Generationsbyten, digitaliseringen och ett ökat intresse för hälsa sätter större krav på ämnet vårdvetenskap. Enligt professor Lisbeth Fagerström behöver vi bli bättre på att utnyttja kompetensen inom hälsovårdsområdet.
Professor Fagerström, nyutnämnd rektor i Vasa, är ämnesansvarig för vårdvetenskapen vid Åbo Akademi. Hon är även nyutnämnd rektor för enheten i Vasa. Framöver kommer den kliniska vårdvetenskapen kommer att bli en allt viktigare profilering inom ämnet vårdvetenskap.
– Kliniska frågeställningar är viktiga för vårdvetenskapen. Vi har forskning som visar på att man behöver optimala personalresurser och tillräcklig kompetens för att få ett gott resultat och en god patientsäkerhet. Därför tror jag på att utveckla den kliniska kompetensen och ge större ansvar till bland annat sjukskötare, säger Fagerström.
Fagerström lyfter upp exempelvis Kanada och Storbritannien som föregångsländer där övrig sjukvårdspersonal har mera rättigheter.
– Till exempel i Kanada har en s.k. Nurse practitioner rätt att skriva ut alla mediciner, utan begränsningar, eller beställa röntgen och laboratorieundersökningar. Forskningen visar ändå på goda resultat och en god patientsäkerhet. Det är tids- och resursbesparande och allt måste inte gå via läkare. Där har vi någonting att lära oss.
Det här syns också i det öppna universitetets (ÖPU) verksamhet; kurserna ska motsvara dagens behov. Vad kan man då studera inom ett ämne så brett som vårdvetenskapen?
Hälsovårdsadministrationen är den inriktningen där man fokuserar på ledarskap och på det administrativa arbetet. I och med omstruktureringen av många magistersprogram får den nya hälsovårdsadministrationen benämningen hälsovårdsadministration och ledarskap.
– Det är fokus på förändringsledarskap och satsningar på kvalitetsutveckling, patientsäkerhet, juridiska frågor och hälsoekonomi. Som ledare ska man ha en insikt i dessa frågor. Det är ett populärt och viktigt biämne, nya ledare behövs.
Vårdvetenskapens didaktik blir hälsovetenskapernas didaktik i och med magistersprogramändringen 2018.
– Den är utmärkt om du vill bli vårdlärare, lärare på instituts- eller YH-nivå. Det finns många tredje sektorns organisationer med undervisande roller, hälsoinfo och likande. Till exempel Folkhälsan. Men det kan även gälla instruktörer. Här finns alltid studerande.
Hälsoteknologin är den inriktning som undersöker kontexten, etiska aspekter och effekten kring hälsoteknologiska lösningar. Undersökningar inom hälsoteknologin blir allt viktigare i och med samhällets och hälsovårdens digitalisering.
– Hälsovården kommer att präglas allt mer av teknologiska lösningar som artificiell intelligens, digitalisering, appar och robotik. Det handlar om evaluering, användning, effekt och resultat. Tanken är att bibehålla vårdens grundtankar och etiska grund i en föränderlig värld.
Hälsokunskapen är det fjärde biämnet inom kategorin vårdvetenskap. Det är klassisk hälsokunskap om kroppens välmående, kost och motion.
– Det är ett bra ämne, också för klasslärare. Grundstudierna behandlar mycket hälsofrämjande medan den fördjupande nivån går mera mot sjukdomsförebyggande och klinisk kunskap.
Förutom dessa biämnen så introduceras några nya kursmoduler. I samarbete med ÖPU har det nyligen införts en modul inriktad på geriatrik och gerontologi. Varför här och nu?
– Jag tror att vi har för dålig kompetens hos vår vårdpersonal i dessa frågor. Sen så lever vi längre, det blir en stor patientgrupp. Och så är det ej så populärt att jobba med äldre. Därför är det ett sätt att locka studerande, genom att höja kompetensnivån och satsa på utbildning i branschen.
Större valfrihet inom magistersutbildningarna
För tillfället pågår alltså en större omstrukturering av magistersutbildningar inom Åbo Akademi. Fagerström menar att det ska ge mera valfrihet.
– Det är en utveckling i rätt riktning, det blir mer flexibelt att välja inriktning och att tillgodoräkna studier från andra universitet och högskolor. Om man till exempel studerat geriatrik eller gerontologi så kan man ta tjugo studiepoäng i hälsovårdsadministration och ledarskap ifall att man siktar på att bli t.ex. mellanchef på en äldrevårdsavdelning.
Den här valfriheten hör ihop med samhällets utveckling. Den demografiska utvecklingen förutsätter ny arbetskraft med toppkompetens inom området.
– Vi är inne i en sån period att vi har en pensionsboom. Det ökar behovet av nya ledare. Inom hälsobranschen är många ganska unga när de kommer ut ur yrkeshögskolan. Därför är det efterfrågat med fördjupade kunskaper om man t.ex. vill bli vårdutvecklare. Det är behov som vi försöker svara på.
Alla dessa inriktningar utgör ett omfattande paket. Enligt Fagerström blir begreppet hälsa bara viktigare, den har blivit ett genomgående tema i samhället.
– Vi har insett att vi kan göra ganska mycket för vår hälsa. Och så kan vi ju förstöra vår hälsa också. Människor vill leva till 100 år och mer, därför funderar man ju vad vi själva kan göra åt den saken och så att vi ska må så bra som möjligt.
Stefan Westergård