Institutet för Samhällsforskning (Samforsk) är en självständig enhet vid Fakulteten för samhällsvetenskaper, ekonomi och juridik vid Åbo Akademi. Samforsk har verksamhet både i Åbo och i Vasa och samarbetar tätt med det statsvetenskapliga ämnesklustret. Institutets forskningspersonal genomför både gemensamt koordinerade projekt och idkar individuell forskning.
Professor Kimmo Grönlund är föreståndare för institutet, Docent Lauri Rapeli är forskningschef och PD Marina Lindell är forskare. Den övriga personalen, alla i praktiken finansierade med externa medel, uppgår till cirka 16 personer. Vår största finansiär är Finlands Akademi.

Aktuellt

Slutrapport för Medborgarparlamentet

Resultaten från Medborgarparlamentet är nu publicerade i en slutrapport. Rapporten är skriven på finska men innehåller en svensk sammanfattning.

Läs Samforsks årsberättelse för 2023

Medborgarparlamentet

Slumpmässigt utvalda personer från runtom i landet samlades i november för det allra första medborgarparlamentet i Finland för att diskutera fyra medborgarinitiativ angående bränsle- och drogpolitik. Medborgarparlamentet ordnades av FutuDem-forskare under ledning av professorer Kimmo Grönlund och Kaisa Herne. Dessutom bestod projektteamet av forskare Janette Huttunen, Maija Jäske och Marina Lindell samt Isak Vento, Kim Backström och projektassistenterna Eva Aspnäs och Ellen Ijäs. Därtill anställdes 23 moderatorer för att leda smågruppsdiskussionerna.

Medborgarparlamentet var även ett vetenskapligt experiment där deltagarna diskuterade i tre olika miljöer. Dessutom fanns det en kontrollgrupp. Totalt 671 slumpmässigt utvalda finländare deltog i medborgarparlamentet. Alla deltagare fick balanserad bakgrundsinformation på förhand, engagerade sig i modererade smågrupper och ställde frågor till experter. Av deltagarna diskuterade 237 på en online-plattform där en dator modererade diskussionerna automatiskt. Plattformen har utvecklats vid Stanford University. Tränade individer modererade samtidigt nätdiskussioner i smågrupper för 234 deltagare. Slutligen samlades 200 personer i Helsingfors för diskussioner i smågrupper med en tränad moderator per grupp. Diskussionerna följde särskilda principer för deliberativ demokrati och genomfördes enligt Deliberative Poll®-modellen utvecklad av professor James Fishkin vid Stanford University. Varje deltagare fick en ersättning på 200 euro.

Totalt 30 000 finska individer fick en inbjudan baserad på slumpsampling, varav 671 blev slutligen utvalda för att delta. Varje individ över 18 år och bosatt i Finland hade möjlighet att få inbjudan. Målsättningen med medborgarparlamentet är att skapa genomtänkta perspektiv som kan stödja beslutsfattningen i parlamentet. Med hjälp av medborgarparlamentet kan forskare dessutom undersöka huruvida konstruktiv och kunskapsbaserad diskussion om komplicerade politiska frågor lyckas på nätet på samma vis som i fysiska mötesgrupper.

Forskarna i projektet undersöker om sammanhang för diskussion påverkar opinionsbildning, deltagarnas kunskapsnivå och deras politiska synpunkter. Deltagarnas erfarenheter av de tre olika sammanhangen i medborgarparlamentet jämförs också. Slumpmässigt utvalda finländare diskuterade fyra medborgarinitiativ i medborgarparlamentet.

Gruppernas åsikter om drogpolitik och bränslepriser skiftade i samma riktning. Deltagarnas åsikter skiftade mot en liberalare drogpolitik och en mer hållbar prissättning på bränsle. Stödet för brukarrum och legalisering av cannabis ökade. Samtidigt minskade stödet för en mer rättvis bränslebeskattning. Även stödet för avskaffande av dieselskatt minskade. De samtal där deltagarna samlades fysiskt vid runda bord ledde till något större åsiktsförändringar än nätsamtalen.

”När samtalen följer särskilda deliberativa principer verkar sammanhanget inte spela en betydande roll med tanke på åsiktsändring eller deltagarnas erfarenheter av deltagandet. Så gott som alla deltagare var nöjda med Medborgarparlamentet,” säger professor Kimmo Grönlund.

Målet med medborgarparlamentet var att skapa välinformerade offentliga perspektiv som kan stöda beslutsfattningen i Finlands riksdag. FutuDem samarbetade med den finska riksdagen, Tammerfors universitet, Sitra (tankesmedja) och Stanford University.

FutuDem nyhetsbrev

Läs senaste nytt från FutuDem.

Läs valrapporten ”Finland turned right: Voting and public opinion in the parliamentary election of 2023”

Nya laboratorier i forskningsinfrastrukturens tecken

Under hösten 2022 har de nya deliberationslaboratorierna tagits i bruk i ASA-byggnaden vid Åbo Akademi. Laboratorierna är en del av Den finländska forskningsinfrastrukturen för allmän opinion (FIRIPO). Utrymmena är utrustade med den senaste videokonferenstekniken och tanken har varit att skapa en miljö fri från yttre störningar som är så jämlik och inkluderande som möjlig.

Läs mera om laboratorierna.  

Läs Samforsks årsberättelse för 2022

En sammanfattning av vår verksamhet under året 2022

Läs Samforsks årsberättelse för 2021

En sammanfattning av vår verksamhet under året 2021

Läs Samforsks årsberättelse för 2020

En sammanfattning av vår verksamhet under året 2020

Verksamheten vid Samforsk

Till vårt specialkunnande hör frågeundersökningar och experimentell forskning. Vi utför panelundersökningar via nätet, traditionella enkätundersökningar, survey experiment, samtalsdemokratiska experiment t.ex. medborgardiskussioner. Vår online plattform ”Virtual Polity” kan användas för forskning om politisk kommunikation online. Experiment som metod har under de senaste åren blivit en integrerad del av forskningen hos oss. Våra forskare har ett brett metodkunnande. För tillfället koordinerar institutet t.ex. den nationella valundersökningen i Finland.

Vi har ett omfattande nationellt och internationellt samarbete med världsledande forskare och forskningsinstitut inom demokratiforskning, forskning om medborgarnas politiska deltagande samt om demokratiska innovationer. Forskarutbyte är en viktig del av vår verksamhet. Tematiskt utgör demokratiforskning och val- och väljarforskning våra centrala forskningsområden. Eftersom vi är ett akademiskt forskningsinstitut genomför vi i första hand undersökningar som har ett klart vetenskapligt syfte men vi har även hand om uppdragsforskning.

Demokratiforskningen vid Institutet för samhällsforskning fokuserar på att kartlägga demokratins välstånd i världen samt att testa nya deltagardemokratiska modeller, särskilt samtalsdemokrati. Institutet koordinerar verksamheten vid toppforskningsenheten ”Demokratins framtid” (The Future of Democracy – Center of Excellence in Public Opinion Research). Forskningen vid FutuDem innefattar sju arbetspaket vilka leds av forskare både i Åbo och i Vasa. Forskningen vid FutuDem sker i nära samarbete med ledande demokratiforskare i världen. Dessutom samarbetar toppenheten med Justitieministeriet, Åbo stad, Finlands Kommunförbund och Sveriges Kommuner och Landsting. I Samforsks regi har det även under professor Grönlunds ledning, i samarbete med forskare från Åbo Universitet och Tammerfors Universitet, ordnats sju stycken i finländsk kontext unika och även i internationell kontext för demokratiforskningen betydelsefulla experiment i demokratiska medborgarsamtal.
Tre stycken genomförda som tillfällen där människor deltog på plats och fyra stycken utförda över internet. Det senaste experimentet, Åbo samtalar, ordnades under våren 2020.

Vi har en ledande roll inom finländsk opinionsforskning. Den finländska forskningsinfrastrukturen för allmän opinion, FIRIPO, är ett mångvetenskapligt konsortium för studiet av samhällsopinion, åsiktsbildning och valbeteende och leds av Samforsks föreståndare Kimmo Grönlund. De centrala målsättningarna är att systematisera och koordinera vetenskaplig forskning i samhällsopinion och valbeteende i Finland, samt att facilitera inlärning, utveckling och delning av (nya) survey-metoder. Dessutom ska man skapa en öppen kontaktyta för studiet av allmän opinion och befrämja open access-mål i vetenskapen genom att i samarbete med Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv FSD stödja en öppen datapolitik.

Samforsk har även en ledande roll i det finländska valforskningssamarbetet.

Institutets val- och väljarforskning fokuserar tematiskt på bl.a. väljarrörlighet, kandidatcentrerat röstningsbeteende, väljarbeteende på internet och politiska skiljelinjer i väljarkåren. Institutets valforskning har även de tre senaste riksdagsvalen (2011, 2015 och 2019) kompletterats med elektroniska panelundersökningar. Institutet har även ett utbrett nordiskt och internationellt samarbete gällande val- och väljarforskningen.

Finlandssvensk opinion undersöks i huvudsak genom opinionsundersökningarna Barometern och Språkbarometern som har initierats av institutet. Dessa opinionsundersökningar har genomförts regelbundet sedan år 2002 och analyserar finlandssvensk opinion, språkval, servicenivån på eget modersmål, konsumtionsmönster och andra aktuella frågeställningar.