Forskningsprojektet behandlar Sjömännens och hamnarbetarnas international (Internstionale der Seefahrer und Hafenarbeiter/International of Seamen and Harbour Workers, ISH) och dess aktioner i Nordeuropa under mellankrigsperioden. Organisationen eftersträvade en global räckvidd men skulle verka på ett lokalt och nationellt plan. De nationella sektionerna utgjorde grenarna i ISH:s globala nätverk på samma sätt som de olika nationella kommunistpartierna var ”satelliter” i Kominterns ”solsystem”. Liksom Komintern var även ISH hierarkiskt uppbyggt där kärnan utgjordes av organisationens internationella sekretariat och dess parallella, hemliga eller illegala sekretariat. En central fråga som ställdes redan under 1930-talet var i hur hög grad det internationella sekretariatet försökte styra de enskilda nationella sektionerna. Samtida säkerhetsrapporter liksom undersökningar från 1950-talet och därefter tecknade bilden av en hierarkisk och toppstyrd organisation. Nyare kritiska studier om Komintern, Röda fackföreningsinternationalen och olika kommunistiska massorganisationerna har omvärderat denna bild och i stället framhävt de nationella aktörernas egenvilja och möjlighet till ett (begränsat) självständigt agerande. Hur skall ISH och dess verksamhet i Nordeuropa bedömas? Är det lokala och nationella stridsfrågor såsom kampen om löneuppgörelser i de olika länderna som dominerar bilden utan inblandning från ”högre ort” eller går det att finna belägg på att ISH försökte styra de olika strejkerna och kampaktionerna? Vilket manöverutrymme hade aktörerna inom de nationella sektionerna och på ett lokalt plan? Eller var det fråga om en asymmetrisk och ojämn men trots allt befintlig form av växelverkan mellan aktörer som befanns sig på olika plan inom organisationen? Sist, men inte minst, vilken plats och vilket manöverutrymme hade enskilda aktörer inom organisationen och dess sektioner? Forskningsprojektet är ett delprojekt inom InterSol-projektet