Skriv här det du söker efter!

Små förändringar i vardagen hjälper dig att orka bättre – på jobbet och på fritiden

Små förändringar i vardagen hjälper dig att orka bättre – på jobbet och på fritiden

BILDER: Pixabay

Känns vardagen som en enda kamp för att orka igenom dagen? Efter jobbet kommer du hem, gör de sysslor som du absolut måste, för att sedan rasa ner i soffhörnet för resten av kvällen? Trött!

Projektet PATU visade att ett välmåendeprojekt på jobbet kan leda till en mer energisk vardag också på individnivå. Vardagen är en kombination av arbete och fritid – genom egna livsstilsval, samt med en gemensam insats inom arbetsgemenskapen är det fullt möjligt att förbättra orken i vardagen. Det som behövs är att man ges tid att stanna upp och reflektera, och välja ut några utvecklingsmål som man med små steg börjar förändra.

 

PATU står för Hyvä, parempi, tuottava! (Bra, bättre, produktiv). Projektet hade som mål att genom förbättrat arbetsvälmående individuellt och genom att utveckla arbetsgemenskapen, nå bättre produktivitet. En välmående arbetstagare orkar mer, känner glädje i arbetet och är mer benägen att förbinda sig till att utföra ett gott jobb – i förlängningen innebär detta lönsamhet för organisationen.

PATU-projektet avslutades vid utgången av mars 2021. I publikationen Työhyvinvointia pienillä teoilla (arbetsvälmående genom små handlingar) samlas resultaten i form av en handbok för arbetstagare i alla åldrar, förmän och företagare. Målsättningen har varit att höja medvetandet kring att relativt små förändringar kan ha stor inverkan på ens egna eller arbetsgemenskapens välmående. Nedan följer ett plock ur handboken:

Individnivå

  • De flesta av oss har hört det till lust och leda: motion ger energi, vi mår bättre av att motionera, vi måste motionera mera. Om du hör till dem som inte lyckats med att öka mängden motion, vänd på sättet att tänka – tänk istället att du ska minska stillasittandet!
  • Om du har ett stillasittande jobb, sträva efter att under arbetsdagen stå medan du utför vissa arbetsuppgifter, stå eller gå på kaffepausen, välj trappor istället för hiss, då det är möjligt gå ut på promenad samtidigt som du deltar i möten.
  • På fritiden kan du lyssna på ljudbok eller musik medan du promenerar eller joggar. Om du hellre handarbetar eller pysslar försök att ibland göra det stående istället för att sitta.
  • Det mesta är roligare i sällskap, gå med i någon grupp som gör gemensamma promenader, kom överens med en kompis eller familjemedlem att motionera tillsammans, det är mer motiverande och svårare att backa ur.
  • Förändra långsamt. Om du känner dig överbelastad lönar det sig inte att göra motionen till ytterligare en stressfaktor. Gör istället små förändringar som känns bra att göra.
  • God och tillräcklig sömn stöder orken och återhämtningen.

Organisationsnivå / ledarskapet

  • Arbetstagarna känner sitt jobb bäst. Därför lönar det sig att lyssna på dem när man vill effektivera och utveckla verksamheten. Goda resultat föds genom att fundera tillsammans – här har både ledningen och de enskilda arbetstagarna ett ansvar att bidra.
  • En öppen samtalskultur är en förutsättning för ett ledarskap som engagerar och inkluderar arbetstagarna. Det är viktigt att förmannen ger respons och uppriktigt lyssnar på respons som ges hen. När responskulturen fungerar är det lättare att utveckla tillsammans. Inga idéer ska heller skjutas ner genast utan ledarens roll är att sammanfatta och få arbetstagarna att fundera på hur utvecklingsförslagen kunde genomföras.
  • En förman ska lyssna på arbetstagarna för att veta vad de behöver för att kunna utföra sitt jobb väl. Det lönar sig att mångsidigt dra nytta av arbetstagarnas kunnande, styrkor och intresseområden och för förmannen att hålla sig á jour med hur arbetstagaren själv anser sig kunna använda sitt kunnande bättre i jobbet.
  • Tillit krävs för att jobbet ska kunna organiseras utgående från arbetstagaren. På arbetsplatsen kan tillit byggas upp genom en kultur där fel och misslyckanden tillåts och förlåts. Arbetstagare motiveras av att de förväntningar som på dem uttrycks med klarhet, om man vet mot vilket mål man jobbar är det lättare att hitta effektiva sätt att nå dit.

För dig som vill läsa mera finns handboken (på finska) publicerad digitalt i PDF-format.

Pekka Tenhonen som deltagit som sakkunnig i PATU-projektet konstaterar att arbetsvälmåendet är viktigt för alla och ett gemensamt ansvar.

– Arbetsvälmåendet påverkas av belastningar i privatlivet, och tvärtom, därför måste man ta ansvar för det på alla nivåer inom organisationen, alla ska bidra allt från den enskilda arbetstagaren till förmannen, högsta cheferna och på organisationsnivå till exempel arbetshälsovården.

 

I PATU-projektet deltog närmare 200 personer på 36 arbetsplatser. Projektet gick ut på att man först kartlade nuläget och sedan planerade individuella, konkreta åtgärder för att förbättra arbetshälsan – åtgärderna kunde gälla såväl jobbet som hemma. Utöver detta påverkade man hela arbetsgemenskapens välmående genom coaching av förmannen. Målgruppen för projektet var personer i åldern 55+ men det har visat sig att åtgärder och resultat passar lika bra åt alla åldrar – oberoende av ålder behöver man fokusera på sitt välmående och ork i arbetslivet.

Projektet var tvåspråkigt och projektparter är Turun Ammattikorkeakoulu, Åbo universitet och Åbo Akademi via Centret för livslångt lärande.

– Det här är ett projekt som verkligen nått ut i samhället, vi har kunnat erbjuda tillämpad vetenskaplig kunskap till företag och uppnått konkreta resultat i ökat välmående på arbetsplatser, säger Mona Riska, utbildningschef vid Centret för livslångt lärande.

 

I slutintervjuerna som gjordes inom projektet kom det fram att många ändrat på sina levnadsvanor i och med projektet, till exempel blivit noggrannare med sömnen och kosten, någon hade beslutat att satsa på sig själv och anlitade en personlig tränare för att etablera aktivare motionsvanor, och någon hade också slutat sitt jobb efter att ha insett att hen egentligen inte alls jobbade med det den ville jobba med.

Carina Gräsbeck, en av de sakkunniga inom projektet säger att utvecklingen har varit fascinerande att följa.

– Några av företagen vi jobbade med var inom vård- eller kulturbranschen, under projekttiden slog Covid-19 till och det har varit verkligt tunga tider. Men det visade sig att det nu var kanske ännu viktigare att få möjligheten att tillsammans sätta sig ner och reflektera över vad som är meningsfullt i jobbet och vad som gör att man orkar. På många jobb bara springer man från morgon till kväll och hinner aldrig sätta sig ner för att diskutera och reflektera. Nu gavs det tid åt att göra det med en gemensam agenda och en utomstående facilitator, det blev ibland riktigt känslosamma sammankomster.

 

PATU-projektet finansierades av Europeiska socialfonden. PATU-projektets webbplats.

Företagaren Mona Bischoff deltog i PATU:s välmåendecoaching, se vad hon fick ut av projektet i en film på youtube.


Artikeln ingår i CLL:s nyhetsbrev 2/2021

CLL:s nyhetsbrev

Centret för livslångt lärande – startsida