5.6.2023

TEXT: Liliana Solé Figueras & Nora Fagerholm. Översättning: Pia Prost

Under sommarsäsongen 2022 genomfördes en undersökning i Skärgårdshavet, där både lokalbefolkning och besökare fick berätta om sina egna upplevelser och märka ut de områden som de själva uppfattade som viktiga platser med höga landskapsvärden.

Den kartbaserade undersökningen gjordes av forskare från Institutionen för geografi och geologi vid Åbo universitet, med stöd av Skärgårdshavets biosfärområde och Forststyrelsen. I undersökningen kunde de svarande, på fackspråk respondenterna, också ange vad som enligt deras uppfattning skulle vara värt att utveckla i området och vad som är deras huvudsakliga oro för Skärgårdshavets framtid.

Forskarna vill med denna studie tillhandahålla platsspecifik, geografisk information om upplevelser och erfarenheter som kan användas för att stödja markanvändning, infrastruktur, naturskydd och turismplanering. Med denna kunskap kan man identifiera hållbara utvecklingsvägar för Skärgårdshavet i framtiden.

De 690 personer som deltog indelades i tre grupper på basen av hur de identifierade sitt förhållande till skärgårdsområdet: lokalbefolkning, fritidsbesökare eller turister. Till lokalbefolkning räknades de som antingen bodde, brukade bo eller arbetade i området.

Till fritidsbesökarna hörde deltidsboende och de som ofta besöker området under fritiden, såsom stugägare. Turister var de som besökte området under en ledighet eller semester. Majoriteten av de tillfrågade, nästan hälften, var fritidsbesökare, medan lokalbefolkningen och turisterna vardera stod för ungefär en fjärdedel av det totala antalet.

Totalt 3 991 landskapsvärden i området märktes ut av de svarande. De högsta koncentrationerna fanns i Nagu Storlandet (främst kring kyrkbacken), Själö, Houtskär (Houtskär och Mossala), Iniö (huvudön, kring kyrkan och Söderby) och öarna i ytterskärgården. Oftast hade platserna valts på grund av den vackra naturen och för att de var platser för friluftsaktiviteter.

När man bad de svarande beskriva Skärgårdshavets landskapsvärden med egna ord, betonades miljöaspekter som havet och naturen, det vackra och orörda landskapet, samt lugnet i området.

Skillnader i landskapsvärden observerades bland de olika respondentgrupperna. Turisterna beskrev och märkte oftare ut vacker natur, medan lokalbefolkningen betonade naturens mångfald. Både ortsbor och turister värdesatte kulturarvet och det levande samhället. Å andra sidan beskrev turister och fritidsbesökare oftare havet, naturen och det rena vattnet än lokalbefolkningen.

En intressant observation är att friluftsaktiviteter var det näst vanligaste kartlagda landskapsvärdet, men de nämndes sällan när de svarande beskrev landskapsvärdena med egna ord. Detta tyder dels på att det är lätt att markera friluftsplatser på en karta, och understryker också att friluftsaktiviteter möjliggör upplevelsen av andra landskapsvärden samtidigt, vilket också har observerats i tidigare forskning.

Förutom att kartlägga landskapsvärden ombads de svarande att uttrycka sina önskemål om den framtida utvecklingen i området. Resultaten tyder på att man i stor utsträckning stöder småskalig turismutveckling i hela Skärgårdshavet, samtidigt som man avvisar storskalig turism. Särskilt turisterna framhåller vikten av småskalig och lokalt orienterad turism. Men några platser lämpliga för storskalig turism föreslogs också, såsom Korpo (kring kyrkbyn och Galtby), Nagu Storlandet, Pargas, Kasnäs och Örö.

Särskilt lokalbefolkningen och turisterna oroades över turismens negativa miljöpåverkan, som en följd av ett växande antal besökare och otyglad turism. Lokalbefolkningen betonar behovet av bättre färjeförbindelser, kollektivtrafik, cykelvägar och tillgänglighet året runt. Att utveckla transportinfrastrukturen innebär dock utmaningar – samtidigt som den gynnar turismen kan den orsaka trängsel, vilket kan störa den lokala befolkningen i skärgården. Lokalbefolkningen och fritidsbesökarna gjorde flera markeringar på kartan för potentiell nya bosättning, särskilt i Pargas, Nagu Storlandet, Korpo kyrkby och Galtby, Iniö (Norrby och Skagen), Jurmo, Utö och de södra öarna i Kimitoön.

Resultaten visade också att de svarande generellt stödjer småskalig vindkraftsutveckling i Skärgårdshavet. Det var vanligare att man märkte ut platser där man var för vindkraft (såsom Korpo, Kopois, Gyltö, Elvsö, Brändö, Hyppeis, Hästö, Iniö), än mot det (såsom Velkuanmaa, Jurmo, Utö och de centrala delarna av nationalparkens samarbetsområde).

Alla grupper, men framför allt turisterna, märkte ut platser lämpliga för vindkraft. Generellt anser man att vindmöllor ska placeras långt ute till havs och många uttrycker oro över hur landskapsbilden kan förändras. Landskapets betydelse betonas dock av fritidsbesökare och turister, men inte så mycket i lokalbefolkningens svar. Utöver landskapet är de tillfrågade oroade över vindkraftens påverkan på naturen och det buller den genererar.

Oron för naturen avslöjas ytterligare i svaren som berör övergödning och klimatförändringar. En förbättring av havets tillstånd betonas av turisterna, medan effekterna av klimatförändringar på naturen betonas i lokalbefolkningens svar. De tar också upp frågor kring torka och skogsbränder, som inte förekommer i de övriga gruppernas svar.

Lokalbefolkningen och fritidsborna kräver åtgärder och ökade resurser för att stoppa övergödningen, samt både lokala och internationella regelverk. Lokalbefolkningen har också beskrivit behovet av ökade resurser och underhåll av de traditionella kulturlandskapen, i takt med att klimatförändringarna fortskrider.

För Skärgårdshavet är det centrala i markanvändningsplanering och naturskydd att förena mänskans och naturens behov, vilket gäller både för nationalparken och för biosfärområdet. Att lyssna på olika intressentgrupper, såsom lokalsamhället, stugägare, fritidsbesökare, turister och ekonomiska aktörer, är nyckeln till att nå en bred förståelse av landskapets sociala och kulturella betydelser.

Resultaten av denna studie avslöjar skillnader i åsikter från olika respondentgrupper, vilket kan beaktas i olika planeringsprocesser, såsom i planering av markanvändning och turismtjänster. På så sätt kan man säkerställa en balanserad utvecklingsstrategi som respekterar både människa och natur.

Artikelförfattarna:
Liliana Solé Figueras är geograf, specialiserad på ekosystemtjänster och socioekologiska system. För närvarande är hon postdoc-forskare vid Institutionen för geografi och geologi vid Åbo universitet och arbetar med deltagande kartläggning och landskapsvärden.

Nora Fagerholm är biträdande professor i interaktionerna människa-natur och hållbarhet vid Institutionen för geografi och geologi vid Åbo universitet. Hon är engagerad i inter- och transdisciplinär forskning och tillämpar digital och geospatial teknologi samt deltagandemetoder för att förstå relationen mellan människa och plats för att främja en hållbar omställning.

Artikeln är publicerad i Tidskriften Skärgård 2/2023.
Klicka här för att komma tillbaka till Tidskriften Skärgårds artiklar!