Urval av nationella och internationella projekt med anknytning till Husö biologiska station

Under början av 2000-talet fortsatte forskningen i samma banor som på 1990-talets slut. Forskningen riktades mot övergödningen och dess effekter i speciellt kustvatten och grunda havsvikar. Samtidigt blev även miljöövervakningen allt viktigare, speciellt efter att EU:s ramdirektiv för vatten började gälla. Stationens byggnader moderniserades även under 2000-talet och det byggdes nya utrymmen för bl.a. logi. Något som höjde stationens kapacitet betydligt vad beträffar mottagandet av forskare och studeranden.

Pågående projekt och nätverk:

• HAVET är ett av Åbo Akademis profileringsområden inom forskning med ambition att göra marin spetsforskning med fokus på Östersjön och andra nordliga marina ekosystem (Finlands Akademi, 2017- framåt, Bonsdorff).
• Ålandseamap är en fortsättning på kartering av marina habitat (The Baltic Sea Conservation Foundation, EHFF, ÅLR, 2019–23, Salovius-Laurén).
• FINMARI – Finnish Marine Research Infrastructure, samlar nationella aktörer inom marin forskning för gemensamma, koordinerade satsningar på forskningsinfrastruktur och forskning (Finlands Akademi, Snickars, 2014-).
• Nattfjärilsfauna. Sedan 1985 pågår uppföljning som en del av Finlands miljöcentrals undersökning av förändringar i nattfjärilsfaunan i Finland (Östman)
  Inom RESTAT-nätverket pågår sedan 2015 forskning bl.a. kring artutbredning av fästingar, fladdermöss och getingar. Forskningen görs på stationer och täcker stora delar av Finland.

Forskningen och verksamheten på Husö under 2020-talet fortsätter i samma banor som under 2010-talet. Det som kommer vara nytt för 2020-talet är satsningar på molekylära analysmetoder.

2010-talet:

• PREHAB Spatial PREdiction of Baltic benthic HABitats: incorporating human pressures and economic evaluation. Modellering av marina arters rumsliga utbredning och ekonomisk utvärdering av naturvärden (BONUS-samarbetsprojekt, Mattila, 2004–2007).
• NorMER (Nordic Centre for Research on Marine Ecosystems and Resources under Climate Change), a Nordic Centre of Excellence. Syftet var att tvärvetenskapligt utforska biologiska, ekonomiska och förvaltningskonsekvenser av klimatförändringar på ekosystem (NordForsk, Bonsdorff, 2011–2015).
• MARmaED (MARine MAnagement and Ecosystem Dynamics under Climate Change), ett tvärvetenskapligt doktorandnätverk vars syfte var att studera marina ekosystem och dess förvaltning ur ett klimatförändringsperspektiv (Marie Sklodowska-Curie, Horizon 2020, Bonsdorff, 2015–2019).
• Mapping Marine Natura 2000 habitats in Åland, hade som mål att kartera förekomsten av i Habitatdirektivet utpekade marina habitat så som sandbankar och rev (Europeiska havs- och fiskerifonden & Ålands Landskapsregering, Salovius-Laurén, 2016–2018).
• FunMarBio (Functional Marine Biodiversity), ett av Åbo Akademis interna doktorandnätverk med syftet att utbilda doktorander inom marin ekologi (2014–2020, Bonsdorff).

Miljöövervakningsstudierna fortsatte under 2010-talet, samtidigt som forskningsteman rörande klimatförändring och invasiva arter blev allt viktigare (i kombination med övergödning). Under denna tid gjordes också förbättringar och moderniseringar i stationens forskningsinfrastruktur. Under senare hälften av 2010-talet började Husö även göra officiell miljöövervakning i enlighet med EU:s vattenramdirektiv på uppdrag av Ålands landskapsregering. Den miljöövervakning som Husö hade gjort på uppdrag av Ålands landskapsregering hade hittills gjorts i form av framtagande av underlag för övervakningsprogram och kontrollerande av de framtagna underlagens tillräcklighet och relevans. Internationella samarbetsprojekt gjordes med finansiering från bla Bonus+, NordForsk och Horizon 2020.

2000-talet:

• Eutrofieringens effekter på fisk-bytesdjur-interaktioner i grunda skärgårdsområden, med fokus på grumlighet, förändringar i vattenvegetationen och drivande alger, (Maj och Tor Nessling-stiftelsen, Mattila, 1998-2000).
• Miljötillstånd i grunda havsvikar. Syftet var att utforma instrument för bedömning av tillståndet i grunda havsvikar (Interreg-samarbetsprojekt, Mattila, 1998–2000).
• Fiskproduktion i grunda havsvikar vars syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkar förekomsten av fiskyngel i grunda havsvikar (Interreg, Mattila, 2002–2004).
• BEVIS I & BEVIS II, ett beslutstödssystem för effektiva vattenskyddsåtgärder i skärgårdarna Åboland-Åland-Stockholm (Interreg, Mattila, 2004-2007).

Under början av 2000-talet fortsatte forskningen i samma banor som på 1990-talets slut. Forskningen riktades mot övergödningen och dess effekter i speciellt kustvatten och grunda havsvikar. Samtidigt blev även miljöövervakningen allt viktigare, speciellt efter att EU:s ramdirektiv för vatten började gälla. Viktiga finansieringskällor för projektverksamhet var bla. Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) och EU-Life-fonden.

Du kan läsa mer om tidigare forskningsinriktningar och historia här.