17.1.2023

“Inget barn vill vara ensamt.”

“Ingen elev ska behöva gå osedd genom en skoldag”

… det säger skolpsykolog Sofia Hedman från Nykarleby. Sofia Hedman har varit en av de många utbildarna i fortbildningshelheten Trygghet, samhörighet och respekt som arrangerades under år 2022.

Satsningar på att skapa och upprätthålla ett gott klimat i skolan inverkar inte enbart på elevernas trygghet och välmående, utan även på personalens. I Trygghet, samhörighet och respekt har deltagarna utvecklat sina skolors insatser mot mobbning och fått verktyg för att bygga en trygg verksamhetskultur.

Hela skolans ansvar

Trygghetsarbete är hela skolans ansvar och angår oss alla, framhåller Sofia Hedman. Även Lena Sjöholm-Fahllund, processledare i fortbildningen, berättar hur alla i hennes skola tillsammans har värnat om att bygga vi och vår skola. Hon lyfter frågor som är värdefulla för personalen att ställa sig: “Varför är vi i skolan? Varför kommer jag hit idag?”

Svaret är att vi är i skolan för att utföra det viktiga arbetet som har betydelse för framtiden. Om personalen trivs så blir det ett ekorrhjul i positiv bemärkelse – då trivs också eleverna. Hon poängterar att ledaren är viktig för att driva arbetet men också att följa upp det.

Tid och struktur måste prioriteras

Vi behöver tid och strukturer för hur vi samarbetar. I det mångprofessionella samarbetet blir arbets- och ansvarsfördelningen väldigt viktig. Ett hinder för bra samarbete är outtalade förväntningar. Vi behöver ta oss tid för att sätta oss ned och diskutera kring hur vill vi ha det i vår skola. Vilka förväntningar har vi på varann? Vem gör vad och på vems bord ligger ansvaret för olika frågor? Sofia Hedman säger att de här sakerna kan verka självklara, och att vi sällan tar oss tid för att klargöra dem tillsammans med varandra i skolan.

Lena Sjöholm-Fahllund lyfter upp betydelsen av vardagsvänlighet. Man hälsar på varann, man tackar, man stannar upp och man bryr sig. Det är de små sakerna i vardagen som gör skillnad. Det blir bättre undervisning med god arbetsro.

Lena Sjöholm-Fahllund ger också ett exempel på vad värdegrundsarbete i praktiken är. Då en elev håller upp dörren, då ska jag inte bara tacka och gå förbi, utan stanna upp och bekräfta att nu var du hjälpsam som höll upp dörren.

För eleverna har det stor betydelse att vi vuxna visar att vi hör och ser ifall en elev blir trakasserad eller kränkt med fula ord. Vi behöver varje dag ta striderna. Vi ska se och fråga, men ändå inte tränga oss på, framhåller Sofia Hedman.

Deltagarna har i utvärderingar och diskussioner nämnt att de haft stort utbyte av fortbildningen. De säger att de fått ökad motivation, kunskap och styrka att driva sina processer vidare kring trygghets- och mobbningsförebyggande arbete.  Ledarskapets betydelse för trygghetsarbetet är ovärderlig och många önskade att deras ledare hade deltagit i fortbildningen tillsammans med dem.

Om projektet

Projektet har erbjudit personal inom den grundläggande utbildningen stöd i att utveckla sina skolors insatser mot mobbning och bygga en trygg verksamhetskultur. Fortbildningshelheten utgick ifrån UKM:s åtgärdsprogram för antimobbningsarbete och deltagarna fick stöd och handledning att processa och uppdatera sina skolors antimobbningsplaner.

Fortbildningen arrangerades för tre grupper med närstudiedagar på tre orter (Helsingfors, Karleby och Vasa) och webbinarier. Projektet genomfördes som ett samarbete mellan Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Karleby universitetscenter Chydenius och finansierades av Utbildningsstyrelsen.

Du kan läsa mer om fortbildningen här