10.3.2022
Välfärd också i skärgården
Vad betyder det för skärgården att århundradets reform nu är över oss som ett värre åskväder från havet? Reformen känns just nu som ett tåg (eller egentligen flera) som rusar förbi och man borde försöka kasta sig ombord. För egen del skulle jag som ny medlem i Egentliga Finlands välfärdsfullmäktige gärna veta lite mera exakt vart tåget är på väg – och var nödbromsen finns. Men det är spännande att på nära håll få vara med och påverka detta mastodontbygge. I bästa fall får många människor ett bättre liv som resultat.
Det historiska välfärdsområdesvalet i januari blev på många sätt ett annorlunda val. Då väljarna inte fick tillfälle att träffa kandidaterna, annat än i undantagsfall och på tryggt avstånd, blev mycket osagt och många koppar kaffe odruckna. Pandemin gjorde att kampanjerna nästan helt flyttades till sociala medier, vilket utan tvivel påverkade valresultatet. Men orsaken till att så många inte röstade finns att söka på annat håll, trots allt.
Inte undra på att röstningsprocenten blev låg, efter att både redaktörer och självutvalda ”förståsigpåare” gång efter annan upprepat att ”detta förstår sig ingen på”. Ändå tycker jag att detta inte alls var svårt att förstå: ansvaret för all social- och hälsovård och för räddningsväsendet flyttas över till 21 välfärdsområden, som på allvar börjar få en struktur under detta år och inleder sin verksamhet 1.1.2023. Vad är det som är svårt?
I Åbolands skärgård gick man nästan man och kvinna ur huset för att rösta. Skärgårdsbor vet när det är viktigt att bevaka sina intressen. På många andra mindre orter hände detsamma, och tillsammans kunde man avstyra det slutresultat man var mest rädd för: att centralorten helt skulle komma att dominera.
För skärgårdsområdenas del finns det i de nya välfärdsområdena en viss garanti för att servicen ska fungera också här. De allra flesta invalda torde inte ha en aning om att det har reserverats pengar också för skärgården: av de 21 välfärdsområdena är det tio som har skärgård eller liknande områden, både vid kusten och i insjöområdena. Av dessa är det fyra som beviljas skärgårdstillägg.
Hela summan som år 2023 reserveras för skärgårdstillägget kommer att vara 24 miljoner euro, och av denna summa går 13 procent till välfärdsområdena. Som exempel kan nämnas att Egentliga Finland får cirka 14 miljoner euro, vilket kan kännas som en ganska stor summa, men i en budget på närmare 2 miljarder euro är det inte så väldigt mycket ändå. Men det kunde ju vara värre. Varenda slant behövs för att vi ska kunna bo tryggt kvar i skärgården. En del av skärgårdstillägget blir kvar i kommunerna för att användas bland annat för skärgårdsskolorna.
För att uppmärksamma alla nya fullmäktigemedlemmar i regionerna på att dessa medel finns, kommer Skärgårdsdelegationen (SANK) att inom kort skicka dem information om våra skärgårdsområden och information om varför dessa extra medel behövs.
Några stora förändringar är inte att vänta ännu på ett år eller två. Det tar lång tid att förverkliga århundradets reform, det vill säga att först ens lyckas skapa en organisation som fungerar. Fast lagstiftningen är ganska detaljerad har områdena möjlighet att snickra till sina egna lösningar, vilket kan betyda att några inser att man efter några år måste backa, korrigera eller vända på steken. Det är förstås bra med frihet att agera som man tycker är bäst just i den regionen, men nog kan det också leda till ojämlikhet mellan regionerna, vilket absolut inte var meningen. Om några år vet vi vilka som får kvarsittning.
I skärgårdsdelegationen pågår det mycket just nu. Under våren ska en utvärdering bli klar om hur den nyss 40 år fyllda skärgårdslagen fungerar i dag. Den kommer att kunna kommenteras av skärgårdsborna bland annat via föreningen FÖSS (Finlands öar – Suomen saaret). Snart får vi också ta del av helt färsk information och statistik om Finlands skärgård, det finns mycket gammal information som inte längre stämmer. En utredning om hur stängningen av närskolor har påverkat både barnen och skolmiljön blir klar så småningom – man har faktiskt aldrig gjort en dylik utredning i Finland, så nu är det verkligen dags!
I höst kommer det att ordnas en ”Skärgårdens supervecka” i riksdagen (möjligen sista veckan i oktober) och kanske också på andra ställen i Helsingfors. Det är något jag drömt om länge och konkret föreslagit redan för länge sedan. Hoppas vare sig pandemier eller krig och oro i världen sätter stopp för skärgårdens synlighet i den nuvarande huvudstaden.
Gästskribent Nina Söderlund
Nyvald fullmäktigemedlem i välfärdsområdet i Egentliga Finland, medlem i Skärgårdsdelegationen och ordförande för föreningen Finlands öar rf – Suomen saaret ry. Bosatt på Ramsö i Nagu.
Inledaren är publicerad i Tidskriften Skärgård 1/2022.
Klicka här för att komma tillbaka till Tidskriften Skärgårds artiklar!