Vilka föreställningar och tankar om religion har unga vuxna idag? Vilka likheter och skillnader finns i olika kulturella kontexter? Det fokuserar en av Åbo Akademis interna spetsforskningsenheter, YARG (Young adults and religion in a global perspective) på. Doktorand Karoliina Dahl har arbetat inom projektet sedan det startade 2015. Hon började som assistent, men efter ett tag blev hon mer och mer intresserad av materialet och bestämde sig för att börja doktorera. Just nu är projektet i ett intressant skede.
– I Finland har vi utkristalliserat tre prototyper, som representerar tre olika livsåskådningspositioner, säger Dahl.
De tre prototyperna utgörs i något förenklad form av sekulariserade, religiösa och andligt inriktade, men Dahl förklarar att det inte är riktigt så enkelt.
– En stor del av projektet går ut på att påvisa nyansskillnader och förklara dem, säger hon.
Ytterligare en grupp består av dem som inte faller inom ramen för någon av de tre stora grupperna, sådana som inte delar några likheter med någon av grupperna eller sådana som delvis skulle passa in i flera än en grupp.
Homogena skandinaviska samhällen och globala likheter
Projektet är omfattande och genomförs i Finland, Sverige, Kina, Indien, Israel, Peru, Ghana, Polen, Ryssland, USA, Kanada, Turkiet och Japan. I samtliga länder skickades en enkät ut, som har besvarats av cirka 300 universitetsstuderande från varje land. Ytterligare intervjuades ungefär 40 av de unga vuxna som fyllt i enkäten i respektive land, förutom i Japan där enbart enkätmaterial samlades in. Dahl har skött enkätinsamlingarna och gjort intervjuerna i Finland. Studier av religion idag låter sig inte fångas in med de begrepp och redskap som står till buds, vilket innebär att YARG också arbetar med metodologisk utveckling. Vid intervjuerna har Dahl använt Faith Q-Sort, ett metodologiskt instrument som har utarbetats av den amerikanske religionspsykologen David Wulff och modifierats av forskare inom YARG för att också passa utanför västerländska förhållanden. Dahl visar 101 små kort med påståenden, som ska placeras ut på en karta enligt grad av överensstämmande med intervjupersonens åsikter. Ett påstående är ”blir mer religiös eller andlig vid kris eller nöd”, ett annat ”deltar i religiösa aktiviteter främst på grund av andras önskemål eller förväntningar”. I Finland och Sverige har vardera tre tydliga prototyper framträtt, i Indien åtta och i USA och Ryssland fem. Vad berättar det här?
– De finska och svenska resultaten pekar på att vi har ganska homogena samhällen, men vi ser också globala likheter mellan unga vuxna trots att de geografiska avståndena är stora, förklarar Dahl.
Resultaten hänger ihop med att samtida religion förändras på ett genomgripande sätt och förändringen är bland annat kopplad till den digitala värld som omger unga idag. Det här kan innebära att till exempel sekulära eller icke-religiösa universitetsstuderande på olika håll delar ett sätt att se på världen som är gemensamt oavsett varifrån de kommer, även om det givetvis fortfarande finns nyanser och kulturella skillnader.
Kvalitativa och kvantitativa studier
Inom YARG används såväl kvantitativa som kvalitativa metoder i form av enkätsvar, Faith-Q-Sort-sortering och intervjuer. Korten som placeras ut vid intervjutillfällena fungerar som diskussionsunderlag, förklarar Dahl.
– Vi får kvantitativa resultat genom att använda Faith Q-Sort, men det är minst lika intressant med de kvalitativa som nås genom diskussioner med intervjupersonerna.
Genom att förhålla sig till materialet på olika sätt och undersöka bland annat genus, individualisering, sekularisering och socialisering får forskarna en bred bild av hur unga vuxna förhåller sig till religion och andlighet. För tillfället är flera vetenskapliga artiklar under arbete inom projektet, som avslutas senare i år. YARG leds av Peter Nynäs, professor i religionsvetenskap vid Åbo Akademi. Nynäs är även examinator för ämnena religionsvetenskap och interkulturell kommunikation vid Öppna universitetet. Öppna universitetet ordnar kurser i såväl religionsvetenskap som i interkulturell kommunikation
Maria Johansson