Alumnprofilen: Hans-Alexander Öst

Berätta lite om dig själv. Vem är du? Vad studerade du och när?

Jag är Hans-Alexander Öst, hemma från Kronoby i Österbotten och bosatt i Vasa sedan 2009. Jag är 39 år gammal och sökte in till Åbo Akademi år 2002, direkt efter studenten. Ända sen jag var liten har jag varit intresserad av teknik, och därför blev mitt val av utbildningsriktning ganska enkelt.

Ett av mina tidiga minnen gällande teknikintresset är när jag fick ett set som kallades Lilla Elektrikern i födelsedagspresent. Setet innehöll olika delar som man kunde skruva ihop och bygga t.ex. en elmotor, lampa eller en väckarklocka av. Cirkeln har i viss mån slutit sig, för idag jobbar jag på Vasa Elektriska!

En sak som fick mig att välja Åbo och diplomingenjörslinjen var en exkursion som Österbottniska Nationen (ÖN) ordnade till Åbo under mitt sista år i gymnasiet. Jag blev väldigt imponerad av processtekniska utbildningslinjen. Under exkursionen fick vi t.ex. en demonstration av en legofabrik som byggde ihop legobilar i Axelia 2. I början av 2000-talet var pappersindustrin ännu väldigt stor i Finland och det var även positivt att det fanns en stark koppling mellan processteknik och pappersindustrin.

Efter militärtjänstgöringen påbörjade jag sedan mina studier  2003 på den processkemiska utbildningslinjen, som den hette då. Under de första åren var det inte enbart studier, utan även studielivet tog upp en stor del av min tid. Jag var bl.a. aktiv i ÖN:s nationsverksamhet. År 2006 var ett mycket speciellt, intensivt och lärorikt år för mig då jag fungerade som ordförande för ÖN.

De kontakter som jag knöt under studietiden har jag nytta av fortfarande idag! Det är inte ovanligt att träffa på andra som studerat vid ÅA i arbetssammanhang. Då man träffar andra företag och t.ex. diskuterar om eventuella samarbeten är det mycket trevligt om man redan är bekant från t.ex. studietiden.

Var finns du idag, vad jobbar du med och hur kommer det sig att du hamnade där?

Idag jobbar jag som Direktör för elhandelsenheten vid Vasa Elektriska och dessutom är jag medlem i flera företagsstyrelser.

Min karriär inom energisektorn började redan under min studietid, då jag 2007 fick sommarjobb på Wärtsiläs energienhet. Bara ett par år senare skrev jag mitt diplomarbete för Wärtsilä med fokus på industriell ekonomi, och efter min utexaminering 2009 fick jag fortsätta jobba på företaget inom projektstyrningen för kraftverksleveranser. Mitt diplomarbete behandlade bästa praxis inom projektledning och delar av det implementerades faktiskt i företaget, vilket var mycket roligt och motiverande att se!

Under min tid på Wärtsilä hann jag skaffa mig en bred kunskapsbas om den globala energisektorn bl.a. genom flera positioner inom projektledning, genom att delta i försäljningsarbete för motorkraftverksleveranser och inom affärsutveckling av företagets batterienergilagringslösningar. Jag hade egentligen inga fördjupade kunskaper i energiteknik, men kemiteknik som huvudämne med industriell ekonomi som långt biämne har gett mig en väldigt bra grund att stå på.

Efter tio år på Wärtsilä i många olika uppgifter från projektkontroller till affärsutvecklingschef styrde jag mina steg mot nya utmaningar vid Vasa Elektriska.

I mitt arbete utvecklar vi inte endast lösningar för Vasa Elektriska utan hela Vasaregionen och Finland gynnas av utvecklingsarbetet och de samarbeten vi har på gång med industrin. Jag är bl.a. med i en arbetsgrupp för GigaVaasa, där olika parter jobbar tillsammans för att utveckla ett batterikluster i Vasa. Målsättningen är att Vasa skall vara ett viktigt centrum för energilagringslösningar inom de kommande åren. Energiintensivindustri skapar en väldigt intressant möjlighet för oss, från den finns det möjlighet att tillvara ta spillvärme och föraöver den till fjärrvärmenätet, ett praktexempel på cirkulärekonomi och hur vi i Finland kan dra fördel av fjärrvärmenätet och implementera energieffektiva lösningar som gynnar alla parter.

Vad tänker du om energisektorns framtid? Hur rör vi oss mot en mer miljövänlig energiförsörjning?

Hur man gör energiförsörjningen hållbar diskuteras dagligen på mitt jobb. Vi måste hitta, utveckla och använda lösningar som är både hållbara och kostnadseffektiva.

Just nu stänger finländska kolkraftverk i ökande takt och de flesta torde stängas redan innan 2025. Det anser jag vara en bra utveckling. En mer hållbar energiförsörjning kräver att vi rör oss mot lösningar som inte innehåller förbränning av fossila bränslen.

Globalt och nationellt utvecklas vindkraften kraftigt och det ser jag som en enorm möjlighet. Vindkraften har såklart sina utmaningar i och med att vi inte kan påverka när det blåser och att det såklart bör vara tillräcklig avstånd till närmsta bosättning. Eftersom vindkraftverk producerar elektricitet endast när det blåser, skapar det utmaningar under kalla vindstilla dagar, speciellt under vintern. För att tackla dessa utmaningar är vi vid Vasa Elektriska med och utvecklar framtidens lösningar.

Hur kan man utnyttja vindenergi även då det inte blåser? Jo – genom att lagra energin. Vasa Elektriska samarbetar just nu med Wärtsilä och EPV Energi för att utveckla ett Power-to-X-to-Power-system.  Systemet  tillåter den förnybara energin att omvandlas till vätgas som kan lagras. När efterfrågan på vindenergi ökar, kan vätgasen sedan omvandlas tillbaka till energi med hjälp av Wärtsiläs vätgasmotorer.

Hurdant kunnande behövs det i energisektorn just nu?

Vi är inne i en elektrifieringsperiod där vi rör oss bort bl.a. från användningen av fossila bränslen och ersätter den med värmepumpar, bensinbilar ersätts med elbilar etc. Därför kommer elbehovet också att öka i framtiden. Det behövs allt mer kunskap i sektorkoppling – alltså kunskap om hur man kopplar samman olika delar av energisystemet. Genom att integrera olika energisystem får vi mer flexibilitet och mindre utsläpp på energimarknaden.

Kemitekniskt kunnande är definitivt nyttigt för att kunna utveckla de energilagringslösningar som vi behöver för förnybar energiproduktion, och informationstekniskt kunnande är en förutsättning för att kunna optimera energilösningar. Något av det bästa med mitt jobb är att jag får vara med och utveckla framtidens energilösningar. Jag ser att teknikstuderande från ÅA är de som kommer att utveckla framtidens rena energiprodukter för den globala marknaden.

Har du något speciellt minne du vill dela med dig av från din studietid?

Jag träffade min fru under studietiden i Åbo. Det är ju en händelse som påverkat mitt liv väldigt mycket och något som jag med glädje kommer ihåg.

2006 då ÖN fyllde 80 år var en av höjdpunkterna under studietiden. Under själva årsfestveckan var det pompa och ståt med olika evenemang varje dag som sedan kulminerade i en stor jubileumsårsfest på lördagen. Det var just det året som jag var ordförande för nationen. Andra minnesvärda stunder från studietiden är t.ex. Kemistklubbens exkursion till Lissabon i Portugal och såklart det årliga första majfirandet i Åbo, det var bara magiskt.

Under min studietid hade jag ganska svårt att på konkret nivå förstå vad man exakt kan jobba med inom ämnet jag utbildade mig till. När jag började på Wärtsilä som sommarjobbare visste jag inte så mycket om det jag skulle jobba med förutom att det var kraftverksleveranser, men jag märkte ändå snabbt att den tekniska bakgrund jag fått från studierna räckte ganska långt. Något som under studierna satte sig i ryggmärgen på mig var viljan att utveckla, samtidigt som man tänker kritiskt och utmanar olika lösningar för att få fram den bästa lösningen.