14.12.2021
Fortbildningen ska stöda det pedagogiska ledarskapet och skapar forskning inom ett eftersatt område.
Det är fem år sedan småbarnspedagogiken blev en del av utbildningssektorn. Grunderna för planen för småbarnspedagogik har implementerats i verksamheterna och nu är det dags att se över ledarskapet. Utbildningsstyrelsen finansierar ett nytt fortbildningsprogram ”Framtidens småbarnspedagogik – ledarskap” som har som mål att lyfta fram och stärka verksamma ledare inom småbarnspedagogiken. Fortbildningen kommer inte en dag för tidigt, den behövs, säger Mia Heikkilä, biträdande professor i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi och medlem i referensgruppen för fortbildningen.
– Det krävs ett välstrukturerat och genomtänkt ledarskap för att genomföra planen, som sätter ramar, riktning och mål för den småbarnspedagogiska verksamheten. Att vara föreståndare inom småbarnspedagogiken är ett väldigt komplext yrke, det krävs att man är en tusenkonstnär, säger Heikkilä.
Ledarskapsfortbildningen genomförs i sin helhet som distansstudier, i tre omgångar under åren 2021–2023. Den första gruppen har redan inlett sina studier och den andra börjar våren 2022. Fortbildningen arrangeras av Centret för livslångt lärande, Åbo Akademi, HY+ Helsingfors universitets utbildnings- och utvecklingstjänster och Helsingfors universitet. Fokus ligger på det pedagogiska ledarskapet.
– På fältet vittnar många om att det som lätt tar mest tid är det administrativa ledarskapet. Situationen just nu är en jättestor personalbrist. En dag kan gå ända fram till lunch för att fixa vikarier eller så är föreståndaren själv tvungen att gå in i barngruppen för att personalen inte räcker till. Hur ska man då hinna med det pedagogiska ledarskapet, som egentligen är det viktigaste. Det är ju resultatet av verksamheten som barnen får med sig från sin tid i dagis och förskola.
Heikkilä menar att utbildningen hjälper att sortera och klarlägga vad skrivningarna i planen för småbarnspedagogiken egentligen innebär.
– Om man får tankestrukturer för detta så är det lättare att sätta fokus rätt och på det sättet använda sin tid bättre. Man vågar släppa vissa saker och välja att satsa på andra.
Enligt Heikkilä är småbarnspedagogiken som fält eftersatt – mycket på grund av felaktiga attityder.
– Många tänker väl ”Hur svårt kan det vara att läsa en bok och sjunga någon sång, torka lite snor?”. Men det är så mycket mer än det. Om man har en bild av vad en rektor inom grundläggande utbildningen gör, så kan man kanske bättre förstå vad ledarskap inom småbarnspedagogiken innebär, det är mångdimensionellt och komplext.
Just nu implementeras dessutom nya, nationella kvalitetsindikatorer, som tagits fram utifrån de grunder som lades i planen för småbarnspedagogik för fem år sedan.
– Med detta vill man ytterligare förbättra kvaliteten på verksamheten. Men det innebär att staten ger 63 kvalitetsindikatorer för vilka man ska hitta system för att ta i bruk. För en enskild föreståndare kan det kännas övermäktigt. Då är det viktigt att få stöd av nationella och lokala riktlinjer och utbildningar som den vi nu ger. Vår fortbildning ska klargöra det stora perspektivet på den nationella styrningen av småbarnspedagogiken och vilken pusselbit man själv är däri. Det här har inte varit så tydligt tidigare.
Vad är då ett gott pedagogiskt ledarskap? Heikkilä räknar upp tre kärnord: modellering, tillsyn och dialog.
– Det ramar in det pedagogiska ledarskapet riktigt bra. Man ska föregå med gott exempel, vara nyfiken och kunnig. Man ska iaktta och övervaka, och man ska verbalisera och förmedla sin kunskap. Dessutom gäller det att skapa processer för att allt detta får en verkan i verksamheten.
Parallellt med fortbildningsprogrammet skapar man under Heikkiläs ledning ett forskningsprojekt vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi och söker nu finansiering för detta.
– Vi hoppas kunna ytterligare stärka kunskapen om pedagogiskt ledarskap och det särskilt inom Svenskfinland. Det finns ingen forskning överhuvudtaget om föreståndarskap inom småbarnspedagogik i Svenskfinland. På finskt håll finns en del, inte jättemycket och inte heller i Sverige finns det särskilt mycket.
Forskningsprojektet är tredelat, man vill ta fram en kunskapsöversikt kring pedagogiskt ledarskap inom småbarnspedagogiken och teoretisera kring vad de olika typerna av arbetsuppgifter innebär för en föreståndare, man vill titta på hur man leder och genomför kvalitetsarbete och se om och hur detta påverkar verksamheten, och man vill studera själva fortbildningen, vad kan en sådan utbildning ge för utvecklingen av det pedagogiska ledarskapet.
Är det skillnad på det pedagogiska ledarskapet på finska och i Svenskfinland?
– Det är ju det vi inte vet. Jag kan tänka mig att det är både lika och olika. Det lika kan vara de stora dragen men det finlandssvenska samfundet är ju mycket mindre än det finska, det kan kanske träda fram någon specifik tematik där eller någon aspekt, som vi i så fall är intresserade av att försöka koppla till minoritetsvarandet.
Forskningsprojektet är tänkt att pågå åren 2022–2025. Och trots att finansieringen ännu fattas har man redan börjat samla in material, i och med att fortbildningen kört i gång och man via den får bra tillgång till fältet.
FAKTA: Framtidens småbarnspedagogik – ledarskap
- Ett fortbildningsprogram för verksamma ledare inom småbarnspedagogik och förskoleundervisningen.
- Genomförs i sin helhet som distansstudier, i tre omgångar under åren 2021–2023. Till fortbildningen antas 25 deltagare per omgång. Anmälan för omgång två är öppen, platserna tillsätts i anmälningsordning.
- Inom ramen för programmet erbjuds möjligheten att genom extra uppgifter avlägga 15 studiepoäng som kan användas i magisterutbildningen som ger formell behörighet att vara föreståndare.
- Fortbildningen arrangeras av Centret för livslångt lärande, Åbo Akademi, HY+ Helsingfors universitets utbildnings- och utvecklingstjänster och Helsingfors universitet.
- Fortbildningen finansieras av Utbildningsstyrelsen och är därför avgiftsfri för deltagarna.
- Mera information på fortbildningsprogrammets webbplats.
Artikeln ingår i CLL:s nyhetsbrev 4/2021
Centret för livslångt lärande – startsida