Sigrid Maria Granfelt (1868–1942) köpte Husö gård 1910. Då fanns ännu inte det vi idag kallar Gula huset. Sigrid ritade och lät bygga huset som stod klart 1912. År 1940 donerade Sigrid sitt hemman med hus, mark och vattenområden till Stiftelsen för Åbo Akademi.
Husös tidiga historia
Sigrid Maria Granfelt föddes 1868 i Åbo och avled i Helsingfors 1942, 74 år gammal. I ca 29 år bodde hon på Husö. Hon var utbildad konstnärinna, först vid Ritskolan i Helsingfors, senare vistades hon utomlands både i Tyskland, Holland, Italien och Frankrike. Hon målade i främsta hand djurmotiv och porträtt. Efter att Sigrid flyttat till Åland, avtog hennes måleri. Upprätthållandet av gården krävde en hel del arbete. På gården höll Sigrid på med djurhållning, växtodling, trädgårdsbruk, hon byggde och dekorerade möbler, hon byggde även en båt och en släde. Sigrid ägnade mycket tid åt att utveckla hemslöjden på Åland och hon var aktiv i Martharörelsen. Hon intresserade sig även för keramik och drog kurser i ämnet. Sigrid hade ett naturintresse, vilket syns i inredningsdetaljer i Gula huset och i blomstermotiv på folkdräkterna i flera åländska kommuner.
Sigrids önskan var att Husö skulle bevaras som ett naturskyddat annex. Vilket man idag kan säga att det är, eftersom Husös mark och vatten hör till Natura 2000-nätverket. Hon önskade också att stället skulle vara till stöd för den lärostol i botanik som skulle uppföras vid Åbo Akademi. Någon lärostol i botanik blev det inte, men nog en i biologi år 1957. Sedan 1959 har Husö fungerat som fältstation för institutionen för miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi. Detta mycket tack vare att dåvarande professor Bo-Jungar Wikgren påtalade om behovet av en biologisk fältstation.
1960-70-talen
Redan tidigt i Husös historia som biologisk station inleddes ett samarbete med det som idag är Ålands landskapsregering (dåvarande landskapsstyrelse). Avtalet om samarbete skrevs 1961 och pågår än i denna dag. Avtalet har inneburit att det på Husö har bedrivits akademisk forskning parallellt med tillämpad forskning. Samarbetsavtalet i sig torde ha varit unikt i Finland när det skrevs 1961. Under stationens första årtionde präglades undersökningarna av fiskeribiologiska frågeställningar. Det förekom också undersökningar som berörde makrofyter i sjöar och kustvattnen. Under 1970-talet minskade betydelsen av de fiskeribiologiska undersökningarna då flera projekt gick över till fiskeribyrån under denna tid. Verksamheten på Husö försköts därmed mer mot miljöforskning. Viktiga forskningsteman var bl.a. recipientundersökningar i närheten av olika reningsverk på Åland samt vägbankarnas, sandsugningens, muddringens och svallvågornas effekter i skärgårdsmiljön. Ett antal grundinventeringar (vattenkemi, plankton, växter, bottenfauna, kräftor, fåglar) i de åländska sjöarna och kustområden utfördes också. Några av de fortsättningsvis pågående monitoringstudierna påbörjades på 1970-talet.
1980-90-talen
Under 1980-talet utfördes i landskapsstyrelsens regi undersökningar av vattentäkter och kontroll av fiskodlingarnas miljöpåverkan samt undersökningar som kontrollerade reningsverkens utsläpp och deras effekter på recipientområden. Återhämtning hos skärgårdsekosystem efter mänskliga ingrepp (t.ex. sandsugning och muddring) var också frågeställningar man jobbade med under 1980-talet. Därtill förekom studier på parasiter och sjukdomar hos fisk, kustsjöars produktionsbiologi, algsymbios, blåstång och dess påväxt samt fiskbestånd i grunda havsvikar.
Den experimentella forskningen och växelverkan mellan olika trofinivåer fick ett större utrymme under den senare halvan av 1980-talet, något som fortsatte in på 1990-talet. Experiment utfördes både under kontrollerade former i akvarier och ute i fält. Flertalet forskningsprojekt berörde aspekter kring förekomsten av giftiga lager och deras inverkan på andra organismer.
Under 1991 färdigställdes en ny laboratoriebyggnad som ersatte den gamla laboratoriebyggnaden från 1979, något som underlättade forsknings- och analysarbetet betydligt. Forskningen under 1990-talet karakteriserades av problematiken med övergödningen och dess effekter i skärgården. På Husö bedrevs under 1990-talet både tillämpad och grundforskning där man berörde bl.a. drivande algers, syrebristens och grumlighetens effekter på bottenfauna och fisk. Forskningen kring förekomsten och effekterna av giftiga alger fortsatte. Under 1990-talet blev miljöövervakningsstudier i både sjöar och kustvatten en viktig del av Husös forskningsprofil, något som gäller ännu nu på 2020-talet.
2000-talet
Du kan läsa mer om aktuella forskningsinriktningar och projekt här.
