1.3.2021
Vi talar kanske inte om tio år längre om digital utveckling, för då är den antagligen en naturlig del av vardagen. Men ännu är vi inte där.
Utbildningssektorn, kultur- och biblioteksväsendet samt kyrkan är alla aktörer som på olika sätt korsat företagaren och forskaren Linda Mannilas väg inom både forskningen och företagsverksamheten. Och alla har utmaningar i sin vardag vad gäller digital utveckling. Hur handleder man med rätt pedagogiskt grepp?
Linda Mannila, projektforskare vid Åbo Akademi, adjungerad lektor vid Linköpings universitet och företagsledaren bakom Digismart, visste tidigt att det var problemlösning som gällde i framtida yrkesval. Hemma i Ömossa var hon den som löste olika datorproblem på 90-talet.
– Jag avlade min studentexamen 1997 och då valde jag mellan två inriktningar: juridik eller IT. Vi hade väldigt lite ADB i skolan men det fanns ett starkt intresse hos mig redan då. I juridiken såg jag också problemlösning men jag valde slutligen informationsbehandling vid Åbo Akademi och det har jag inte ångrat.
Studieåren bjuder alltid på insikter och för Mannilas del fick hon snabbt känslan av att informationsbehandling som ämne också väckte intresse hos andra än dem som valt det som studieinriktning. Det kändes som om det fanns mycket att lära sig och lära ut, men att det inte alltid var så lätt att väcka intresset för ämnet utåt. De flesta hade inte heller någon bild av vad studier inom området skulle innebära, eftersom det inte fanns med i varken grundskolans eller gymnasiets läroplan. Det var här hon såg möjligheten att kombinera IT-kunskap med pedagogik.
– Jag valde att läsa pedagogik som biämne och gjorde i den processen också ett pro graduarbete som resulterade i en onlinekurs inom informationsbehandling – den riktade sig till utvalda skolor där sammanlagt 100 elever deltog. Det kickade igång allt för min del!
Forskaren och entreprenören
Är man född i en företagarfamilj så är steget inte långt att starta egen verksamhet. Så var det definitivt för Linda Mannila som i tidigt skede ville pröva på att skapa egna saker. Förfrågningar utifrån började komma in och det var starten till ett nytt företag. Digismart.
– Min drivkraft är att få göra det jag brinner för. Jag jobbar och föreläser mycket i Sverige också och det visade sig att båda länderna är ungefär jämbördiga vad kommer till digital utveckling. Våra läroplaner är ganska lika och vi genomgår alla förändringsprocesser och allt tar sin tid. I Sverige pågår en ganska polariserad utbildningsdebatt kring ämnet digitalisering och här i Finland blossar det också upp nu som då! Jag ser det som om det inte handlar om antingen eller, det handlar om att se omvärlden och jobba in digitalisering som en naturlig del av vardagen. För så är det för de yngre generationerna.
– Det viktiga är att inse att digitaliseringen inte är ett verktyg utan ska ses som något som utvecklar och förändrar hela samhället. Då är det viktigt för både organisationer och individer att känna till vilka möjligheter och utmaningar detta ger upphov till. Det är en rättighet för alla att ha en viss grundläggande digital kompetens – allt från att förstå hur digitaliseringen påverkar samhället och vilka konsekvenserna blir för oss, till att kunna använda verktyg och värdera det allt större informationsflödet. Vi kan naturligtvis inte bromsa utvecklingen, utan måste i stället fokusera på att hjälpa alla komma med på tåget.
Förutom sitt företag driver Mannila den ideella föreningen Make It Finland r.f. tillsammans med Anna Sell, akademilektor i informationssystem vid Åbo Akademi. Föreningen vill bidra till att ge alla likvärdiga möjligheter att delta aktivt och ansvarsfullt i det allt mer digitaliserade samhället.
– Att prata om digital kompetens och digital allmänbildning är relevant för oss som är 20+ och som har sett en värld utan internet, och som kan relatera i termer av ett före och ett efter. Dagens barn och unga ser dock ingen skillnad. Det digitala är en del av deras liv, fostran och bildning. På många sätt lika naturligt som rinnande vatten!
Om tio år – var är vi då?
Det finns oerhörda möjligheter för alla aktörer att nå ut brett. Och många gånger handlar det om förhållningssätt till förändring i synnerhet när en press på ett visst resultat kommer utifrån.
– Man måste alltid veta vad man beställer. Jag brukar prata om en ”beställarkompetens”. Vi kan inte skapa de bästa systemen om vi inte vet vad vi vill ha av dem. Då måste man fråga sig vad digitaliseringen redan idag möjliggör? Hur skall hela kedjan i en process i till exempel en skola eller i ett företag förstå nyttan? Vem bör involveras i beställningsprocessen för att säkerställa att systemen möter ett verkligt behov? Samtidigt behöver vi också våga riskhantera.
Var vi finns om tio år är svårt att säga. Det är rent av omöjligt, säger Mannila. Men visionera får man alltid.
– Man brukar säga att en teknologi är framgångsrik då den är osynlig. Ännu idag pratar man ibland om digitalisering i termer av datorer och hårdvara, men de verkligt stora förändringarna sker under huven i takt med att vi kan skapa allt mer avancerade program och koppla dessa till utvecklingen inom olika områden. Samtidigt kanske vi i dag tycker att det är coolt med en robot i rummet, medan de efter tio år knappast längre ger så stor wow-effekt. Sådant som varit science fiction blir science facts.
När teknologin blir en allt osynligare och naturligare del av vardagen, blir det allt viktigare att ha en grundläggande förståelse för hur den fungerar, menar Mannila.
– Jag tror inte att jag efter tio år mera föreläser om varför man behöver digital kompetens i olika branscher. Det hör till en självklar del av allmänbildningen i det skedet. Däremot innebär den kontinuerliga utvecklingen att det hela tiden kommer finnas nya spännande möjligheter att lyfta beroende på vad som är aktuellt inom området just då. Till exempel som artificiell intelligens idag. Det är klart att det finns nackdelar i allt men jag vill utgå från att vi ska dra nytta av all teknik som finns och också förstå den.
Mannila är den som ser möjligheter i allt.
– I något skede är allt nytt. Även i tekniken. Det betyder att man aldrig blir utan saker att forska i och att lära sig om.
Behöver du uppdatera din digitala kompetens?
Läs vad Åbo Akademi har att erbjuda inom digital utveckling. Eller maila oss på fitech-ict@abo.fi.
Åbo Akademi erbjuder IT-kurser i projektet FFFF – Flexibla, flerspråkiga, fördjupande och fortbildande studier i en mångkulturell digital värld via nätverksuniversitetet FITech. Projektet, som administreras av Centret för livslångt lärande, har som syfte att verka för kontinuerligt lärande i linje med Åbo Akademis strategi som betonar mångfald, gränsöverskridande utbildning, livslångt lärande och studerandes möjligheter till profilering.
Mera information om Åbo Akademis magisterprogram i informationsteknologi.