter!

Då vi använder digitala enheter ska vi vara noga med att stänga av alla notiser.
Att göra en sak i taget är ett kognitivt förnuftigt sätt att fungera.

Enligt Minna Huotilainen, hjärnforskare och professor i pedagogik vid Helsingfors universitet, innebär kognitiv ergonomi att man sammanfogar arbetsmiljön, arbetsredskapen och arbetssätten på ett sätt som tar hänsyn till hur människans sinne och medvetande fungerar. Enligt Huotilainen är ett kognitivt förnuftigt funktionssätt att göra en sak i taget eftersom människan enligt forskningen är inriktad på att slutföra en påbörjad uppgift. Huotilainen har i sin forskning använt neurovetenskapliga metoder för att förstå inlärning och faktorer som påverkar inlärningen, och anpassat information från hjärnforskning till utvecklingen av utbildningssystemet och arbetslivet. 

Lyckas vi avvärja avbrott kan vi lyckas uträtta våra arbeten  

Avbrott och multitasking, det vill säga att göra flera saker på samma gång, är stötestenar för den kognitiva ergonomin. Vi använder många olika slags program och applikationer som avbryter vårt arbete. E-postprogrammet avbryter oss med pop up-fönster varje gång ett nytt mejl anländer, kanske med ett plingande ljud. Teams alarmerar om varenda inkommande kommentar även i de diskussioner som vi inte deltar i för tillfället, och många av oss använder flera olika kommunikationskanaler och gemensamma digitala arbetsytor. 

Omgivningen påverkar koncentrationen 

Det är inte bara digitaliseringen som påverkar vår koncentrationsförmåga. Arbets- och studiemiljön påverkar också i stor utsträckning vår koncentration. Buller och oljud avbryter lätt koncentrationen och man blir också snabbare trött i en stökig miljö. Det finns hjälpmedel, till exempel hörlurar som stänger ut det omgivande ljudet. Med tanke på den kognitiva ergonomin är öppna utrymmen och studiemiljöer ofta ganska utmanande. Då omgivningen är distraherande rekommenderar arbetshälsopsykolog Anna Avellan att du hittar motvikt på fritiden för att återhämta dig. Också under arbets- och studiedagen är det väldigt viktigt att hålla pauser, även korta mikropauser är betydelsefulla. 

Ta kontroll över onödig belastning av hjärnan

Arbetshälsoinstitutets (ttl.fi) databank Smidigt hjärnarbete med kognitiv ergonomi presenterar metoder för förbättring av den kognitiva ergonomin på arbetsplatsen. Databanken riktar sig till alla som utför hjärnarbete, till exempel sakkunniga och andra som utför informationsarbete, bl.a. studerande. 

I databanken hittar du konkreta lösningar för ett smidigare och effektivare arbete. Med hjälp av materialet i databanken:

  • förstår du vad fungerande hjärnarbete innebär 
  • identifierar du hinder för smidigt arbete och metoder för att lösa problemen 
  • får du konkreta spelregler, handlingsmodeller och evidensbaserad praxis för utveckling av ett smidigare hjärnarbete. 

Databanken fokuserar på tre belastningsfaktorer i hjärnarbete: störningar, avbrott och informationsöverflöde. Dessa teman har i Arbetshälsoinstitutets forsknings- och utvecklingsprojekt fått en stark framtoning som allmänna och belastande faktorer i alla branscher. I hjärnarbete finns även andra krav och belastande situationer. I databankens avsnitt Hur ska vi gå vidare hittar du färdiga lösningar och tjänster för utveckling av hjärnarbete. 

Så här kan du förbättra din kognitiva ergonomi – en checklista i 10 punkter av  arbetshälsopsykolog Anna Avellan:  

  1. Gör en sak i taget när du gör någonting.
  2. Ha skärmfri tid.
  3. Stäng av alla notiser.
  4. Använd hörlurar som utestänger omgivande ljud om du sitter i en stökig miljö.
  5. Återhämta dig på fritiden.
  6. Lär känna dig själv: När under dygnet fungerar du bäst och har lättast att koncentrera dig?
  7. Rör på dig och få frisk luft – korta pauser räcker.
  8. Planera och skapa struktur i din vardag. Ha realistiska mål för en dag.
  9. Innan du avslutar dagens arbete: skriv ned vad du har gjort och vad du ska göra nästa dag.
  10. Använd kalender för att inte belasta arbetsminnet i onödan. 

Webbmaterial

 Litteratur

  • Huotilainen, Minna (2021). Aivosi tarvitsevat tauon. Taukokulttuurin elvytysopas. Jyväskylä: Tuuma.
  • Huotilainen, Minna & Katri Saarikivi (2018). Aivot työssä. Helsinki: Otava.
  • Kilpi, Esko (toim.) (2016). Perspectives on New Work: Exploring Emerging Conceptualizations. Helsinki: Sitra.
  • Manka, Marja-Liisa & Marjut Manka (2014). Työhyvinvointi. Helsinki: Alma Talent.

Uppdaterad 20.12.2023