Forum för skärgårdsforskning belyste temat Människan och havet ur många olika synvinklar.

Det kallas för ”wicked problems” eller lömska problem när man stöter på problem som verkar näst intill omöjliga att lösa, eller också fungerar de så att endast en dellösning inte löser, utan snarare förvärrar, problemet.

Havet och mer specifikt Östersjön är ett lömskt problem för forskarna. Anna Törnroos-Remes, forskardoktor i marinbiologi vid Åbo Akademis forskningsprofilering Havet tog upp detta under Forum för skärgårdsforskning som arrangerades i Skärgårdscentrum Korpoström i slutet av november.

– Till exempel övergödningen och klimatförändringen är två ”wicked problems” som berör havet och som vi måste jobba med ur många olika synvinklar och forska i tvärvetenskapligt för att komma vidare med, sa Törnroos-Remes.

Temat för forumet var ”Människan och havet – vårt förhållande till djur och natur i skärgården”.

– Vi håller på med många olika forskningsfrågor men de kan delas in i två större teman, nämligen förhållandet mellan människa och natur i relation till biodiversiteten, samt att sammankoppla marinbiologin med samhällsvetenskaplig datainsamling kring maritima aktiviteter med målet att förstå och gemensamt lösa problem.

Forskarna vill gärna skapa en plattform där man tillsammans jobbar med lokalbefolkningen, lokala företag, olika parter i samhället, akademiker, stiftelser, och så vidare, och lyfter in alla för att diskutera i olika konstellationer.

Forskningsprofilen Havet inbegriper många olika vetenskapsgrenar, både miljö- och marinbiologi, offentlig förvaltning, industriell ekonomi och marin och maritim juridik. På Forum för skärgårdsforskning var dessutom en hel del andra representerade; lokalbefolkning, deltidsboende, jaktvårdsföreningen, pensionerade jordbrukare, lokalpolitiker och många fler. En bra plattform alltså att ur olika synvinklar belysa förhållandet människan och havet.

Ghita Bodman som nyligen disputerat i socialpolitik med avhandlingen Leva ett med naturen – ”Dammråttor kan man ju ge namn åt om man vill” talade om naturen som en hälsofrämjande resurs. Hon menar att människan sedan urminnes tider har använt sig av naturen för att upprätthålla sitt välmående och i dagens digitaliserade och hektiska värld får naturen igen en större betydelse – de flesta av oss längtar till lugn och ro.

– Vi behöver skapa möjlighet för människor att ”downshifta” och flytta ut på landsbygden, här mår vi bra i och med det enkla livet. Samtidigt är det bra att alla inte vet hur bra livet på landet är, om alla skulle hitta hit skulle antagligen den välgörande effekten försvinna, sa Bodman.

Bodmans resonemang väckte en del reaktioner bland publiken, som tyckte att bilden som målades upp var onödigt romantisk – livet på landet är inte alltid så lätt, och om man har tillgång till bekvämligheter, vill man förstås utnyttja dem också på landsbygden. Dessutom talade någon om sin erfarenhet av att det faktiskt finns de som är rädda för havet, som inte är vana och aldrig har lärt sig att älska havet, eller skogens tystnad för den delen heller.

– Visst, det är en glansbild jag målar upp och den fungerar inte för alla men jag har valt att fokusera på det positiva, för det är ett faktum att stora städer kräver energi, havet ger vila. Vi mår bra av enkelhet och lugn.

På Forum för skärgårdsforskning deltog också Lennart Brunnsberg som berättade om de stora satsningar man gjort för att digitalisera Houtskärs lokalhistoriska arkiv (www.hla.fi), samt Åbolands skärgårds jaktvårdsförenings ordförande Mickel Nyström som talade om förhållandet mellan sälen och människan. Mera om sälen och fisket kan du läsa i nästa nummer av tidskriften Skärgård som utkommer i februari.

Forum för skärgårdsforskning arrangeras av Skärgårdshavets biosfärområde och Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, som är en del av Centret för livslångt lärande. Värd denna gång var forskningsprofileringen Havet vid Åbo Akademi.

Mia Henriksson