3.12.2020

Arbetet med att förverkliga de globala hållbarhetsmålen har tidsmässigt kommit halvvägs och allt fler aktörer ansluter sig till skaran av hållbarhetsförespråkare och -främjare. Bland dessa finns en ökande skara universitet.

Universiteten har en mångfacetterad roll i hållbarhetsarbetet.

Ur ett undervisningsperspektiv, för det första, bidrar universiteten till hållbarhetsmålen genom att tillhandahålla tillgänglig, inkluderande högre utbildning till ett överkomligt pris. Dessutom förser universiteten, åtminstone i den bästa av världar, sina studenter med den kunskap, kompetenser och motivation att förstå och ta itu med hållbarhetsfrågor.

Ur ett forskningsperspektiv, för det andra, producerar universiteten nya innovativa lösningar och utvecklar  den faktabas som ligger som grund för allt hållbarhetsarbete. Mycket av detta arbete är, eller borde åtminstone vara, tvär- eller transdisciplinärt och involvera också aktörer utanför det akademiska.

För det tredje integreras hållbarhetsmålen i styrdokument och processer och genomsyrar (förhoppningsvis) sålunda interna beslut relaterade till personalförvaltning, upphandling, studentadministration, fastighetsförvaltning och ekonomi m.m. I bästa fall blir hållbarhet en del av universitetets kultur och värden.

Dessutom engagerar sig universiteten i samhällsdebatten kring hållbarhet och stöder implementering och policy-formulering på nationell nivå.

Frågan är dock hur väl denna rosenröda idealbild överensstämmer med verkligheten? Finlands universitetsrektorers råd (UNIFI) tillsatte våren 2019 en arbetsgrupp där universitetens representanter arbetade fram en samsyn gällande hur de finländska universiteten mer effektivt kunde arbeta för hållbarhet. Processen, som karaktäriserades av ett flertal breda konsultationer, utmynnade i ett antal ”hållbarhetsteser” som arbetsgruppen hoppas att debatteras och analyseras inom universiteten.

Bl.a. lyfter teserna fram att:

• forskningen i högre grad bör inriktas på att lösa centrala hållbarhetsutmaningar;
• hållbarhet bör bli en del av alla examina;
• hållbarhetstemat bör integreras i universitetens strategier och att ökade resurser bör riktas till detta arbete och dess uppföljning;
• tvärvetenskaplighet, öppen vetenskap och olika globala perspektiv bör främjas inom hållbarhetsarbetet;
• universitetens ledning, förvaltning och campusverksamhet bör vara i paritet med hållbarhetsmålsättningarna;
• koldioxidneutralitet och cirkulär ekonomi bör betonas mer;
• jämställdhet, icke-diskriminering och välmående är en väsentlig del av hållbarhetsarbetet; och
• universiteten bör vara modiga, engagerade och ansvarsfulla samarbetsparter, debattörer och aktörer nationellt och internationellt.

Teserna visar att arbetet fortsätter och att viktiga beslut står för dörren i många finländska universitet. Ett av dem är ÅA, vars strategi innehåller många ambitiösa skrivelser gällande hållbar utveckling och vikten av att bidra till de globala målen. Dessa skrivelser utgör en god grund för konkreta åtgärder. För som arbetsgruppen konstaterar: nu är det dags att omsätta ord i handling.

Catharina Groop
Vice-direktör för CLL

Artikeln ingår i CLL:s nyhetsbrev 4/2020

CLL:s nyhetsbrev

Centret för livslångt lärande – startsida