Stora skillnader i beredskap och kompetens för digitalisering mellan skolorna i Svenskfinland. Skolresurs gav lärarfortbildning på distans.

Vad skall man tänka på när man planerar distansundervisning? Hur tänker ni?

Den frågan ställde utbildningsplanerare Mia Skog på sin Facebookvägg den 17 mars 2020. Som bild bifogade hon en poster som hon själv gjort, där orden struktur, samarbete och motivation stod i fokus. Det var där det började – en hel serie av inspelade intervjuer med tips, råd och olika aspekter på distansundervisning. En slags lärarfortbildning på distans.

Skogs fråga hängde förstås ihop med att regeringen den 16 mars gick ut med att från och med den 18 mars ska den mesta skolundervisningen ske på distans, på grund av coronapandemin.

– Lärarna hade ungefär 40 timmar på sig att verkställa distansundervisningen, så det fanns inte så mycket tid för att planera. Det samma gällde mina filmer, jag har inte planerat en serie eller filat på tekniken, jag tänkte att det viktiga är att hitta ett sätt att dela kunskap, sen körde jag på.

Mia Skog är själv ämneslärare och jobbar nu som utbildningsplanerare och fortbildare vid Centret för livslångt lärande. Hon är också handledande tutor för lärare i Raseborg. Till hennes kompetensområden hör bland annat skolors verksamhetskultur och programmering.

– Ur min synvinkel är den här situationen väldigt intressant! Jag har ena benet i Raseborg och det andra inom fortbildningen runt om i Svenskfinland så jag kan tänka mig vilka utmaningar lärarna möter i den här situationen.

Skog har i sin serie ringt upp såväl klasslärare och ämneslärare, som tjänstemän och lektorer vid universitet, allt för att belysa distansundervisningens olika aspekter. Det har handlat om hur man ordnar fuskfria matteprov på distans, hur bildkonst undervisas och bedöms på distans, om rörelse och motion under skoldagen, och mycket annat.

– Min tanke har varit att lyfta fram det positiva och med hjälp av andras goda erfarenheter ge lärarna stöd och tankar om nya möjligheter, säger Skog.

Och mycket har gått väldigt bra, trots den speciella situationen.

– Det är imponerande att se hur generöst lärare delar med sig av sitt material, Facebookgruppen Distansundervisning i Svenskfinland har över 2 000 medlemmar och kreativiteten och samarbetet flödar.

Det som skrämmer är de stora skillnaderna mellan skolorna i Svenskfinland, både vad gäller vana att jobba digitalt och att ha strategier och beredskap för digitalisering. En del skolor där både elever och lärare hade vanan att jobba med digitala verktyg har förstås lättare kunnat ställa om och ge en mer eller mindre fullgod undervisning på distans. I andra skolor har det inte ordnats distansundervisning, utan man har sänt ut ett veckobrev med uppgifter som eleverna ska ta sig an på egen hand.

– Jag sörjer för de eleverna. Det är skillnad på distansundervisning och hemskola. Det är inte jag som mamma som ska se till att mina barn lär sig, utan det ska ske via distansundervisningen.

Ofta handlar det inte om den enskilda läraren utan om vilka satsningar som kommunen, och genom det skolan, tidigare gjort på digitalisering. Läroplanen förutsätter digital kompetens men har man en strategi för digitaliseringen och följer man strategin? Hur mycket satsar man på skolan överlag i kommunen och väljer man att satsa på utbildningen eller lärmiljöerna?

– I den här situationen gör man inte mycket med ett fint skolhus eller välutrustade datorklasser, istället ligger fördelen hos dem som följt 1:1-principen så att varje lärare och elev har getts en egen utrustning att ha hand om.

Enligt Skog handlar det också om att vara lösningsinriktad.

– Om en elev inte har nätuppkoppling hemma men resten av klassen har det, ska jag då som lärare anpassa mig till den där ena? Eller kan jag genomföra distansundervisning med de övriga och till exempel ringa upp den ena eleven och ge anpassat program åt den. Eller kanske jag kan efterlysa en sponsor eller kontakta socialen så att eleven får tillgång till internet, säger Skog.

Mia Skog hoppas att undantagstillståndet öppnar upp diskussionen om skillnaderna – det är en fråga om jämlikhet.

– Undantagstillståndet har varit jobbigt på många sätt, till exempel finns det elever som ingen riktigt når ut till och de som inte klarar av att jobba på egen hand, men det har också tvingat oss att tänka i nya banor och gett nya insikter.

https://www.youtube.com/playlist?list=PL9Ju3e5QJPHaGkJC4V4rrwHG7GDdeRip9

Mia Skogs arbete inom Skolresurs vid Centret för livslång lärande finansieras av Stiftelsen Brita Maria Rehnlunds minne.

Text: Mia Henriksson