Skriv här det du söker efter!

Skären – skärgårdshistoria på webben

Skären – skärgårdshistoria på webben

Fotografering för tema säljakt på isen utanför Vallgrund, mars 2019. Foto: Eva-Marie Backnäs

Vet du hur man använder en skrublo? Varför är det bra att ha vekarin med när man rör sig på isen? Och hur är det nu man gör gammaldags fil? Förmodligen kan tidskriften Skärgårds läsare svara på några, om inte alla, av dessa frågor. För många, i synnerhet barn och ungdomar, är det dock fråga om föremål och företeelser som befinner sig ganska långt från den värld vi lever i idag. Det här vill det digitala skärgårdsmuseet Skären råda bot på.

KulturÖsterbotten, regional kulturenhet inom samkommunen SÖFUK med uppdrag att stöda svenskspråkig kultur i Österbotten, tog år 2018 initiativ till ett projekt som fick namnet Museilotsen. Projektet, som finansieras via Leader-programmet för landsbygdsutveckling samt med medel från privata fonder och stiftelser, har i uppdrag att stärka de österbottniska skärgårdsmuseernas samarbete, öka synligheten för museerna och utveckla den publika verksamheten. Projektet ordnar bl.a. fortbildningar och studiebesök. Den enskilt största insatsen inom projektet är dock utvecklandet av ett digitalt museum, Skären.

”Skären – ett museum på nätet” är något så unikt som ett skärgårdsmuseum som enbart existerar online. I Skären får besökaren träffa den fiktiva familjen Sjöberg, som bor i den österbottniska skärgården i början av 1900-talet. Familjen Sjöberg består av pappa Johan, mamma Maria, farfar Anders, sonen Jakob och dottern Linnea. Genom att följa familjemedlemmarna i sysslorna hemmavid, ute i fälan och i den ambulatoriska skolan får vi uppleva vardagen i skärgården för drygt 100 år sedan. 

En svartvit bild på den fiktiva familjen Sjöberg.
Familjen Sjöberg utgör ramberättelsen i Skären. Foto: skarenmuseum.fi

Museet är uppbyggt kring fem teman – hemmet, skolan, fisket, båtbygget och säljakten. Varje tema består av två rum eller scener – 360°-bilder där besökaren kan röra sig runt i miljön, till exempel ute på isen under säljakten, i hemmet när bondosten tillverkas, i fiskarbastun när näten ska repareras och så vidare. Varje scen innehåller föremål som man kan klicka på för att läsa mer om föremålets historia och användning. Där finns också korta videosnuttar som visar olika sysslor, exempelvis nätbindning och kardning av ull. Videorna är inte tänkta att fungera som instruktionsvideor i hur man gör olika saker. Istället vill vi visa olika hantverk, så att besökaren får en uppfattning om hur saker och ting tillverkades. Vi vill därmed också belysa självhushållningen och vikten av att man själv kunde tillverka det man behövde. I anslutning till varje tema finns ytterligare en materialbank med arkivmaterial – foton, filmer och ljudinspelningar – för den som vill fördjupa sig ytterligare i ämnet. 

Vi har valt att inte ge miljöerna i Skären en bestämd geografisk inramning. Vi har med andra ord inte bestämt i vilken kommun eller by familjen lever. Tanken är att miljöerna i Skären ska representera den österbottniska skärgården. Berättelsen om familjen Sjöberg kan utspela sig var som helst, den är på så vis allmängiltig. Säkert kan många i södra Finland och på Kvarkens och Bottenvikens västra stränder också känna igen sig i miljöerna i Skären. Det är det allmänna, inte nödvändigtvis det specifika, vi har varit intresserade av att lyfta fram.

Alla föreningsbaserade skärgårdsmuseer i Österbotten inbjöds att vara med i Skären. I det första skedet har tre föreningar deltagit – Bosund båt-, fiske- och jaktmuseum, Replot skärgårds hembygdsförening, samt Malax museiförening. För produktion och tekniska lösningar står det Vasabaserade mediaföretaget ReThink New Media Solutions. Föreningarna bidrog med museala miljöer, föremål och arkivmaterial till museet. Skären är dock inte en digital illustration över de enskilda museerna. Istället har vi använt miljöer och material för att bygga upp ett helt nytt museum. 

En arbetsgrupp bestående av representanter för de olika museerna, ReThink samt projektledaren planerade vilka teman som skulle lyftas fram, vilka scener som skulle ingå i varje tema, var det skulle fotograferas och vilka föremål som skulle vara med. I ett sent skede av arbetet uppstod behovet av att få med ett sjätte tema, med fokus på sjöfarten i de österbottniska städerna. Temat hann dock inte bli färdigt innan Skären lanserades, men kommer att färdigställas och publiceras under hösten 2020. Sjöfartstemat utarbetas i samarbete med Kristinestads sjöhistoriska förening och Kaskö hembygdsförening.

Barn i gammaldags skolmiljö.
Barnens liv utgör en viktig del av Skären – här en scen från skolan. Foto: skarenmuseum.fi

Skären är tillgängligt på svenska, finska och engelska. Vi har också utarbetat ett pedagogiskt material i samarbete med Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi. Materialet består av fem arbetsblad och en nätbaserad frågesport. Materialet har barn i åk 5 och 6 som huvudsaklig målgrupp, men det kan även anpassas till andra årskurser. I skrivande stund finns materialet enbart på svenska, men en översättning till finska är på gång och kommer att färdigställas under hösten 2020.

Arbetet med det digitala museet har varit en spännande och givande resa för alla inblandade. Skären var redan från början ett ambitiöst projekt och ambitionsnivån snarare höjdes än sänktes under arbetets gång. Målet var att skapa så autentiska scener som möjligt, även om vi är fullt medvetna om att detta inte kan lyckas till 100 procent när bilderna ska fotograferas i nutida miljöer.

Ett vanligt argument mot att dela museala samlingar och miljöer på webben är att potentiella besökare istället bekantar sig med materialet på nätet och inte besöker den fysiska platsen. Personligen tror jag att det är fel. Om vi nöjde oss med att se bilder eller filmer från olika platser skulle till exempel Paris vara helt utan turister – alla har vi ju sett hundratals fotografier av Eiffeltornet. Istället vågar jag påstå att synlighet på webben har motsatt effekt – den potentiella besökaren som fått bekanta sig med miljön online är mera motiverad att besöka platsen i fråga. Ett digitalt museum kan således aldrig utkonkurrera ett besök vid ett fysiskt museum. 

Samtidigt är vi – i synnerhet efter den gångna våren – alla medvetna om att det finns platser och miljöer som inte är tillgängliga för alla. Kanske kan det digitala museet då fungera som ett besöksmål, som gör att även de som inte kan besöka platsen fysiskt ändå har möjlighet att bekanta sig med historien. Det digitala museet kan dessutom fungera som introduktion för skolklasser som ska göra ett studiebesök till ett museum. Vi vill gärna att Skären ska användas just på det viset – som förarbete inför ett besök vid ett fysiskt skärgårdsmuseum.

Vi är också medvetna om att en digital produkt har en ganska kort livstid. Vi räknar med att Skären, utan uppdateringar, har en livstid på cirka fem år. Det kan tyckas vara lite med tanke på det arbete och de pengar som satsats i projektet. Men det går också att se Skären som vilken som helst utställning på ett museum. Även museernas basutställningar måste förnyas med jämna mellanrum för att inte börja kännas gammalmodiga och irrelevanta. Vi har därför valt att se Skären som ett test i att göra en multimedial utställning om den österbottniska skärgårdshistorien. Vi hoppas naturligtvis också att det kommer att finnas möjligheter i framtiden att förnya och förbättra Skären, i takt med att tekniken utvecklas.

Förhoppningsvis är du nu nyfiken på att besöka Skären! Det kan du göra när som helst, museet är öppet sju dagar i veckan, 24 timmar i dygnet. Du hittar museet på skarenmuseum.fi. Välkommen till Skären!

Logo med texten Skären ett museum på nätet.

 

 

 

 

Artikelförfattaren Eva-Marie Backnäs är projektledare vid KulturÖsterbotten.
Artikeln är publicerad i Tidskriften Skärgård 3/2020. 

Klicka här för att komma tillbaka till Tidskriften Skärgårds artiklar!