21.12.2023
Öar – en tvärvetenskaplig dröm för forskare
Skärgården har alltid varit den mest utåtriktade och internationella delen av vårt land. Segelskepp i både goda och onda avsikter har rört sig i våra farvatten. Att söka lyckan till havs eller på andra sidan haven har inte varit främmande för skärgårdsbor långt före våra dagar.
Åbo och Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi är beläget i Skärgårdshavet, där vi har det största skärgårdsområdet i hela världen utanför våra fönster. Men trots storleken har vi mycket att lära från andra områden. I detta nummer bjuder vi er med på en resa runt jordklotet.
Nissologin, vetenskapen där öarna som helhet står i fokus, har under de två senaste decennierna fått ett rejält lyft. Öforskning är en vetenskapsgren där det är relativt lätt att samarbeta över ämnesgränserna. Tvärvetenskaplig forskning är ofta något som lyfts fram i festtalen som den nya vägen framåt.
Ett måste för att kunna angripa alla wicked problems – alla komplicerade och olösliga problem – som vi står inför, såsom klimatförändringarna och konflikten Israel – Palestina. Men i praktiken är det inte så lätt. Forskning överlag är väldigt nischad, det hör till forskningens inneboende natur att fostra experter på ett mycket smalt område. Alla forskare har sin specifika expertis, olika vetenskapliga journaler sina mycket specifika ämnesområden. Även i uttalat tvärvetenskapliga sammanhang är det lätt hänt att forskarna arbetar bredvid varandra, inte uttryckligen med varandra.
Nenad Starc, en av Kroatiens främsta ökännare, skriver att det gällande öforskning tidigare ofta handlat om en forskare här och två forskare där. Öar har för det mesta varit platser där man bedrivit forskning. Fram till nyligen studerade öforskare olika fenomen på öarna bara inom ramen för sina egna discipliner. Sällan har man tittat på ön som helhet. Men detta håller på att ändras. Genom att samarbeta inom forskarlag har man nu möjlighet att slå samman resultaten från olika vetenskapsgrenar och därmed ta itu med öarna själva, inte bara någon enskild aspekt. Läs gärna mer i artikeln om öforskare och institut runt om i världen.
Men fortfarande är det inte lätt att mäta den tvärvetenskapliga forskningens effekter. Ofta saknas det handlingsplaner för att genomföra de tvärvetenskapliga strategier som forskningen tar fram. De hittills samlade erfarenheterna visar att samarbetet mellan forskare, öexperter och de som beslutar om öpolitiken i regel etableras långsamt, och sällan i tillräcklig omfattning.
På Skärgårdsinstitutet är vi därför glada över att vi inom vår verksamhet nu aktivt arbetar med att förbättra samarbetet mellan skärgårdsbor, (medborgar)forskare och beslutsfattare. Vi håller på att avsluta vårt tvååriga temanätverksprojekt Habitability, där vi knutit samman skärgårdsbor från Finlands alla olika skärgårdsområden.
Förhoppningsvis är detta avslut bara början till något nytt. Ett levande skärgårdsnätverk på gräsrotsnivå med kännbar finansiering, vilket kunde förbättra kommunikationen mellan skärgårdsbor och politiker. Och att arbeta med sådan verksamhet som ligger skärgårdsborna nära hjärtat, kanske som en förstärkning av föreningen Finlands öars rf snart 20-åriga verksamhet. Detta diskuteras på Finlands första Skärgårdsting i Åbo i början av december.
Konceptet bobarhet för små öar har också visat sig framgångsrikt i sammanhanget. Här tar skärgårdsborna själva fram kunskap och fakta om sina öar, vilka kan vara värdefullt för att lobba för ösamhällenas framtid och väcka en gemensam stolthet för sin hembygd. Redan nu har sex bobarhetsanalyser genomförts och flera är under arbete. I början av 2024 påbörjas ett nytt projekt i västra Åboland för att undersöka bobarheten på huvudöarna Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö. Det är inte Skärgårdsinstitutets projekt, men vi kommer att finnas med som en bakgrundskraft. Vi planerar även ett större europeiskt projekt kring bobarhet, i samarbete med den europeiska öföreningen ESIN.
Från årskiftet kommer vi dessutom att mera aktivt börja samverka med Åbo Akademis forskare inom profilområdet Havet. SOS Center för hållbar havsvetenskap valdes bland 30 ansökningar till en av fyra nya spetsenheter inom forskning, med finansiering av Stiftelsen för ÅA. Centret följer FN:s fokus på havsforskning och hållbar utveckling med målsättningen att identifiera och analysera marin biodiversitet och wicked problems kopplade till mänskliga aktiviteter. Hur söka hållbara, mångvetenskapliga lösningar både praktiskt och teoretiskt? Skärgårdshavet och Åland är modellområden för studierna. I kontakten med beslutsfattare, organisationer och skärgårdsbor kommer Skärgårdsinstitutet och konceptet bobarhet att utgöra en del av helheten. Vi ser med spänning fram emot vad samarbetet ska föra med sig!
Pia Prost, redaktör & Cecilia Lundberg, chefredaktör
Inledaren är publicerad i Tidskriften Skärgård 4/2023.
Klicka här för att komma tillbaka till Tidskriften Skärgårds artiklar!