Hur skriver man vetenskapliga texter, hur läser man dem och hur deltar man i den akademiska diskursen? Den här kunskapen hoppas man inom projektet Bron kunna förbättra hos gymnasieelever så att övergången till högskolevärlden ska gå smidigare. Projektet står i startgroparna vid Språkcentret vid Åbo Akademi, efter att ha fått finansiering av Svenska Kulturfonden.

Jane Wingren är universitetslärare i svenska och kommer i sitt jobb vid Språkcentret via skrivhandledningen ofta i kontakt med studenter som känner sig förvirrade vad gäller nivån på språket och vilka förväntningarna är. Hon minns också chocken när hon själv inledde sina studier.

– Jag var en duktig skribent och hade aldrig haft svårt att hänga med i skolan, men när jag började studera vid universitetet kände jag plötsligt att jag inte förstår nånting. Det tog något år innan jag riktigt fattade hur jag ska diskutera, läsa och skriva på en akademisk nivå. Efteråt har jag tänkt att en hel del kunskap gick till spillo under den tiden, säger Wingren.

Tanken på att utveckla någonting kring detta har grott länge hos Wingren men i och med den förnyade gymnasielagen som har som mål att göra övergången från studierna på andra stadiet till högskolenivån smidigare, beslöt hon att ansöka om finansiering för att gå vidare. I höst inleds planerandet för att kunna erbjuda en nätbaserad kurs på gymnasienivå. Piloten körs under nästa läsår i Pargas svenska gymnasium och Katedralskolan i Åbo och tanken är att gymnasisterna får poäng för avlagd kurs, så att den ingår i det kursutbud som ska avklaras inom examen.

– Det är inte självklart att det här är en modersmålskurs, det handlar om en fördjupning av genremedvetenheten och gäller alla ämnen. Skolorna har redan jobbat på detta en del, bland annat inom gymnasierna, men det finns ett behov av en kurs som fokuserar på nästa stadium, på det akademiska.

Wingren som själv har jobbat som gymnasielärare, fick bekräftelse för sina tankar när gymnasierektorerna i Pargas i november ifjol skrev en gemensam insändare i Åbo Underrättelser, om att gymnasieutbildningen i och med reformen kommer att bli allt viktigare, vilket leder till att man måste satsa ännu mer på stadieövergången till gymnasiet, samt på handledningen från gymnasiet till nästa utbildningsnivå.

Genom att ge de blivande högskolestuderandena verktyg för att i ett tidigt skede bemästra den akademiska litteraciteten, det vill säga förmågan att läsa, skriva och förstå den akademiska diskursen, blir det lättare att inleda studierna och studenten kommer snabbare in i rätt tänk. Forskning visar också att om man satsar på att utveckla studenternas kommunikationskompetens, fördjupas också studenternas ämneskunskaper.

– Dessutom lever vi i en tid av kunskapsresistens och ifrågasättande av vetenskapliga forskningsrön, vilket gör det ännu viktigare att lyfta fram värdet i kritiskt tänkande. I synnerhet skrivandet kan stärka studenternas begreppsförståelse och deras förmåga att resonera i en större kontext, säger Wingren.

Enligt forskning av Mona Forsskåhl, tidigare professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet, blir influenser från finska och engelska vanligare både i tal och i skrift i studenternas arbeten. Nya kommunikationsformer, till exempel olika slags meddelanden via telefonen, gör att studenternas sätt att uttrycka sig har fått talspråkliga drag och språket blir mer informellt, vilket gör det svårare att hitta rätt nivå på det akademiska skrivandet.

– Det är inte konstigt att språket påverkas, eftersom unga använder ett väldigt annorlunda språk i sociala medier och i korta meddelanden som skrivs på telefonen, där är fullständiga meningar inte så viktigt till exempel. Språkvetaren Sofia Ask i Sverige talar om diskurschock och det är den chocken vi vill lindra med det här projektet, säger Wingren.

Högskolesamarbete är ett centralt medel för att målen i den förnyade gymnasielagen ska uppnås. I Åbo Akademis avtal med Undervisnings- och kulturministeriet för perioden 2017–2020 ingår bland annat att hinder för sektoröverskridande samarbeten bör avlägsnas och studievägarna för studenterna utvecklas så att de blir smidiga. Högskolorna bör också utöka samarbetet med utbildningsanordnare på andra stadiet för att påskynda övergången till högskolestudier. Här passar projektet Bron väl in. Målet är att kursen som projektet tar fram förhoppningsvis ska kunna erbjudas alla gymnasier i Svenskfinland i framtiden.

Text: Mia Henriksson