29.12.2022
Då man nämner ordet skärgård är det oftast många som lyser upp. För en del handlar skärgården om hem, för andra om en älskad plats där man spenderar mycket tid. För en tredje är skärgården ett exotiskt resmål. Skärgården är något bekant som man på ett eller annat sätt kan relatera till.
Intresset för skärgården är stort och har dessutom ökat markant de senaste åren. Kunskapen om skärgården och dess verkliga förhållanden är däremot ofta väldigt dålig och har inte alls ökat i samma takt som intresset. När man allmänt talar om skärgården tenderar uppfattningen om skärgården oftast skalas ner till något av ett sommarparadis. Men skärgården finns ju och existerar som en del av samhället året runt. Dessutom har vi inte enbart en sorts skärgård i Finland, utan många olika. Det finns skärgård längs med kusten, mellan- och ytterskärgård, samt skärgården i Insjöfinland. Hur det vardagliga livet ser ut i skärgården, och att olika delar har sina egna särdrag, är något vi borde bli ännu bättre på att lyfta fram.
I den oroliga värld vi nu lever i har också skärgården en plats. Inte enbart som hem eller sommarparadis, men som en viktig kugge i upprätthållandet av den finländska försörjningsberedskapen och säkerheten. Det har, om inte tidigare, märkts speciellt de senaste månaderna. Sällan har man sett så mycket av arméns eller gränsbevakningens farkoster (både finländska och Natoflaggade) både till havs och i luften.
Det finns många funktioner som gör att skärgårdens roll just här är så viktig. Skärgård och sjöfart går hand i hand. Med tanke på försörjningsberedskapen och säkerheten är det av stor betydelse att det finns hamnar runt om i vårt land av olika storlek. Hamnar och kajer som dessutom upprätthålls och ses efter. Dessa behövs för att kunna frakta varor såväl inom landet som för export och import. I skärgården finns det traditionellt även en stor sjömanskunskap. Riktar vi blickarna mot Insjöfinland har skogsindustrin en betydande roll. Även här är det av yttersta vikt att färjor och väglagsfärjor fungerar och är rätt dimensionerade. Det är mycket virke som fraktas sjövägen i Insjöfinland. Den här logistikkedjan är förstås viktig att upprätthålla och utveckla.
När vi talar om Finlands försörjningsberedskap finns det även skäl att fundera på hur skärgården kan bidra till självförsörjningsgraden gällande bland annat elproduktion och matproduktion. Vilka är våra möjligheter till att utveckla solkraft och havsbaserad vindkraft i skärgården? Hur kan vi utveckla vattenförsörjningen och till exempel i högre grad satsa på omvänd osmos på små lokala reningsverk. Kan vi producera gas som drivmedel till bilar eller kanske till uppvärmning. Skärgården ska också vara en möjlig plats för investeringar där produkter och processer kan utvecklas. I skärgården finns det goda förutsättningar inte bara för produktion av inhemsk fisk utan också andra råvaror. Varför importerar vi lax för 1 miljon euro per dag när vi istället i ännu högre grad kan uppmuntra och stödja inhemsk produktion – i enlighet med regeringens program om att främja konsumtionen av inhemsk fisk. Dessutom finns det nya former av odling av alger till havs för att lyfta näringsämnen ur Östersjön och samtidigt använda dessa produkter inom livsmedelskedjan och kosmetik. Det här är något som hela tiden utvecklas, men som lagen ännu inte riktigt känner till.
Sträckorna ut till de mest avlägsna delar av skärgården är långa. Då det gäller krishantering är det därmed viktigt att kunskapen finns färdigt på ort och ställe. FBK har redan i dagens läge en enormt viktig roll i skärgården. Varför inte utveckla existerande modeller så att FBK kunde bli en allmänt förekommande klubbverksamhet inom ramen för Finlandsmodellen (kostnadsfri eftermiddagsverksamhet för skolelever)? De flesta som lever och bor i skärgården har ett väldigt pragmatiskt sätt att förhålla sig till naturens krafter. Det ger också en stark grund till att hantera kriser. Utmaningen är alltså inte att hitta på saker som stöder skärgården – utan att få förståelse för att det som inne i städerna fungerar på ett sätt kan i våra olika skärgårdar fungera på lite annorlunda sätt.
Så länge man ser på skärgården som enbart ett sommarparadis tappar man den mer djupa betydelse som skärgården i Finland har. Skärgården har sin plats både när det gäller försörjningsberedskap och landets säkerhet – en fundamental del av vårt välfärdssamhälle. Vill vi upprätthålla det här måste vi se skärgården för vad den är – så mycket mer än det bästa av sommarparadis.
Kolumnen är skriven av Sandra Bergqvist, riksdagsledamot (SFP) och ordförande för Skärgårdsdelegationen, SANK.
Kolumnen är publicerad i Tidskriften Skärgård 4/2022.
Klicka här för att komma tillbaka till Tidskriften Skärgårds artiklar!