15.10.2024
För att ett samhälle ska fungera i kris behöver det fungera till vardags. Infrastruktur och kommunikation är hörnstenarna i våra samhällen och de är särskilt sårbara på öar. På många ställen i Sverige utvecklas nu service- och trygghetspunkter (SOT) som ska fungera i händelse av kris.
I Sverige har man tagit bort i princip alla kopparledningar till den fasta telefonin, vilket gör att man är helt beroende av att mobilmaster fungerar för att kunna kommunicera. Efter de senaste årens många stormar har vissa öar varit strömlösa i dagar – i några fall ett par veckor. Då är just bristen på kommunikation ett stort orosmoln. Förr hade de flesta öbor en VHF i båten, men nu är det ganska glest även med det, så vid en olycka i samband med ett långvarigt strömavbrott kan det gå riktigt illa.
Trygghetspunkterna blir därför allt viktigare. De är till för medborgarna och är en plats att samlas vid i händelse av olika sorters samhällskriser, såsom strömavbrott, stormar och snöoväder. Många kommuner jobbar med ett kombinerat uppdrag att säkerställa samarbetet med civilsamhället, samt att identifiera och utveckla platser att kunna aktivera vid kriser. Det kan handla om att utrusta bygdegårdar med reservkraft, reservbelysning, tvättmöjligheter, mat för ett par dygn och så vidare.
I Värmdö kommun utanför Stockholm har man ett stort antal bebodda öar och fem stycken så kallade kärnöar. Där jobbar man intensivt med frågan om trygghetspunkter och har delat in kommunen i civilzoner. De är desamma som räddningstjänstens områden för släckzoner, vilket gör att brandvärnen på öarna kan fungera som samordnare för materiel och öföreningarna kan stå för de mjuka värdena i händelse av kris.
– Till exempel Runmarö, Svartsö och Nämndö utgör egna civilzoner, berättar Johan Berglind på Värmdö kommun till tidningen Skärgården tidigare i år. I civilzonerna finns det olika resurser, till exempel lanthandlar, skolor, bygdegårdar, näringsliv och så vidare. Det blir enklare att driva stab när man kan ha en civilzonsledare som känner till området och håller kontakten med kommunhuset.
De flesta skärgårdsbor är väl förberedda på situationer som strömavbrott. Många ösamhällen har mycket god beredskap vad gäller vattenbrunnar, utedass och samlingslokaler där man kan hålla varmt. Den sociala kontrollen är god, man vet vilka som sitter ensamma på öarna och tar hand om varandra. Det är tack vare detta man diskuterat möjligheten att ”utevakuera” människor till öarna.
Men det är inte bara mat, värme och kommunikation som behöver fungera. Även normal kommunal service måste kunna upprätthållas, särskilt om krisen blir långvarig. Det är i sig en stor utmaning på många håll.
Vilka är då de största utmaningarna i beredskapsarbetet?
– I Sverige börjar vi på en ganska låg nivå, så det är många grejer som bör ske skyndsamt. Vi har varit världsbäst på civilförsvar under en lång period med skyddsrum och allt, men ladorna är tomma och nu ska vi bygga upp den förmågan igen, säger Johan Berglind.
Förkortningen SOT står för service och trygghet. I Sverige utvecklar man nu SOT-punkter som ska vara lite mer varaktiga än en trygghetspunkt. Tanken är att den finns varje dag, dygnet runt, året runt och är redo att utgöra en robust trygghet för invånarna, besökarna och företagarna på den specifika orten.
Länsstyrelsen i Stockholm arbetar med att etablera SOT-punkter i Stockholms skärgård på tre pilotöar: Arholma, Sandhamn och Möja. Vad allt en SOT-punkt ska innebära är ännu inte klart definierat, men en lägstanivå är att det ska finnas året-runt-öppen livsmedelsbutik och drivmedelsanläggning. Det ska gå att driva servicen med reservkraft och den ska kunna utgöra informations- och kommunikationsnod och ledningsplats vid en störning. En SOT-punkt kan utvecklas på olika sätt utifrån de lokala förutsättningarna. Funktioner kopplade till annan offentlig service, såsom hemtjänst och skola, samt sjöräddning, kraftbolag, nationella eller regionala myndigheter kan också ingå.
Källa
- Bergman, Y. Kommunala krisberedskapen växlar upp. Skärgården 16.6.2024
Artikelförfattaren Lotten Hjelm är ordförande för Skärgårdarnas Riksförbund i Sverige. Hon bor på Jungfruskär i Stockholms skärgård och jobbar med en förstudie för bildande av ett biosfärområde, Nämdö skärgård. Lotten ingår även i tidskriften Skärgårds redaktionsråd.
Artikeln är publicerad i Tidskriften Skärgård 3/2024. Klicka här för att komma tillbaka till Tidskriften Skärgårds artiklar!