15.2.2024
Nätverksprojektet SALT vill skapa en positiv känsla för hemorten. Målet är att öka delaktigheten och barnens och ungdomarnas skärgårds- eller landsbygdsidentitet, för att i förlängningen vända den ofta negativa befolkningstrenden.
Bergö skola har en SALT-vägg. På den presenteras skolskogen, traditioner, veckans fågel och skolans digitala herbarium. Här visas de aktiviteter man har och har haft på gång i projektet Skärgård och landsbygd i samverkan – Saaristo ja maaseutu yhteistyössä, SALT.
Syftet med projektet är att utveckla modeller för att stärka barns och ungas hembygdsidentitet och känslan av delaktighet, vilket höjer välbefinnandet. Den övergripande målsättningen är att barnen på sikt ska växa upp med starka band till hemorten och en vilja att återvända dit som vuxna. Som grund för arbetet används Skärgårdshavets Unesco biosfärområdes pedagogiska modeller kring hållbarhet (Biosfärakademin).
I grunden handlar det om att hitta sätt att motverka skärgårdens och landsbygdens avfolkning. Malax kommun, dit Bergö hör, har cirka 5 500 invånare och en ganska stabil befolkningsmängd – man ökar inte i antal men har under senare år inte heller minskat.
Malax är en av pilotkommunerna i SALT. Aktiviteterna på Bergö tar avstamp i småbarnspedagogiken.
– Vi har delat upp SALT-aktiviteterna i delområden och jobbar med varje del ett läsår, berättar biträdande daghemsföreståndare Sofia Gästgivar. På så sätt kommer alla barn att ha gått igenom alla delområden under sin tid inom småbarnspedagogiken.
Delområdena är Bergös geografi, fiskarter och dialektord, Skärgårdsyrken och djur, samt Seder, traditioner och växter.
Relaterat till geografin har man med de större dagisbarnen cyklat eller gått till de flesta bydelarna på Bergö, man har också en karta där man märkt ut barnens hem och andra platser som är viktiga för dem, till exempel simstranden och glasskiosken. Nu hoppas man kunna hitta pengar för att åka med taxi till de ställen som ligger för långt borta för barnen att cykla till.
– När vi gick med i SALT-projektet tänkte jag först oj, hur ska vi ta oss an det här? Men jag märkte rätt snabbt att många aktiviteter är sådana som vi redan gör inom småbarnspedagogiken. Nu gör vi det mera strukturerat och med ett tydligare mål, säger Gästgivar.
Bergö skola arbetar med fem delområden: I) Natur och rekreation, II) Att bo på Bergö, III) Utbildning och yrken, IV) Skärgård och hav och V) Historia och traditioner. Exakt hur man får in det här i ett rullande system är ännu inte klart, men rektor Anna-Lena West säger, precis som Gästgivar, att det i grunden handlar om att få ramar och struktur på den hembygdsforstran som på olika sätt redan förekommer i undervisningen. På ett litet ställe som Bergö har det också varit lätt att engagera lokalsamhället i barnens aktiviteter – till exempel sjöräddarna har berättat om sjövett och man har besökt en 100-årig Bergödam som berättat om jultraditioner förr.
– Mycket sker utomhus, där diskussionerna med eleverna ofta blir helt annorlunda än när man sitter i ett klassrum. Det är givande, säger West.
Vörå kommun är också en av pilotkommunerna i SALT-projektet. Kommunen med cirka 6 400 invånare har en negativ befolkningsutveckling, någonting man med flera olika medel jobbar på att vända. I Maxmo, kommundelen som stått i fokus i SALT, har angreppssättet har varit lite annorlunda än i Malax. Här har fritidssektorn och välfärdsdirektören Heidi Nyman hållit i trådarna och haft Maxmo kyrkoby skola som testgrupp. Dessutom har hembygdsföreningarna deltagit.
Inspirerade av Biosfärakademins Gäddan & gänget har man tagit fram en kulturryggsäck, där man bland annat hittar ekorren Kurre och haren Harry, som ger olika uppdrag och inspirerar till aktivitet. Harry inspirerar till läsning och vill gärna höra sagor, medan Kurre gillar äventyr och har en karta som tipsar om spännande ställen man kan besöka i Maxmo, till exempel pulkabacken. I ryggsäcken finns också utrustning såsom hopprep, frisbee och naturbingo.
– Kulturryggsäckarna finns att låna på biblioteket, så vem som helst har tillgång till dem. Planen är att utvidga projektet så att alla kommundelar får ryggsäckar, säger Nyman.
Invid Tottesunds herrgård har man dessutom kompletterat Herrgårdsleden med Kurres berättarstig, där 15 affischer berättar en kort historia från Maxmo. Genom frågor inspirerar affischerna också till egna upptäckter.
Nätverksprojektet SALT leds av Skärgårdsinstitutet vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi med Skärgårdshavets Unesco biosfärområde som samarbetspart. Projektledare är Tiina Saaresranta. Fyra kommuner deltar i SALT:s pilotfas: Vörå, Malax, Nådendal och Lappträsk. Projektet finansieras av Landsbygdspolitiska rådet, Skärgårdsdelegationen och Svenska kulturfonden 1.4.2022–30.6.2024.
På Skärgårdsinstitutets webbplats finns bland annat SALT:s materialbank fritt tillgänglig för alla.