I maj 2019 publicerades den årliga ungdomsbarometern som kartlägger finländska 15–29-åringars värderingar och attityder. Barometern visade att otryggheten och osäkerheten bland ungdomar ökar kraftigt och att dessa känslor i hög grad är kopplande till den globala politiken, terrorism och klimatförändring. 75% av deltagarna sade sig de facto vara ganska eller mycket oroade över klimatförändringen och dess följder, medan andelen för tio år sedan endast var 40%.

Samma trend kan skönjas i det allt oftare använda begreppet klimatångest. Klimatångest handlar om överväldigande oro och rädsla kopplad till klimatförändring. Fenomenet har blivit vanligare hos ungdomar och unga vuxna och tar sig uttryck som allt från oro och nervositet till psykosomatiska problem, depression och total lamslagenhet.

Vid Aalto-universitetet har studentpsykologen noterat det växande problemet och universitetet har bildat en grupp där studenter som känner klimatångest kan söka stöd av varandra. Man betonar att denna ångest inte är något som kan eller bör ”behandlas bort” utan att man bör gå till botten med sin oro, klä den i ord och kanske kanalisera känslorna mot något nyttigt som att förändra sin egen livsstil eller frivilligarbete till förmån för naturen och klimatet. I höst har man vid Aalto-universitetet också för avsikt att inleda en stödgrupp för universitetslärare som genom att förmedla en verklighetsbaserad, hoppingivande bild av den situation världen befinner sig i, kan stöda studenterna.

Forskardoktor Panu Pihkala från Helsingfors universitet närmar sig klimatångest multidisciplinärt från ett historiskt, sociologiskt, etiskt och psykologiskt perspektiv. Han betonar att klimatångest kan lindras aningen av insikten att verkliga ansatser görs för att bromsa klimatförändringen och lindra dess effekter. Och det är här också det akademiska samfundet kommer in. Genom att inom ramen för forskning och undervisning påvisa hur utsläppen av växthusgaser kan begränsas eller kolsänkorna kan bevaras minskar vi kanske klimatångesten i samhället samtidigt som vi fostrar en ny generation av vetare och problemlösare. Genom att tänka och agera klimatsmart i samband med t.ex. upphandlingar och resande sänder vi också viktiga signaler och fungerar som rollmodeller. Åbo Akademi bör, precis som andra universitet, finnas med i denna process.

Catharina Groop
Vice-direktör för CLL