Geologin vid Åbo Akademi har fått ett elektronmikroskop som har finansierats med hjälp av donationsmedel. Med hjälp av forskningen som görs med det nya mikroskopet kan man bland annat få fram viktig information för att kunna minska på miljöbelastningen på vattendrag och Östersjöns kustområden eller mineralsammansättningar för att förstå vår planets uppbyggnad och utveckling samt att hitta malmer.

– Det här är vårt elektronmikroskop, också kallat SEM (scanning electron microscope), berättar Peter Österholm, lektor i miljögeokemi. Med ett vanligt mikroskop kan man få en förstoring på ungefär hundra gånger. Med det här elektronmikroskopet kan vi få förstoringar på upp till över tiotusen gånger. Jämfört med tidigare kan vi alltså nu studera också riktigt små partiklar.

Elektronmikroskopet, som finansierats med hjälp av donationer, införskaffades till geologin i våras. Själva mikroskopet ser ungefär ut som en vanlig bordsdator, fast lite större. Den är kopplad till två datorskärmar där man sedan bearbetar sina prover. Den ena skärmen för bildbearbetning och den andra för kemiska analyser.

Peter Österholm berättar att det finns flera fördelar med det nya mikroskopet.

– Dels är det väldigt lätt att använda, så att både studenter och forskare kan utnyttja det i sitt arbete. Det sparar också mycket tid, eftersom man nu själv kan få fram sina resultat istället för att skicka iväg proverna till externa labb och vänta på svar, ibland till och med upp till en månad.

Elektronmikroskopet visar hurdana halter av olika ämnen som finns i ett prov.

– Ytterligare en sak som är bra med det nya mikroskopet är att det klarar av också lite större provbitar, till och med sådana som är flera centimeter i diameter. Det är en stor fördel om man inte vill söndra sina prover genom att dela dem i mindre bitar. Vi samarbetar med arkeologin vid Åbo Universitet och de kan till exempel ha gamla mynt som de behöver undersöka, och dem får man alltså in hela i det här mikroskopet.

Österholm berättar vidare att man på geologin inte heller enbart undersöker stenar, utan också andra material, till exempel partiklar från olika vattendrag och till och med mikrometeoriter.

– Mikrometeoriter är små, små meteoriter som regnar ner från rymden hela tiden (en mikrometeorit per kvadratmeter per år), och som kan hittas på till exempel platta hustak. Från hustaken kan man sedan samla in prover med borste och genom att använda magneter kan man särskilja mikrometeoriterna, som är magnetiska. Sedan kan man undersöka dem vidare i elektronmikroskopet.

– Själv arbetar jag med att hitta hållbara lösningar för markanvändningens påverkan på vattendrag och då kan jag med elektronmikroskopet exempelvis se närmare på egenskaper hos jordar som belastar vattendrag eller studera vad partiklar i vattendrag består av och vad de har för ursprung. Ett stort område där elektronmikroskopet används är mineralidentifiering i bergarter – dels för undervisning och grundforskning och dels för identifiering och karakterisering av mineral som skall användas i teknisk tillämpning. Just nu jobbar vi med att hitta lämpliga mineral för att fånga in koldioxid.

Åbo Akademi tackar för donatorernas stöd.