25.11.2024

TEXT: Mia Henriksson

Det råder full aktivitet inom projektet Lärsam. Projektet jobbar över utbildningsstadierna för att säkra utbudet av tjänster för kontinuerligt lärande på svenska. Vad behöver vi kunna i framtiden?

Det är sällsynt att ett utvecklingsprojekt inom utbildning jobbar över utbildningsstadierna. Vanligare är att projekt jobbar över regionala gränser. Projektet Lärsam gör båda!

Lärsam har som mål att skapa ett nätverk kring kontinuerligt lärande för utbildningsanordnare i Svenskfinland – inom andra stadiets yrkesutbildning, högskoleutbildningen och fria bildningen. Genom bättre samordning och smidigare lärstigar hoppas man kunna svara på arbetslivets behov av kontinuerligt lärande och säkra utbudet av tjänster för kontinuerligt lärande på svenska.

Det kanske mest konkreta och synliga som hittills gjorts inom Lärsam är workshoppen ”Grunderna i AI för personal i utbildningsorganisationer”, som hölls i början av oktober. 150 personer deltog i distansutbildningen som riktade sig till personalen vid de organisationer som är projektpart eller samarbetspart i Lärsam.

Anna Stenman vid Yrkeshögskolan Novia leder arbetspaketet med temat Personalens kompetensutveckling med fokus på framtida lärande, inom vilket AI-workshoppen arrangerades.

– Workshoppen var lyckad. Innehållet var intressant och vi var väldigt glada att så många deltog. Responsen från deltagarna visade att det finns ett stort behov av att utveckla den egna kompetensen inom AI. Vi är särskilt glada över att vi inledningsvis i projektet fick bevis på att det går att samarbeta kring personalutbildning över utbildningsstadierna på ett konkret sätt. Under våren 2025 planerar vi att ordna ytterligare en AI-workshop som riktar sig till den personal som redan använder sig av AI i undervisningen och som vill fördjupa sina kunskaper i ämnet.

AI-workshoppen leddes av Johan Westö och Christoffer Björkskog vid Yrkeshögskolan Novia.

AI-workshopparna utgör endast en liten del av arbetspaketets aktiviteter. Det övergripande målet är att hitta sätt att stöda personalens kompetensutveckling.

– Bland annat vill vi ta fram en kompetensutvecklingsplan för kontinuerligt lärande; ett verktyg som kan användas, både individuellt och organisatoriskt, för att dokumentera behovet av kompetenshöjning och för att följa upp åtgärderna. Det här är efterfrågat i och med de förändringar som sker på arbetsmarknaden, i samhället överlag och i och med den ökade efterfrågan på kontinuerligt lärande, säger Stenman.

Utöver detta ska arbetspaketet kartlägga behov av kompetensutveckling inom kontinuerligt lärande hos personalen i Lärsam-organisationerna. Baserat på kartläggningen och behovskartläggningar gjorda i andra arbetspaket, ska man pilotera en kompetensutvecklingshelhet vid namn ”Framtida lärandet”.

– Med piloten ”Framtida lärandet” vill vi stärka personalens kontinuerligt lärande-kompetens och ge personalen verktyg att hantera den förändrade roll som arbetet med kontinuerligt lärande innebär idag och framöver. Personalen behöver känna en trygghet i sin yrkeskompetens och samtidigt kunna svara på det behov av kompetensutveckling som kommer att komma från näringslivet.

Projektet Lärsam jobbar i totalt fem arbetspaket. Ett annat av dem har temat Framtidens kompetenser och lärstigar för kontinuerligt lärande. Målet är att stärka utbildningsorganisationernas beredskap att samverka med arbetslivet.

Arbetslivschef Lena Johansson vid Axxell är en av dem som håller i trådarna för aktiviteterna i arbetspaketet.

– Vi behöver hitta sätt att få utbud och efterfrågan att mötas. Det betyder att vi måste förbättra såväl dialogen kring arbetslivets kompetensbehov, som det konkreta samarbetet mellan utbildningsanordnare och arbetslivet gällande kontinuerligt lärande. Vi hoppas att arbetslivet tar och därmed får en aktivare roll när utbildningar utvecklas och planeras säger Johansson.

 Vad behöver vi kunna i framtiden för att svara på de utvecklingsbehov som redan finns och de nya behov som uppstår i vår ständigt föränderliga värld?

Just nu är man i gång med att intervjua nyckelpersoner inom kommuner, arbets- och näringsliv för att kartlägga behovet av kompetensutveckling. Likaså diskuterar man hur kompetensutvecklingen sköts idag: Satsar man på kompetensutveckling? Vem betalar den? Vem producerar den?

– Ur diskussionerna framkommer redan nu att alla önskar mera dialog kring en mycket utmanande fråga: Vad behöver vi kunna i framtiden för att svara på de utvecklingsbehov som redan finns och de nya behov som uppstår i vår ständigt föränderliga värld, säger Johansson.

Inom arbetspaketet ska man också ta fram modeller för nya lärstigar inom kontinuerligt lärande, som gör det lättare för den enskilda individen att uppdatera sina kunskaper där behov för det finns.

Utöver de två ovan nämnda arbetspaketen finns det tre till I) Kontinuerligt lärande i samverkan där man jobbar för att skapa nätverket kring kontinuerligt lärande för utbildningsanordnare i Svenskfinland, II) Kundcentrerat och värdeskapande samarbete med arbetslivet där man utvecklar kundorienterade arbetssätt för samverkan med företag och andra arbetslivsorganisationer och III) Framtidsberedskap och kontinuerligt lärande där man har fokus på kompetenshöjning i trendspaning och omvärldsbevakning.

Projektledare Satu Laitila vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi, som koordinerar hela Lärsam-projektet, konstaterar att det är ett ambitiöst projekt där projektåtgärderna kompletterar varandra och bildar en bra helhet.

– Projektets utvecklingsaktiviteter ger oss möjlighet att samarbeta mellan utbildningsnivåer och över regionala gränser kring kontinuerligt lärande i Svenskfinland. Genom samarbete över stadie- och sektorsgränser och tillsammans med arbets- och näringslivet, kan vi bredda möjligheterna att utforma nya flexibla lärstigar och ett utbud som svarar mot arbetslivets behov och efterfrågan på kontinuerligt lärande, säger Laitila.

Eftersom Lärsam har som mål att skapa ett utbildningsnätverk, är en viktig del av projektarbetet att sprida information om projektet och berätta om det i olika sammanhang. Det har man gjort bland annat på seminariet JOPPI – Lösningar för kontinuerligt lärande 2024, som arrangerades i oktober av det nationella ESF+-samordningsprojektet för kontinuerligt lärande i Finland, och på seminariet Social hållbarhet – Finlandssvensk yrkesutbildning i fokus, som arrangerades i november av Regionförvaltningsverket och Strapets-projektet.

– Projektet bygger på ett brett nationellt samarbete och gemensamt på nationell nivå identifierade behov av utveckling och bättre samordning för att säkra utbudet av tjänster för kontinuerligt lärande på svenska. Tillsammans vill vi utveckla verksamhetsmodeller för kontinuerligt lärande och svara mot de nationella målen, säger Laitila.

Projektet Lärsam kommer också att delta i Educa-mässan den 24–25 januari 2025. Kom gärna och träffa oss i Åbo Akademis monter: fredag kl. 12.00–13.00 och lö kl. 10.00–11.00.