Det globala handlingsprogrammet Agenda 2030 för hållbar utveckling antogs av FN:s generalförsamling i september 2015 i syfte att trappa upp kampen mot bl.a. extrem fattigdom och hunger, klimatförändring, ohälsa och farsoter samt konflikter och oansvariga institutioner.
Agenda 2030 innefattar 17 ambitiösa globala mål samt ett gemensamt system för uppföljning och utvärdering av genomförandet. Huvudansvaret för att handlingsprogrammet genomförs och målen uppnås ligger på nationell nivå. Finland har för detta ändamål formulerat en egen handlingsplan som blev klar 2017. Planen är inriktad på att skapa (i) ett koldioxidneutralt och resurssmart Finland samt (ii) ett Finland där det råder jämlikhet, jämställdhet och kompetens.
Ointresse vid universiteten?
Universiteten som skapare och spridare av kunskap samt pådrivare av utveckling och välstånd har en självskriven roll i hållbarhetsarbetet. Men deltar universiteten verkligen aktivt i arbetet för att Agenda 2030 ska förverkligas? Enligt hållbarhetsforskaren Walter Leal Filho (2017) är så inte alltid fallet. Leal Filho fäster bl.a. uppmärksamhet vid universitetsledningarnas ointresse för hållbarhetsfrågor, avsaknaden av heltäckande strategier och konkreta målsättningar kopplade till främjandet av hållbarhet, avsaknaden av öronmärkta resurser, oförmåga att tänka och samarbeta över disciplingränser samt ovilja bland undervisande personal att engagera sig i hållbarhetsarbetet vilket ses som ”arbete utöver normala arbetsuppgifter”. Följaktligen syns inte heller hållbarhetsaspekten rent konkret i undervisning, forskning, utvecklingsprojekt och i praktiska lösningar på campus världen över.
Behov av en effektiv integrering av hållbarhetstematiken
I en tidsålder av naturkatastrofer, konflikter, migration, utanförskap och utbredd fattigdom väcker den brist på engagemang som Leal Filho målar upp förundran. Har hållbarhetstematiken ingen plats i diskussionerna om universitetens samhällsuppdrag och –effekt? Ser man inte behovet av att öka studenternas kunskap om hållbar utveckling? Är man verkligen så ovilliga att se det stora perspektivet och samarbeta över ämnesgränser för det allmänna goda?
Min förhoppning är att hållbarhetstematikens osynlighet beror mer på låg medvetenhet än på uttalad ovilja eller ointresse. Jag hoppas också att medvetenheten inom Åbo Akademi skulle öka och att ÅA kunde bli en förebild för andra universitet genom att effektivt integrera och stärka hållbarhetstematiken i all verksamhet. Den strategiprocess som under våren startar vid ÅA utgör ett ypperligt tillfälle att diskutera hur detta kunde göras i praktiken och hur ÅA kunde bidra till förverkligandet av Agenda 2030 och en bättre framtid för oss alla.
Catharina Groop
Vice-direktör för CLL
Ref. Leal Filho, W. (2017) Barriers to innovation and sustainability at universities around the world. Journal of Cleaner Production. Vol. 164, p. 1268-1278.
Läs mer om Catharina Groop i artikeln ”Korruptionsexpert på ny post”.