När du studerar på universitet är flera inlärningsprocesser aktiva parallellt. Dels är det innehållet i det egna ämnet, det är mycket att lära sig för att bli expert inom sitt område. Men en annan sak du lär dig är hur du gör när du studerar. Ofta gör man så som man alltid har gjort. Men det kan hända att det inte är ett särskilt bra sätt, eller att det funkat tidigare när studierna var mindre krävande men att det inte är hållbart längre. I takt med att studierna framskrider brukar studiematerialet ofta bli mindre bearbetat, vilket innebär att du behöver ta mer ansvar över din egen inlärning.
Är det utmanande att studera på distans? Det kan vara viktigt att skapa fungerande studierutiner och -strategier för sig själv. Här följer några tips!
Skilj på studier och andra aktiviteter
- Försök arrangera en plats hemma där du bara studerar. Inred den så trevligt som möjligt.
- Planera tydliga studiepass för din vecka och håll pauser.
- Kan du ägna en viss specifik dag i veckan åt dina studier?
Skapa rutiner för att kunna fokusera
Om du har bra studierutiner avlastas ditt minne och du har mera energi för att fokusera. Planering är också avgörande för att du ska kunna hålla fokus och få saker gjort.
- Rita upp ett schema för dig själv och gör en to do-lista för varje vecka.
- Dela upp uppgifterna i mindre delar så att du kan kryssa av på to do-listan an efter och många gånger under dagen såsom t ex läs 5 sidor, skriv 200 ord. När du klarar av en punkt på listan så får din hjärna positiv återkoppling, du känner att du lyckas och det gör dig mer motiverad att ta tag i nästa punkt på listan.
- För att lätt komma igång, se till att den första punkten är lätt att klara av så att du tidigt får ditt första kryss i listan.
- Fokusera på en sak i taget, försök inte att göra flera saker samtidigt. (se Hjärnvänliga arbetssätt)
Skapa en lugn miljö
- Lägg undan mobilen under ditt arbetspass.
- Om du har möjlighet, se till så du inte blir avbruten, utan får studera i lugn och ro.
Oavsett om du har mycket att göra eller om du bara inte har så bra koll på när du ska göra saker är det en bra idé att planera din tid. Det kanske låter trivialt, men kalendern är en av de viktigaste verktygen för en kursdeltagare.
- Hitta en kalender som funkar bäst för dig, antingen en fysisk eller en elektronisk kalender.
- En allmän riktlinje kan vara att allokera ca 8 timmar varje dag till arbete (inklusive pauser), 8 timmar till fritid, och 8 timmar till sömn. Som vuxenstuderande behöver du kanske tänka att dina studier är en del av fritiden?
- Hur många timmar orkar du studera varje vecka? Det kan vara bättre att planera in färre timmars effektivt arbete än en hel dags sölande.
- Fundera också på vilken tid på dygnet du får mest gjort. Arbetar du effektivast efter frukost, på eftermiddagen eller på kvällen? Fungerar kvällar eller veckoslut bättre?
- Testa dig fram till vad som passar dig bäst!
Börja med att fylla i tidsbestämda aktiviteter som föreläsningar, seminarier och gruppträffar. Fyll sedan i deadlines, böckers förfallodagar och liknande milstolpar. Till näst kommer det viktigaste steget, planera in ditt självständiga arbete.
Det här med studieteknik, hur kul är det egentligen? Oavsett vad du svarar på den frågan, lönar det sig att satsa på studieteknik. Om du funderar över och förbättrar din studieteknik kommer det att spara dig mångfalt i tid och energi. Det kommer att fördjupa din inlärning.
En specifik studieteknik som många har fått hjälp av är den så kallade pomodorotekniken.
Vi människor är inte så bra som vi tror på att jobba koncentrerat under längre perioder. I snitt brukar vi bli trötta och tappa koncentrationen efter ungefär 25 minuter. Om man fortsätter läsa och skriva längre än så sjunker ofta produktiviteten drastiskt, men redan en kort paus återställer oss till en hög produktivitetsnivå. Det är alltså viktigt att ta paus tillräckligt ofta! Tekniken funkar så här:
- Fundera först ut precis vad det är du ska göra. Det är viktigt att du har ett tydligt och avgränsat mål!
- Sätt en timer på 25 minuter och jobba intensivt med din uppgift. Du kan t.ex. använda telefonens timer, installera ett insticksprogram i din webbläsare eller den här.
- När timern ringer tar du en paus på fem minuter. Ge dig själv då något slags liten belöning, t.ex. kan du berömma dig själv för att du jobbat flitigt eller hämta kaffe.
- När fem minuter har gått sätter du på timern igen och jobbar ett till pass.
Det kan hända att du märker att du blir distraherad av något medan du jobbar, t.ex. att du börjar fundera på något annat än den specifika uppgift du tänkt göra. Testa då att ha ett papper eller häfte till hands och skriv ner vad det var som tog din uppmärksamhet. Återgå sedan till uppgiften du tänkt jobba med, och skjut upp att fundera på den andra saken till senare.
Ifall du testar använda pomodorotekniken kan det vara bra att notera hur många arbetspass du hinner och orkar göra på en dag. Det kan vara sporrande och belönande att t.ex. rita ett kryss i din kalender varje gång du jobbat 25 minuter. Hur många kryss får du idag? Orkar du få ett kryss mer imorgon?
Verktyg som hjälper dig att fokusera
Det finns verktyg som kan hjälpa dig att fokusera. Ta hjälp av verktyg för att undvika distraktioner.
Om du lätt hamnar in på webbsidor eller sociala medier när du ska ägna dig åt studier kan du hjälpa dig själv genom att använda ett timerverktyg eller blockeringsverktyg för dina arbetspass. Här nedan några tips på verktyg men observera att dessa inte är en del av Åbo Akademis tjänster utan används på ditt eget ansvar.
Timerverktyg, exempel:
- Focusbooster
- Forestapp (Android och IOS)
Blockeringsverktyg, exempel:
- Freedom
- Selfcontrol (Enbart Apple)
- Coldturkey
För studiedagbok
För dagbok över dina studiedagar. Du kan anteckna hur du mår, vilka rutiner du utfört för att upprätthålla motivationen, och vad du fått gjort etc. Vi slutet av varje studiedag kan du skriva ned vad du var mest nöjd med under dagen och om det finns viktiga saker att komma ihåg inför nästa dag av studier.
Studiedagboken blir en ram för din arbetsdag och hjälper dig att strukturera din tid och innehållet i studierna.
Exempel på vad dagboken kan innehålla:
- Start av dagen: Vad ska du göra idag? Sätt upp delmål.
- Problem: Beskriv problemet. Hur skulle du kunna lösa det?
- Att göra-lista plocka ur och kryssa av när de är klara
- Avslutning av dagen: Vad har du gjort / kommit fram till? Hur ska du arbeta vidare?
Bygger på Lunds universitets tips till sina studerande
Vidare kan du läsa in dig på olika minnesstrategier, lässtrategier och motsvarande till exempel i ÅA:s publikation Studieteknik och studieförmåga.
Har du också svårt att ta itu med det du borde göra och få det färdigt? Då är du i gott sällskap, studier har nämligen visat att ungefär hälften av studerande har problem med uppskjutandebeteende, eller s.k. prokrastinering.
Ibland kan det vara vettigt att skjuta upp en uppgift, t.ex. om du inte har tid för tillfället, eller om du har viktigare saker att göra. Å andra sidan, ifall uppgiften är viktig och du egentligen har tid (t.ex. när du håller på med en viktig essä), men ändå inte får något gjort, är det sannolikt frågan om prokrastinering.
Varje situation är unik, men ofta hänger prokrastinering ihop med att man undviker något obehagligt. Vi människor styrs nämligen ofta av kortsiktiga belöningar. Om uppgiften väcker obehag, t.ex. tråkighet, osäkerhet eller ångest, tycker din hjärna det är en utmärkt idé att undvika obehaget genom att t.ex. scrolla på telefonen eller gå på kaffe med en kompis. Men fastän det känns bra i stunden att inte behöva kännas vid obehaget kan de långsiktiga konsekvenserna bli besvärliga. Dels får du inget gjort, och dels kan det kännas ännu värre att ta itu med arbetet ju längre du skjutit upp det.
Vad kan du göra åt det då? Här är ett möjligt angreppssätt i tre steg:
- Lägg märke till vad som händer i dig just i den situationen då du prokrastinerar. Vilket obehag är det du vill undvika? Vilka tankar far genom ditt huvud? Vilka känslor har du? Hur känns det i kroppen?
- Vad är det långsiktiga målet med att du studerar? Varför är det viktigt för dig att göra uppgiften? Kanske för att det är ett steg i att få ett intressant jobb? Kanske för att du tycker det är viktigt att utvecklas och lära dig nya saker?
- Är du villig att låta obehaget finnas där samtidigt som du gör uppgiften, eftersom det är i linje med dina långsiktiga mål att göra uppgiften? Kan du aktivt välja att t.ex. sätta dig och skriva på din essä medan du har svåra tankar och känslor?
Det viktigaste är oftast att få en början på arbetet. Känslor av skuld och frustration över att man redan borde ha gjort mer är ibland tyngre än vad själva arbetet är. Ett sätt att underlätta början är att bryta ner uppgiften i väldigt små mål. I stället för att lägga upp målet ”skriv essän” kan du lägga upp många små mål, t.ex. ”gå till biblioteket”, ”sätt dig vid en dator”, ”öppna dokumentet”, ”ta fram bok X”, ”läs kapitel 3”, ”sammanfatta teorin i kapitel 3 i dokumentet”. Att bryta ner det i små mål gör att uppgiften känns mer hanterbar, och kan också vara belönande då det blir tydligare att du gör framsteg.
Kom ihåg, det finns alltid tusen orsaker att inte göra det. Men håll istället fokus på orsaken varför du ska göra det!
- Forskningsprojektet Intakt vid Åbo Akademi om prokrastinering, inklusive inspelad föreläsning av Alexander Rozental
- Läs gärna Dansa på deadline av Alexander Rozental och Lina Wennersten. På samma webbsida finns även övningsuppgifter.