27.2.2025
Glada vi till skolan gick – det är rubriken på den inledande artikeln i tidskriften Skärgårds första nummer för året. Numret handlar om skolor, skolvägar och internat i skärgården, både förr och nu.
I den första artikeln skriver Kristina Eriksson-Backa från ön Innamo i Nagu om hur hennes skolväg och inkvartering på elevhem i anslutning till Käldinge skola såg ut på 1980-talet i Nagu. I en annan artikel berättar Carita Ahlström, också hon från Nagu, om hur skolvägen och inkvarteringen såg ut i slutet av 1940- och början av 1950-talen då hon gick i Kirjais skola. Det gemensamma för dem båda är att till skolan skulle man till varje pris, oberoende av väder, menföre eller andra utmaningar på vägen.
Skärgård 1/2025 tar också upp kyrkans roll i att utbilda barn i skärgården. Kyrkolagen 1869 stipulerade att Hvarje församling är pligtig så föranstalta, att ständigt tillfälle till undervisning i bokläsning och kristendomsläran ej må saknas för barn. Det ledde till att man inrättade ambulatoriska skolor där läraren vistades i gårdarna i tur och ordning så att barnen fick möjlighet till skolgång som betalades genom kyrkokassan. För många skärgårdsbarn utgjorde den ambulatoriska skolan deras enda skola utöver skriftskolan. Andreas von Bergmann berättar med många exempel om hur skolgången gick till.
Iris Sjöberg i sin tur skriver om hur skolverksamheten växte fram på Bergö i Malax, också där startade den i kyrklig regi.
Skärgård 1/2025 handlar om mer än historia. Under åren 2010–2020 stängdes 657 grundskolor i Finland, i stor utsträckning på glesbygden. Tillgång till skola på rimligt avstånd är en grundförutsättning för bobarhet för de flesta barnfamiljer. Skärgård ställer frågan om barnets rättigheter tillgodoses när byskolor läggs ned? Man reder också ut hur lagen definierar ett rimligt avstånd och hur skoltransporter ordnas. Man tar också upp samlokaliserade skolor, det vill säga när man placerar den svensk- och den finskspråkiga undervisningen i samma fastighet. Är detta ett alternativ när antalet barn minskar? I Skärgård får vi också läsa om hemundervisning som blivit allt vanligare på Åland. I dagsläget hemundervisas cirka 130 barn på Åland och av dem är cirka 16 procent bosatta i den åländska skärgården.
Vi får också träffa familjen Sundbom som flyttade till ön Nötö i Åbolands skärgård från Sverige, stegvis under åren 2017–2024. Från Nötö kan man inte ta sig till skolan inom den lagstadgade maximitiden för skolresor. Barnen har varit inkvarterade i familjer.
Vuxenutbildningen representeras i en artikel om träbåtsbygglinjen i Kuggom. För den historiska biten står artikeln om de så kallade reselärarna som reste runt och undervisade skärgårdsborna i musik och gav dem möjlighet att öva inför sångfester runtom i landet. Den första anställdes 1912. Också detta en form av vuxenutbildning.
I serien Min ö skriver Kristina Klingenberg om fyrön Tankar utanför Karleby.
Tidskriften Skärgård utges med fyra temanummer per år av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi. Mera information om tidskriften, prenumerationer och lösnummer på www.skargard.fi.