Aktuella projekt
Den finländska forskningsinfrastrukturen för allmän opinion (FIRIPO)
Den finländska forskningsinfrastrukturen för allmän opinion, FIRIPO, är ett mångvetenskapligt konsortium för studiet av samhällsopinion, åsiktsbildning och valbeteende.
De centrala målsättningarna är att systematisera och koordinera vetenskaplig forskning i samhällsopinion och valbeteende i Finland, samt att facilitera inlärning, utveckling och delning av (nya) survey-metoder. Dessutom är målet att skapa en öppen kontaktyta för studiet av allmän opinion och befrämja open access-mål i vetenskapen genom att i samarbete med Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv FSD stödja en öppen datapolitik.
The Future of Democracy (FutuDem)
Toppenheten ”Demokratins framtid” (The Future of Democracy – Center of Excellence in Public Opinion Research, FutuDem) kartlägger demokratins tillstånd i världen och testar hur deltagardemokratiska modeller, särskilt samtalsdemokrati, fungerar i praktiken. Med hjälp av denna finansieringen förstärker Åbo Akademi sin ställning som det ledande universitetet i Finland när det gäller forskning i samhällsopinion.
Institutet för samhällsforskning (Samforsk) koordinerar toppenheten som består av statsvetare i Åbo och Vasa. FutuDem forskar i ett nära samarbete med ledande demokratiforskare i världen. Dessutom samarbetar toppenheten med Justitieministeriet, Åbo stad, Finlands Kommunförbund och Sveriges Kommuner och Landsting för att ge praktiska råd när det gäller folkligt deltagande i demokratiskt beslutsfattande.
Barometern
Institutet har en ledande position inom forskningen kring finlandssvensk opinion. Den viktigaste undersökningen är Barometern, en årligen återkommande opinionsundersökning, som genomförts 2002–2014 bland svenskspråkiga i hela Finland. Barometern initerades av forskare Kjell Herberts. Den finlandssvenska Barometerns resultat för åren 2001-2007 har analyserats av olika samhällsvetare i en forskningsrapport redigerad av forskare Kjell Herberts. Rapporten heter Opinioner och trender i svenskfinland och är utgiven år 2008 här vid institutet för samhällsforskning (Samforsk). Barometern genomfördes år 2019 under Marina Lindells ledning. Målsättningen med Barometern är att mäta förändringar hos den svenskspråkiga befolkningen som språkminoritet i Finland gällande språkval i olika situationer, kultur- och massmediekonsumtion och attityder, men skall även spegla allmänna trender visavi värderingar och opinioner i aktuella samhällsfrågor. Forskningsrapporten Vad tycker Svenskfinland? publicerades i juli 2020.
Språkbarometern
Språkbarometern lanserades år 2004 och har sedan dess följt upp hur den språkliga servicen har förverkligats i tvåspråkiga kommuner. Med hjälp av Språkbarometern undersöks hur den språkliga servicen i hemkommunen uppfattas av de kommuninvånare som hör till den lokala språkminoriteten. Språkbarometern genomförs vart fjärde år och genomfördes senast år 2016 tillsammans med justitieministeriet, Finlands kommunförbund och Svenska kulturfonden. Språkbarometern används även som underlag för ”Regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen”. Den senaste forskningsrapporten ”Språkbarometern 2004–2016” finns tillgängligt på justitieministeriets webbsida. Två tidigare rapporter: ”Service på svenska och finska – ett medborgarperspektiv” (2008) och ”Service på svenska och finska – i minoritetsperspektiv (2012) har getts ut av Samforsk. Forskningsresultaten från Språkbarometern 2020 publicerades år 2021 av Justitieministeriet.
SLSPolarisering – Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland – omfattning, orsaker, lösningar (2022–2025), Akademiforskare Marina Lindell och professor Kim Strandberg
Projektet, vilket finansieras i fyra år av Svenska litteratursällskapet i Finland, studerar affektiv polarisering på individnivå i Svenskfinland. Projektet använder enkäter och enkätexperiment förmedlas i Barometern för att dels kartlägga omfattningen av affektiv polarisering i Svenskfinland och dels för att studera orsakerna och effekterna av densamma. Projektet strävar även till att testa olika lösningsmodeller genom vilka affektiv polarisering kan stoppas.
EmoAffect – Emotional social media and affective publics? The role of Discrete Emotions in Explaining Individual-level Affective Polarization (2022-2026), Professor Kim Strandberg
Detta 4-åriga Finlands Akademi-projekt fokuserar på känsloreaktioners roll i skapandet av affektiv polarisering hos individer. Projektet har två delar, i den första studeras människors känsloreaktioner till emotionellt laddade budskap i sociala medier i Experience lab vid ÅA i Vasa. Samtidigt evalueras olika sätt att med enkätfrågor mäta känsloreaktioner. I projektet andra del studeras känslornas betydelse för affektiv polarisering, i samspel med andra individfaktorer, genom enkäter i medborgarpanelen Kansalaismielipide-Medborgaropinion.
Re-thinking opinion change: the role of framing, communication dynamics and personality (1.9.2022-31.8.2027), Akademiforskare Marina Lindell
Hur åsikter bildas och om detta görs på ett rationellt sätt är en av de mest aktuella frågorna i demokratiforskning. Vilka aspekter av ett ämne man väljer att lyfta fram påverkar medborgarnas åsikter och deras benägenhet att ta nya argument och ny information i beaktande längre fram. Forskare i deliberativ demokrati har allt mer lyft fram betydelsen av att lyssna på varandras åsikter; detta projekt är det första att analysera kvaliteten på lyssnandet empiriskt. Syftet är att utveckla en ny modell där framing av budskap, gruppsammansättning, diskussionsdynamiska faktorer (med fokus på tala/agera/lyssna) och personlighet kan förklara åsikter. För att testa modellen empiriskt används både kvantitativa och kvalitativa metoder. Projektet är tvärvetenskapligt och kombinerar teorier från socialpsykologi, politiskt beteende och deliberativ demokrati.
Coordinating Machine Politics and Clientelism: Variation in Non-Programmatic Electoral Strategies” (2018-2023), Akademiforskare Inga Saikkonen
Val i auktoritära regimer och nya demokratier manipuleras ofta med hjälp av klientelism och andra olagliga strategier, som kan ha en stor inverkan på demokratiseringen. Detta projekt undersöker variationer i dessa strategier och deras samordningsmekanismer. Dessa substantivt och normativt viktiga frågor belyses med hjälp av originaldata från nya demokratier och auktoritära regimer. I forskningen utnyttjas såväl kvalitativa och statistiska, som experimentella metoder.
DemDialogue – The societal discussion climate – from polarization and hate speech to constructive democratic dialogue (2021–2022), Professor Kim Strandberg och akademilektor Klas Backholm
Projektet, finansierat av Högskolestiftelsen i Österbotten, studerar det offentliga diskussionsklimatet i samband med nyhetsartiklar. Dels görs en bedömning av diskussionskvalitet och dynamiken i diskussionsklimatet, dels studeras journalisters syn på detsamma. Projektet kommer även att använda co-creation workshopar tillsammans med medieaktörer som metod för att hitta sätt att stärka det offentliga diskussionsklimatet.
Språkbarometern
Läs det senaste resultatet från Språkbarometern 2020.
Vad tycker Svenskfinland?
Resultat från den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern 2019-2020
Ladda ned den andra upplagan av rapporten ”Voting and Public Opinion in Finland”
Den andra upplagan av rapporten är nu tillgänglig!
Läs rapporten: Medborgarpanel om yttrandefrihet
Medborgarpanelens slutsatser och rekommendationer publiceras i denna rapport
Deltagande i långsiktigt beslutsfattande (PALO), 2017–2021
Deltagande i långsiktigt beslutsfattande (Participation in Long-Term Decision-Making, PALO) är ett mångvetenskapligt forskningsprojekt som analyserar konkreta problem med att fatta långsiktiga beslut. Projektets syfte är att stärka demokratin genom att utveckla bättre metoder för medborgardeltagande och samhälleligt beslutsfattande. Genom att förnya politikens praxis kan långsiktiga konsekvenser och kommande generationer bättre tas i beaktande, vilket gör besluten mer varaktiga och mer rättvisa. PALO-konsortiet består av fyra organisationer: Åbo universitet, Naturresursinstitutet, Åbo Akademi och Tammerfors universitet. Den mångvetenskapliga forskningsgruppen består av statsvetare, miljöforskare, psykologer, beteendeekonomer och filosofer. Det fyraåriga projektet finansieras av Rådet för strategisk forskning (RSF) vid Finlands Akademi. RSF finansierar långsiktig och programbaserad forskning, vars syfte är att ta fram konkreta lösningar på de stora utmaningar som det finländska samhället står inför idag.
Involvera medborgarna genom deliberativa processer? – Experimentella bevis på deliberativa mini-publics centrala kausala mekansimer, samt deras applicerbarhet på verkligt beslutfattande (2016–2021), Akademiforskare Kim Strandberg
Projektet studerar centrala kausala mekanismer gällande diskursiv kvalitet samt demokratiska effekter av deliberativa mini-publics. Därtill prövar projektet hur dessa fungerar i verkligt samhälleligt beslutsfattande. Projektet har två centrala delar. I del A studeras kausala mekanismer i mini-publics. Tre grupper av oberoende variabler— rekryteringsvarianter, gruppkomposition och diskussionsformer— prövas mot diskursiv kvalitet samt demokratiska effekter. Del B av projektet fokuserar på vilka effekterna blir av att föra ut deliberativa mini-publics i samhället och knyta dessa till verkligt politisk beslutsfattande.
Consortium of Trust Research – Pathways to Political trust (CONTRE), 2015–2019
Projektet strävar efter att öka förståelsen för kort- och långsiktiga förändringar i politiskt förtroende i etablerade demokratier. Det har en flernivå ansats som inbegriper politiska krav (enskilda medborgare), politiskt utbud (politiska aktörer och politisk prestation) och den samhälleliga och politiska kontexten där krav och utbud interagerar. Projektet antar ett brett komparativt perspektiv och producerar ny kunskap genom att kombinera resultat från storskaliga opinionsundersökningar med experimentella studier. Studien ökar förståelsen av förklaringsfaktorer till politiskt förtroende och hur det upprätthålls i samhället. Forskningen genomförs i två sammankopplade delprojekt ”Process” (leds av biträdande professor Elina Kestilä-Kekkonen vid Tammerfors universitet) och ”Struktur” (leds av professor Kimmo Grönlund, Åbo Akademi)
OstroInvolve 2.0 (2016–2019), projektledare Kim Strandberg
OstroInvolve 2.0 är ett 4-årigt projekt finansierat av Högskolestiftelsen i Österbotten var syfte är att stärka den lokala demokratin genom att utföra deliberativa medborgarsamtal som experiment-på-fältet. Projektet samarbetar med en kommunal samarbetspartner och har totalt arrangerat nio medborgardiskussioner om politiska frågor av olika magnitud på lokal nivå. Projektets vetenskapliga fokus är främst på hur dessa diskussioner fungerar som komplement till den representativa demokratin på lokal nivå samt på hur människor som deltar i dylika diskussioner upplever processen och påverkas av den.
Politikens personifiering: institutionella effekter på relationen parti-väljare och partisystem (2014–2019), Akademiforskare Peter Söderlund
Projektet undersöker hur kandidatcentrerade valsystem format väljarbeteendet i europeiska länder sedan 1960-talet fram till i dag. Att förändringar har skett kan förstås mot bakgrund av politikens personifiering som innebär att kandidater i högre utsträckning bedriver egna kampanjer för att försöka locka personröster och att medborgarna allt mera röstar på kandidater på basis av deras personliga egenskaper snarare än deras partitillhörighet. Såväl väljarbeteende på individnivå som valdeltagande, partival och väljarrörlighet på aggregerad nivå analyseras.
Mer information här
Äldres sociala inkludering ur ett minoritetsperspektiv – en nationell och internationell jämförelse (AgeMin)
Syftet med projektet är att studera den sociala inkluderingen bland äldre ur ett minoritetsperspektiv. Under projektets inledande fas fokuserar vi i huvudsak på äldre svensk- och finskspråkiga i en lokal och regional minoritetskontext i tvåspråkiga kommuner i Finland, men kommer även att göra en jämförelse med andra språkliga minoritetsgrupper i Europa och Kanada. Vi gör en litteraturöversikt av befintlig forskning inom området och analyserar befintliga kvantitativa data (Gerontologisk Regional Databas (GERDA), Barometern, Språkbarometern, European Value Survey (EVS)). Framledes planerar vi även att samla in kvalitativa data med hjälp av semistrukturerade intervjuer.
Resultatet från detta tvärvetenskapliga projekt förväntas leda till en högre grad av samhällelig, vetenskaplig och politisk medvetenhet om äldre språkliga minoritetsgrupper i Svenskfinland och vilka specifika utmaningar det finns när det gäller en god ålderdom för den svenskspråkiga men också för andra språkliga minoritetsgrupper. Projektet bidrar till att stärka Åbo Akademis minoritetsprofil och utvecklar det tvärvetenskapliga samarbetet såväl inom universitetet som till andra universitet där det finns en stark forskningstradition när det gäller antingen språkliga minoritetsgrupper eller socialgerontologi.
Medlemmar i forskningsgruppen: docent och akademilektor i socialpolitik Fredrica Nyqvist (projektledare), professor i socialpolitik Mikael Nygård, doktorand i socialpolitik Marina Näsman, professor i språkbad Siv Björklund, PD och forskare vid Institutet för Samhällsforskning (Samforsk) Marina Lindell. I projektet arbetar även forskningsassistenterna Emilia Häkkinen och Kim Backström.
Till projektets ledningsgrupp hör PL Kjell Herberts, professor Åsa von Schoultz samt forskare/politisk rådgivare Johan Häggman.