Logopedisk forskning är ofta tvärvetenskaplig. I forskningen samarbetar man ofta med forskare som företräder andra discipliner, till exempel psykologi, medicin och lingvistik. Flera av forskarna samarbetar aktivt med internationella forskare.

Forskningsområden

• Forskning i anknytning till vuxenneurologiska kommunikationsstörningar
• Forskning i anknytning till röststörningar
• Forskning i anknytning till utveckling av tal, språk och kommunikation

Forskningsprojekt

Utveckling av tal och språk samt störningar i denna utveckling hos svenskspråkiga, tvåspråkiga (svenska-finska) och finskspråkiga barn

Personalens forskning

Viveka Lyberg Åhlander forskar om röst, kommunikation, interaktion i rummet och hur dessa aspekter påverkar  talarens och lyssnarens perception, förståelse och välbefinnande.

Annette Nylund forskar i riskfaktorer för tidig språkutveckling.

Pirkko Rautakoski forskar i kommunikationsproblem förorsakade av afasi och behandling av dessa

Postdoktorala forskare

Sofia Holmqvist-Jämsén forskar i röst, röststörningar och röstergonomiska riskfaktorer

Greta Wistbacka forskar i röst och interventioner vid röststörningar.

Doktorander

Jenny Lindgren forskar i språkutvecklingen på svenska och finska hos enspråkiga och tvåspråkiga barn och språkomgivningens inverkan på de tvåspråkiga barnens språkliga utveckling.

Emma Lindström forskar i röst och röstförändringars påverkan på kommunikationen vid åldrande, samt socialt deltagande i relation till kommunikation

Rossella Muò undersöker vårdstuderandes förmåga som kommunikationspartners och hur dessa kommunikationsförmågor förändras under utbildningen till talterapeut, sjuksköterska m fl. 

Denise Ollas-Skogster forskar i temperamentets betydelse för tidig språkutveckling.

Forskningspersonal

Susanna Sid (Simberg), professor emerita. Forskningsområden: röststörningar, yrkesrelaterade röststörningar och röstergonomi