Enligt yrkesbarometern som gavs ut i slutet på september 2019 hade antalet yrken som lider av arbetskraftsbrist minskat sedan våren från 54 till 52 yrken. Arbetskraftsbristen är tydligast märkbar bland specialister inom socialt arbete och barnträdgårdslärare. Yrken med ett överutbud av arbetskraft var däremot oförändrat sedan våren. Sammanlagt 21 yrkesgrupper rapporterades ha ett överutbud av arbetskraft. Siffrorna indikerar att det finns en viss obalans på arbetsmarknaden i vårt samhälle. Arbetskraften räcker generellt inte till och personer i jobb löper risk att ha fel kompetens.

Det är uppenbart är att det krävs en aktiv politik för utbildning och anpassning till rådande läge. Här har högskolorna ett tydligt uppdrag. Regeringens konkreta svar på detta är vi behöver hitta nya former för ett kontinuerligt lärande. Dagens och morgondagens arbetsmarknad kommer att kräva en mycket större ombytlighet och ett cirkulärt förhållningssätt till utbildning. Vi behöver vara beredda på att kunna använda vår kunskap i flera olika sammanhang, och återvända till skolbänken för kompetensutveckling och vidareutbildning flera gånger under ett arbetsliv.

För att locka fram kreativa utbildningsförslag och råda bot på arbetskraftbristen har UKM utlyst 23 miljoner euro som högskolorna kan söka. Syftet med anslagen är att stöda en höjning av sysselsättningsgraden och att åtgärda bristen på kompetent arbetskraft. I april ges besked om vilka högskolor och projekt som får medel. För att detta skall fungera i praktiken ställs nya krav på alla inblandade parter. På ett nationellt plan behöver vi en arbetsmarknadspolitik som främjar intresset att byta till bristyrken. Vi behöver fler möjligheter till vidareutbildning för yrkesverksamma i den högre utbildningen. Vi behöver förmodligen hitta kreativare former för hur man genom arbetslivserfarenhet kan kvalificera sig för studier inom högre utbildning. Rutinerna för validering av tidigare kunnande behöver granskas. Studie- och yrkesvägledningen behöver förstärkas.

Med tillgång till rätt verktyg innebär omställningen enorma möjligheter. Jobbyten gynnar inte bara individen. För landet betyder det tillväxt och konkurrenskraft.

Torbjörn Sandén
Direktör