8.5.2023

TEXT: Mia Henriksson

Samskapande mellan kommuner och tredje sektorn stöder välmående i lokalsamhället. Fem kommuner deltar i SALT-nätverkets pilot där Skärgårdshavets Unesco biosfärområdes pedagogiska modeller kring hållbarhet står som grund. Projektet leds av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, Centret för livslångt lärande.

Den som känner till hemortens kultur och traditioner, som redan som ung lär sig se ortens styrkor, har kännedom om naturen i sin närmiljö och har insikter i hur det egna lokalsamhället kan utvecklas hållbart, knyter starkare band till sin uppväxtort. Enligt den här tanken jobbar man i temanätverket SALT – Skärgård och landsbygd i samverkan.

Projektet SALT vill utveckla verksamhetsmodeller som främjar en positiv hembygdskänsla hos barn och unga på landsbygden och i skärgården. Målsättningen är att bidra till ökat välbefinnande hos barn och unga – i förlängningen hoppas man att det leder till att de stannar på, eller återvänder till, hemorten som vuxna.

SALT samarbetar i initialskedet med fem kommuner – Vörå, Malax, Nådendal, Lappträsk och Enonkoski. I respektive kommun ska man under hösten 2023 genomföra en aktivitet som bygger på Skärgårdshavets Unesco biosfärområdes pedagogiska verksamhet, Biosfärakademin.

Erika Silventoinen, projektledare för Skärgårdshavets Unesco biosfärområdes pedagogiska verksamhet, säger att grunden för den fostrande verksamheten är att skapa en relation till närområdet och ge handlingskraft för en hållbar framtid.

– Viktigt att poängtera är att all vår verksamhet bygger på samarbete. Det vi gör är förankrat i läroplanen och verksamheten görs i samarbete med utbildningsenheterna i kommunerna inom biosfärområdet. Vi samarbetar också med tredje sektorn och till exempel Forststyrelsen har vi nära kontakt med.

Konceptet Gäddan och gänget, som är en del av biosfärområdets pedagogiska program, Biosfärakademin, har sedan 2009 figurerat i småbarnspedagogiken i Pargas stad. Det började som ett samarbete mellan staden och biosfärområdet, där gäddan och hans gäng regelbundet kom på besök. Nu har gäddan blivit stadens maskot för småbarnspedagogiken och inom konceptet fortsätter man jobba för en hållbar livsstil där man vill väcka barnens intresse för naturen, miljöfrågor, hållbar utveckling och sina egna rötter i skärgården.

Därefter utvecklades konceptet Skärgårdens superhjältar, som binder samman aktiviteterna i Gäddan och gänget och barnen blir miniambassadörer för en hållbar skärgård.

Under flera år har Biosfärområdet också ordnat en årlig skärgårdsutflykt för årskurs 7 i de skolor som geografiskt ligger inom Biosfärområdet. Cirka 40–50 elever har åkt ut till en ö tillsammans med Forststyrelsen och biosfärområdet. För att utvidga verksamheten i skolorna och binda samman den med verksamheten i småbarnspedagogiken utvecklas nu inom ramen för projektet Unga för en hållbar framtid ett övergripande koncept för 0–30-åringar – det är berättelsen om Sanna och Emil som växer upp i Biosfärområdet och följer en så kallad hållbarhetsstig för en hållbar framtid i skärgården.

– Vi har plockat ut det som hör ihop med en hållbar framtid och tagit fram material som kan granskas med tre olika glasögon, det vill säga sociokulturella, ekonomiska och ekologiska hållbarhetsdimensioner. Utöver att stärka de ungas känsla för lokal tillhörighet vill vi ge kunskap och handlingskraft för att minska oron för klimatet och istället skapa framtidstro, säger Silventoinen.

Biosfärområdet driver dessutom Knattelabbet i Skärgårdscentrum Korpoström och samarbetar med ämnet skärgårdskunskap som några lärare i åk 8–9 i Kyrkbackens skola i Nagu och Skärgårdshavet skola i Korpo har skapat.

Biosfärområdets erfarenheter av att jobba med barn och unga ska stå som grund när temanätverket SALT jobbar vidare för att ta fram en modell för en nationell landsbygds- och skärgårdsakademi.

Tiina Saaresranta, som är projektledare för SALT, säger att det är första gången som den landsbygdspolitiska och skärgårdspolitiska sidan vid Jord- och skogsbruksministeriet sammanförs i ett nätverk.

– De vi nu mött i pilotkommunerna har alla tyckt att det här är en bra idé och att det är en viktig sak som de gärna jobbar för. Hur de sedan tar sig an arbetet varierar från kommun till kommun, säger Saaresranta.

– Många har sagt att de inom kommunen funderar mycket på hur de ska få inflyttare men det här med hembygdskänsla och rötter har inte så många tänkt på, säger Silventoinen.

Skolor i de fem pilotkommunerna planerar nu, med exempel från Biosfärakademin, en konkret verksamhet som de genomför under hösten 2023. Samtidigt deltar de i att utvärdera verksamheten och fundera på hur de kunde utvidga den efter pilotskedet.

– Samtidigt som man tar tillvara Biosfärakademins erfarenheter, sker ett eget skapande arbete i varje kommun i och med den långsiktiga planeringen för hur man får in skärgårds- och landsbygdsforstran som en del av den pedagogiska verksamheten, det är en modell som lever hela tiden, säger Saaresranta.

– Målet är att den pedagogiska verksamheten för att stärka barns och ungas kännedom om hembygden ska genomsyra skolans verksamhet, det ska inte begränsa sig till enstaka temadagar eller evenemang. Det är dessutom viktigt att få med tredje sektorns aktörer så att de kontinuerligt är en del av verksamheten, säger Silventoinen.

Som stöd erbjuder temanätverket SALT ett planeringsverktyg, som också utvecklas under projektets gång, för att efter pilotfasen finnas tillgängligt för alla intresserade kommuner – både i skärgården och på landsbygden. SALT bidrar också med annat material och kontakter som stöd då kommunerna ska bygga upp den pedagogiska verksamheten såväl inom piloten, som på långsikt.

Vad är det då för skillnad på skärgård och landsbygd?

– Mycket bra fråga, som det knappast finns ett enkelt svar på. Det finns så många sätt att definiera skärgård och landsbygd men egentligen är det de förhållanden där barnet växer upp som är avgörande. I den här kontexten handlar det om att det finns till exempel kulturella och ekologiska särdrag som påverkar förhållandena, säger Saaresranta.

– Jag har själv vuxit upp i Korpo och funderar mycket på den här frågan. Egentligen är det konstigt att man skiljer på skärgård och landsbygd. Jag tycker ju att jag bor på landsbygden då jag bor i Korpo, det är skärgård men ändå landsbygd. Det är väl en politisk skillnad, säger Silventoinen.

Båda konstaterar att Biosfärakademins befintliga pedagogiska modeller inte behöver modifieras så väldigt mycket för att passa både för skärgård och landsbygd – det handlar mest om språket, till exempel där man tipsar om att lära sig baka skärgårdslimpa, kan man istället tipsa om någon annan lokal matprodukt.

– Egentligen är det just det här de ska jobba med i den pedagogiska verksamheten, alltså fundera på och definiera vad hembygden och närmiljön egentligen är, vilka särdrag den har och vad den betyder för var och en, säger Silventoinen.

SALT står också på ett vetenskapligt ben med ämnet Regionalvetenskap vid Åbo Akademi som en projektpart. Projektforskare Kenneth Nordberg säger att samskapande – som på engelska kallas co-creation – allt mer behövs inom landsbygdsutvecklingen.

– Det handlar om på vilket sätt kommuner och myndigheter bygger en direktrelation till civilsamhället. Det är ett nytt och ännu obekvämt sätt för kommuner att jobba, då man ska engagera medborgarna och låta dem påverka sin omgivning mer. Det kräver tid och är ett långsiktigt arbete, säger Nordberg.

Samskapandet växer i och med att det traditionella demokratiska systemets legitimitet sviktar – medborgarna engagerar sig inte i partipolitik, utan vill påverka mer direkt och hellre genom punktinsatser snarare än genom att förbinda sig långsiktigt.

– Platsidentitet växer också fram som en allt viktigare del i samhällsutvecklingen. Människor vill förstå sin näromgivning och känna anknytning, det resulterar i så kallad empowerment, att man har kraft och ork att hantera sitt liv och bidra till samhället. Det är också målet med SALT, att man sätter sig ner med föreningar och andra aktörer och tillsammans funderar vad som är viktigt för platsidentiteten och hur man kan få fram den.