24.2.2025

Två frågor har stått i centrum för projektet Lärsam under början av 2025: ”Hur skapar vi förutsättningar för lärande?” och ”Är du fullärd?”.

Under framtidswebbinariet En framtid av kontinuerligt lärande – från kunskap som resultat till lärande som process diskuterades förutsättningar för lärande. I centrum av webbinariet stod det kontinuerliga lärandet som vuxen- och arbetslivet kräver och behovet av att förskjuta fokus från att mäta resultat, till att se lärandet som en process som räcker livet ut.

Föreläsare var Katarina Pietrzak, forskare, strateg och projektledare i frågor om livslångt lärande på forskningsinstitutet RISE i Sverige.

Pietrzak konstaterade att vi lever i en konstant kompetensförflyttning. De megatrender som för en alldeles liten stund sedan var teorier på ett papper är här nu – klimatförändringen, AI, sviktande demokrati, och så vidare. Vilka kompetenser behöver vi för att hantera detta?

Det är svårt att säga vad som behövs just nu men vi känner trycket att lärandet måste förändras. Vi låser oss lätt vid en uppfattning om hur vi lär oss, men vi måste inse att etablerade strukturer för lärande börjar knaka i fogarna. Det har hänt förr, om än inte så här snabbt.

Pietrzak återkom flera gånger till frågan om inte det viktigaste är att lära ut lusten att lära? Vi behöver få fatt i människors mening och motivation! Men hur designar vi organisationer för lärande som möter detta krav? Vågar vi tänka om? Vad vågar vi lämna bort?

Efter Pietrzaks intressanta anförande följde en diskussion om samtidens och framtidens lärande. Panelister i diskussionen var representanter för Lärsams projektorganisationer: Lillemor Norrena, rektor vid Axxell, Gunilla Widén, prorektor vid Åbo Akademi, Hanna Guseff, forskningsledare vid institutionen för företagsekonomi vid Yrkeshögskolan Novia, Anne Levonen, rektor vid Yrkesakademin i Österbotten och Laila Andersson, rektor vid Yrkesakademin Prakticum.

Pietrzak ställde frågan hur panelisterna märker att det finns ett förändringsbehov och ett behov av kontinuerligt lärande?

Hanna Guseff inledde med att säga att trots att hon upplever yrkeshögskolan som en ganska agil organisation, syns de gamla strukturerna väldigt tydligt.

– De syns i arbetstidsplaner för lärare, i läroplaner, och på andra sätt. Strukturerna skapar förstås en grund för kvalitet men de dämpar möjligheten till innovation och möjligheten att bygga tillräckligt personanpassade lärstigar. Här ser jag att det blir en krock mellan behoven i arbetslivet, den teoretiska infallsvinkeln och de strukturer som finns vid yrkeshögskolan. Att få detta anpassat till de snabba behov som vuxenstuderande har, det är en verklig utmaning, sade Guseff.

Anne Levonen konstaterade att behovet av kontinuerligt lärande hänger ihop med att vi har ett samhälle som hela tiden förändras.

– Vi som jobbat en längre tid inom skolvärlden har genomgått otaliga reformer där vi försöker designa vår utbildning för att den ska matcha samhällets behov. I samhället finns en tanke om att man i vuxen ålder ska ha tillgång till kompetenshöjande utbildning, man ska ha en möjlighet att byta bransch och kontinuerligt utvecklas. Vi har ett samhälle som kräver men också lockar till behov av nya kompetenser och därför behöver vi ha det livslånga lärandet med oss hela tiden, sade Levonen.

Lillemor Norrena ansåg att kontinuerligt lärande är ett behov arbetslivet har för att ha utbildad arbetskraft och för personalen ska kunna hållas kvar i arbetslivet genom uppdaterad kompetens.

– Men kontinuerligt lärande handlar också om individens välmående, kontinuerligt lärande är en grund och en förutsättning för välmående. Inom yrkesutbildningen är vi bra på att anpassa våra utbildningar till vuxna, unga, dagstuderande, kvällsstuderande och alla, men jag ser att mikromeriterna är något vi behöver vi lyfta fram mer framöver, sade Norrena.

Gunilla Widén lyfte fram det utbildningspolitiska perspektivet på kontinuerligt lärande.

– Det formella lärandet leder till att samma personer tar flera examina, det blir samhällsekonomiskt ganska dyrt. Därför behöver vi det flexibla kontinuerliga lärandet som möjliggör att individen breddar och bygger på det formella lärandet. Här behövs olika former av kontinuerligt lärande, om det sedan är mikromeriter, större helheter, eller någonting annat. Vi har en nationell strategi för kontinuerligt lärande åtminstone för högskolor men en strategi gör ännu ingenting, utan det behöver finnas incentiv och resurser för att något ska börja hända lite snabbare. Flexibilitet i hela utbildningsfältet är en viktig del av det kontinuerliga lärandet, sade Widén.

Enligt Laila Andersson behöver också arbetslivet förbinda sig.

– Det handlar också om att arbetsgivaren måste vara med på noterna och våga satsa på fortbildning och personalens utveckling. Här i huvudstadsregionen finns det en press på att man ska ha en högskoleutbildning, så när vi erbjuder smarta och snabba vägar vidare så är det inte alltid det som är attraktivt, utan det kan vara någonting helt annat som styr, kanske egna värderingar eller något som man tror att förväntas av en. Det krävs en enorm värdegrundsdiskussion för att komma vidare här, sade Andersson.

Det 1,5 timmar långa framtidswebbinariet bjöd på en mångfasetterad och givande diskussion om möjligheterna att rucka på strukturerna för att möjliggöra kontinuerligt lärande och för att skapa förutsättningar för lärande.

Drygt hundra personer deltog i framtidswebbinariet från Lärsams alla fem projektorganisationer, samt projektets samarbetsparter.

Är du fullärd?

Den andra frågan ”Är du fullärd?” ställdes när Lärsam deltog i utbildningsmässan Educa i Helsingfors. Den något provocerande frågan hade tryckt upp på Lärsam-projektets pr-kort och ställdes till förbipasserande på mässan. Frågan blev inledningen till många intressanta samtal om kompetensutveckling, möjligheterna till kompetenskartläggning och vilka verktyg som kan användas för det.

Bland andra svarade undervisningsminister Anders Adlercreutz på frågan om han är fullärd, och han liksom de flesta andra vågade medge att svaret är nej.

Lärsam deltog i Educa 24–25.1.2025 i Åbo Akademis monter och fanns också representerad i den svenska yrkesutbildningens gemensamma monter på mässan.

Lärsam: Kontinuerligt lärande i samverkan – utveckling av framtidens lärstigar är ett projekt i samarbete mellan Åbo Akademi, Yrkeshögskolan Novia, Axxell, Yrkesinstitutet Practicum och Yrkesakademin i Österbotten.

Lärsam vill genom bättre samordning och smidigare lärstigar kunna svara på arbetslivets behov av kontinuerligt lärande och säkra utbudet av tjänster för kontinuerligt lärande på svenska.

Projektet finansieras av EU:s strukturfondsprogram Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027, samt av Svenska kulturfonden.

Mera om Lärsam på abo.fi/larsam.