21.10.2022
Många finländska högskolor arbetar systematiskt för att minska sin klimatpåverkan, vilket syns i deras styrdokument, processer och vardag. Tillvägagångssätten och tidtabellerna varierar dock från högskola till högskola. Dessutom saknas enhetliga modeller och mätare för hur koldioxidavtrycken beräknas.
Mer enhetlig praxis
Undervisnings- och Kulturministeriet (UKM) har fäst uppmärksamhet vid den brokiga praxisen och uppmanade i februari 2022 Universitetsrektorernas råd (UNIFI) och Rådet för yrkeshögskolornas rektorer (ARENE) att formulera gemensamma målsättningar och en gemensam tidtabell för minskandet av högskolornas koldioxidutsläpp. Ett flertal arbetsgrupper och nätverk har under 2022 deltagit i formuleringen av det förslag som efter behandling i UNIFI:s och ARENE:s rektorsmöten lämnas in till UKM.
Positivt bemötande men också många frågor
Formuleringsarbetet har producerat svar på många frågor men också gett upphov till nya sådana. På ett allmänt plan förefaller högskolorna vara ense om att arbetet för koldioxidneutralitet bör intensifieras och styras upp. Formuleringen av gemensamma målsättningar kring koldioxidneutralitet samt uppföljning av arbetet bemöts också positivt. I samma andetag konstaterar man dock att planering, förverkligande och uppföljning kräver resurser. Detta gäller också upphandling och val av kompensationsmekanismer samt bekostandet av eventuella koldioxidkompensationer.
Startsträckan kommer också att variera högskolor emellan. Yrkeshögskolorna har redan en gemensam vägkarta för minskande av koldioxidavtryck samt gemensamma principer för hur koldioxidavtrycket beräknas. Universiteten saknar däremot gemensamma målsättningar och än så länge också enhetliga mätprinciper. Universiteten har dessutom kommit olika långt i processen att internt mäta sitt koldioxidavtryck.
Diskussioner har därtill förts kring hur det lönar sig att avancera för att dels inleda med en lagom stor munsbit, dels göra tillräckligt snabba framsteg. En tanke är att börja med s.k. lågt hängande frukter d.v.s. områden inom vilka det är relativt lätt att uppbringa information om koldioxidavtrycket (t.ex. egna fastigheter, fordon och arbetsresor). Stegvis kunde uppföljningen utvidgas till mer utmanande områden (t.ex. investeringar, upphandling och byggande) och parallellt kunde planeringen och förverkligandet av koldioxidkompensationer avancera. Tanken är högskolorna genomgående öppet och transparent rapporterar om framsteg och bakslag samt redogör för de beräkningar som ligger till grund för rapporteringen.
Publicering och förverkligande
Den slutliga färdplanen torde publiceras mot slutet av 2022. Därefter inleds det egentliga arbetet med att implementera den. Ett första steg för många högskolor är att identifiera och bli du med de indikatorer som ska användas samt säkra arbetets systematik och kontinuitet. Många frågar sig också om UKM har planer att använda sig av beräkningarna i styrningen av aktörer inom det egna förvaltningsområdet och hur det i så fall skulle ta sig uttryck. Detta kan tänkas innebära att ribban höjs ytterligare.