Minoritetsgrupper och möten i trängda situationer. Identifikationer och kulturell gemenskap. 

Anna-Liisa Kuczynski. Doktorsavhandling. Åbo Akademi, Finland 2017. 285 sid. ISBN 978-952-12-3623-5

Minoritetsgrupper som genom sin härstamning, religion, språk eller etnicitet avviker från majoriteten är ofta underordnade den omgivande majoriteten. Personer tillhörande sådana grupper kan sakna möjlighet att manifestera sina olika tillhörigheter. Deras situation kan därför beskrivas som trängd i detta avseende.
Avhandlingens tre delstudier exemplifierar skilda typer av trängda situationer: svenskspråkiga i en helt finsk omgivning, finskspråkiga i en helt svensk omgivning samt parterna i mångkulturella familjer. Den övergripande frågeställningen är hur man i dessa, framför allt språkligt, men också kulturellt trängda förhållanden har möjlighet att förhandla om sina tillhörigheter och få sina samhörighetskänslor bejakade. I fem olika artiklar ges genom intervjuer exempel på hur man förfarit i vardagens praktiska mötessituationer.
Resultaten visar att modersmålet fortfarande spelar en väsentlig roll som identitetsfaktor. I vissa fall har det dock varit fråga om tvång eller medvetna val att tala majoritetsspråket. Kulturella tillhörigheter har för det mesta markerats inom det privata. Genom besök, telefonkontakter, bruk av massmedier, böcker eller musik, genom symbolvärden av vissa föremål, fotografier och släkthistorier samt genom traditioner har det varit möjligt att känna samhörighet med dem som talar samma modersmål eller har samma kulturella hemvist. Enligt resultaten har aktiviteterna delvis också varit translokala och transnationella, vilket innebär kontakter över både språkliga och geografiska gränser.
I de trängda situationerna har dessa aktiviteter i olika utsträckning kunnat bekräfta de intervjuade personernas språkliga och kulturella samhörighetskänslor. Samtidigt har även samhället utanför med nya kulturella praktiker fått ökad betydelse. Det kan därför talas om varierande mångkulturella tillhörigheter och identifikationer, där även förändring ingår.

How Computer Programmers Work. Understanding Software Development in Practise.

Espen Suenson. Doktorsavhandling. Åbo Akademi, Finland 2015. 298 sid, ISBN 978-952-12-3226-8

Hur programmerare arbetar – Att förstå mjukvaruutveckling i praktiken.

Hur arbetar en framgångsrik programmerare?   Uppgifterna att programmera datorspel och att programmera industriella, säkerhetskritiska system verkar tämligen olika. Genom en noggrann empirisk undersökning jämför och kontrasterar avhandlingen dessa två former av programmering och visar att programmering innefattar mer än teknisk förmåga. Med utgångspunkt i hermeneutisk och retorisk teori och med hjälp av både kulturvetenskap och datavetenskap visar avhandlingen att programmerarnas tradition och värderingar är grundläggande för deras arbete, och att båda sorter av programmering kan uppfattas och analyseras genom klassisk texttolkningstradition. Dessutom kan datorprogram betraktas och analyseras med hjälp av klassiska teorier om talproduktion i praktiken – program ses då i detta sammanhang som ett slags yttranden.

Finskt museum 2010-2011.

Rosendahl, Ulrika & Wessman, Anna (redaktörer). Helsingfors 2013, 156 sidor. ISBN: 978-951-9057-90-3.

I dubbelnumret finns fyra artiklar som skrivits av etnologer vid Åbo Akademi. Med dessa artiklar vill man lyfta fram nya sätt att förhålla sig till historiskt material och material som ligger nära det museala fältet. Avsikten är därmed att visa hur uppgifter företrädesevis i bouppteckningar och andra förteckningar utgör listor och beskrivningar av föremål och förnödenheter går att använda för att reda ut komplicerade förhållanden som utgör det materiella livet. Etnologin har en kulturhistorisk ådra, där analyser inte bara av föremålen i sig, utan också av skriftliga belägg om dem i deras ursprungliga kontext, ger en bild av den vardag man levde i under tidigare epoker. Tidskriften säljs av Finska fornminnesföreningen

Stadens hjärta. Täta ytor och symboliska element i nutida nordiska städer

Anna-Maria Åström och Jonas Lillkvist (red.). Skrifter utgivna av
Svenska Litteratursällskapet i Finland, nr 761, Helsingfors 2012.
380 sid. ISBN 978-951-583-234-4. Folklivsstudier XXII.

Stadens hjärta är en samling studier av stadslivets förvandlingar i tio nordiska städer under 1900-talets senare del och fram till idag. Författarna närmar sig ämnet från ett etnologiskt perspektiv där stadsbornas tolkningar och berättelser bildar en viktig utgångspunkt. I fokus står städernas centrumliv och omstruktureringar i närheten av centrum. Särpräglade bostadsområden, paradgator och parkomgvningar, varuhus och strandpartier belyses med tonvikt på hur stadsborna använder dessa ytor. Betoningen av upplevlese och kommersialism, men även av tradition och bevarande är viktiga inslag i dag när det urbana livet anses ha ett egenvärde.

OBS! Boken säljs via SLS!

Time for Food. Everyday Food and Changing Meal Habits in a Global Perspective

Patricia Lysaght (ed.). Åbo Akademi University Press, Åbo 2012.
366 sid inkl. ill. ISBN 978-951-765-642-9.

OBS! Boken säljs inte via ämnet etnologi!

Från kåk till kulturarv. En etnologisk studie av omvärderingen av historiska trästadsområden i Karleby och Ekenäs.

Sanna Lillbroända-Annala. Doktorsavhandling. Åbo Akademis Förlag,
Åbo 2010. 287 sid. inkl. ill. + bilagor. ISBN: 978-951-765-550-7.
I städer pågår fortlöpande många samtida stadsomvandlingsprocesser som ändrar och utvecklar stadsmiljöerna på olika sätt. I den efterkrigstida utvecklingen av städerna urskiljs en aktiv strävan efter förändring och modernisering men även en strävan efter att bevara äldre stadspartier.

Med förankring i Neristan i Karleby och Gamla stan i Ekenäs granskas i denna bok hur två historiska trähusmiljöer förändras till sina inre strukturer och till sin yttre karaktär under 1900-talets senare hälft.

I avhandlingen diskuteras hur områdena efter en period av stagnation omvärderas och blir intressanta genom en process som kallas för gentrifiering. Ett nytt sätt att uppvärdera gamla miljöer har också fött tanken om att den historiska trästadsmiljön kan ses som ett kulturarv.

Ska vi gå på marknad – eller shoppa? Etnologiska analyser av skiftande marknadsbruk och konsumtionsmiljöer

Anna-Maria Åström och Anne M. Niemi (red.). Etnologi vid Åbo Akademi, Åbo 2009. 172 sid. + ill. ISBN: 978-952-12-2344-0 Pris: 15€

Extremt? Etnologiska analyser av kvinnorock, extremsport och Ultimate Fighting

Anna-Maria Ånäs, Janina Lassila & Ann-Helen Sund
Åbo 2007. 207 sid., ill.
ISBN 978-952-12-1990-0, Etnologi vid Åbo Akademi, rapport 12.
Pris: 25 €

I det senmoderna samfundet söker sig en del individer till sammanhang där en samtidig kropps- och identitetsprövning kan ske. Det att en del sådana fritidsgrupper är mer eller mindre extrema har troligen att göra med att vår tids hektiska tids- och rumsupplevelser kräver koncentration på att uppleva bara hur det känns att ”finnas till”.

Gruppen kan fungera som en spegel och utgöra ett ideal, som alla dess medlemmar delar. Detta ideal varierar och tillåter därmed att olika kulturella uttryck förs fram och odlas tillsammans på sätt som för utomstående kan te sig t o m väl drastiska. Etnologin studerar dock sådana grupper och fenomen på utövarnas egna villkor.

I bokens artiklar behandlas kvinnorockare i Åbo, extremsportare i Svenskfinland och kampsporten Ultimate Fighting utgående från en klubb i Åbo.

Medverkande skribenter är Anna-Maria Ånäs, Janina Lassila och Ann-Helen Sund.

Familjekoordinater: etnologiska analyser av fritid, släkt och syskonskap

Utgiven genom Ann-Charlotte Palmgren och Anna-Maria Åström
Åbo 2006. 179 sid., ill.
ISBN 952-12-1522-4, Etnologi vid Åbo Akademi, rapport 11.
Pris: 10 €

Tillhörighet i en familj och en släkt har ofta någonting självklart över sig. Man känner delaktighet med dem som står en närmast släktmässigt. Familjen och släkten är dock också kulturella konstruktioner i den mening att de omgärdas av invanda och traderade förhållningssätt.

I bokens artiklar tas frågan upp hur familj och släktband manifesteras. Familjen och individerna befinner sig i olika konstellationer i ett ”koordinatsystem”, som består av familjen och släkten. Boken strävar att belysa hur man uppfattar och upprätthåller de olika positionerna.

Medverkande skribenter är Ole Rud Nielsen, Susanne Lindblom, Christina Haldin och Laura Aalto. SLUTSÅLD

Min bruksmiljö. Hågkomster från finländska bruk

Utgiven genom John Hackman, Heidi Schreiber, Lotta Wessberg, Anna-Maria Åström.
Åbo 2004. 312 sid., ill.
ISBN 952-12-1184-9, Etnologi vid Åbo Akademi, rapport 10.
Pris: 28 €

Bokens bruksskildringar visar oss att svunna miljöer kan återuppväckas på ett mångsidigt sätt oberoende av den position skribenten haft i det samfund han eller hon skildrar. Många av bokens skildringar rör sig inom brukens tjänstemannaskikt, men vi får också ta del av bruken ur arbetarnas synpunkt. Dessa skildringar kan ge en mångsidig bild av de bruksmiljöer som ännu på 1960-talet fungerade enligt sin egen samfundsmässiga logik.

Tiden är mogen att ta del av detta liv som den sällsamma kulturform den var; hierarkisk, styrd av brukets vissla, på en gång trygg, men utsatt för ekonomiska konjunkturer och politiska omställningar. Med bokens skildringar får bruken liv på nytt.

Memories of My Town. The Identities of Town Dwellers and Their Places in Three Finnish Towns

Red. Anna-Maria Åström, Pirjo Korkiakangas & Pia Olsson.
Helsingfors 2004: SKS/FLS.249 sid., ill.
ISBN 951-746-433-9. Studia Fennica Ethnologica 8.

Memories of My Town is an exploration into how town dwellers experience their environment in a complicated way. As people in urban milieus relate themselves to the environment, this takes place on many levels, where especially the time level becomes problematic. The urban buildings and settings can be looked upon as a kind of collective history, as carrier or witnesses of times past. But it is only the town dwellers that experience urban time itself, the time they live in, but through their memories also times past. In this past some elements take symbolically dense expressions.

Through reliving and narrating their experiences the symbolically important factors in this urban relationship will be outlined for investigations concerning three towns, Helsinki, the capital, Vyborg, the ceded and lost Karelian town, and Jyväskylä, a town with dense commercial and cultural dimensions in the middle of Finland. The aim of the book is to use different theoretical concepts as guidelines in analysing the different narrative texts.

Museer ger mening. Friluftsmuseerna Klosterbacken och Amuri som representationer

Solveig Sjöberg-Pietarinen
Åbo: Åbo Akademis förlag 2004. 323 sid., ill.
ISBN 951-765-157-0

Att skapa museer är att skapa betydelser. I den här boken får läsaren följa museiskapandet som en betydelseskapande process, konkretiserad i Hantverksmuseet på Klosterbacken i Åbo och Arbetarmuseikvarteret Amuri i Tammerfors. Båda exemplen är urbana friluftsmuseer in situ och resultat av en bevarandediskurs.

Bevarande och musealisering förutsätter val och de som har makten att välja inverkar på hur bilden av det förflutna utformas. Det som valts ut representerar det förflutna och makthavarnas problem beskrivs som sökande efter lämpliga representanda. Diskursen som ledde till att Klosterbacken bevarades är ett exempel på hur representanda kan omvärderas.

Presentationen på museet i Amuri, en berättelse med ett lyckligt slut, representerar arbetarbefolkningen och ingår i en identitetsskapande och identitetsförstärkande diskurs. Med dessa två museiexempel visar författaren övergången från ett samhälle, där man föds till en tillskriven identitet, till ett samhälle där identitet kan förvärvas och en identitetskonstruktion ständigt pågår. Distribution via Tibo trading

Så minns jag mitt Åbo. Hemmiljöer från fyra decennier under 1900-talet

Utgivna genom Sonja Hagelstam, Katja Hellman, John Hackman, Anna-Maria Åström.
Åbo 2001. 240 sid., ill.
ISBN 952-12-0861-9 Etnologiska institutionen vid Åbo Akademi, rapport 9.

Boken ”Så minns jag mitt Åbo” innehåller fjorton skildringar av hemmiljöer från fyra olika decennier i Åbo. Fram stiger bilder av hemmen i Åbo tecknade med personlig hand, samtidigt som närmiljön skymtar fram sedd med barnets, den ungas eller den unga vuxnas ögon.

Vardagen och familjelivet i stenhusen och trähusen under olika tidsåldrar, i olika områden och inom olika sociala skikt skildras ur ett minnesperspektiv som fäster stor vikt vid detaljer. Skildringarna av fritiden fäster sig vid olika platser och aktiviteter i staden. Åbo framstår som en rik urban miljö och framförallt som en stad med mänskliga proportioner.

SLUTSÅLD

Gränsfolkets barn. Finlandssvensk marginalitet och självhävdelse i kulturanalytiskt perspektiv

Anna-Maria Åström, Bo Lönnqvist, Yrsa Lindqvist
Helsingfors: Svenska Litteratursällskapet, 2001.
479 sid. ill. ISBN 951-583-068-0
Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland, nr 633. Folklivsstudier, XXI.

Hur skapas och upprätthålls finlandssvenskheten? Av vad består det särpräglade i den finlandssvenska kulturen? I denna bok analyseras hur olika fenomen både historiskt och idag skapar, upprätthåller och förstärker den finlandssvenska identiteten. Det handlar om allt från de finlandssvenska sångfesterna, stafett- karnevalen och strömmingsmarkanaden till de finlandssvenska institutionerna.

Ett centralt tema i boken är förhållandet och mötet mellan det svenska och det finska i Finland, som enligt författarna är en förutsättning för en finlandssvensk kultur. Ett annat tema är den finskspråkiga befolkningens uppfattning om det svenska i Finland. Dessutom diskuteras den rikssvenska kulturens roll som motpol då finlandssvenskarna definierar sig som just finlands- svenskar. Boken är en bred presentation av hur finlands- svenskarna, gränsfolkets barn, uttrycker sin kulturella särart i gränslandet mellan och i samspel med olika kulturkretsar.

Böcker utgivna av Svenska Litteratursällskapet från Bookstore Tiedekirja

Etnografi på hemmaplan

Red. Kurt Genrup, John Hackman, Niklas Huldén, Anna-Liisa Kuczynski.
Åbo: Etnologiska institutionen vid Åbo Akademi, 1998.
221 s. ISBN 952-12-0318-8.
Etnologiska institutionen vid Åbo Akademi, rapport 8.
Pris: 15 €

De olika artiklarna framhäver förtjänstfullt bredden och mångfalden
i etnologisk forskning där tvärvetenskap aldrig är främmande. Ett kvalitativt individorienterat perspektiv är tydligt. Därigenom har inifrånperspektivet blivit framträdande och individens egna beskrivningar och tolkningar utgör ofta grund för fortsatt diskussion av mönster och synsätt. Kontrasterna mellan bondesamhället och det moderna samhället är stundom markanta men behöver inte alltid innebära konflikter.

De flesta artiklar pekar tydligt på intresset för vardag, seder och bruk, kulturmönster och processer, speciellt inom skärgårdskultur. Artiklarna beskriver både historia, nutid och människor på olika platser i samhället. Intresset för förändring och vardagsdramatik är ett genomgående tema i de flesta artiklarna. För en beskrivning av artiklarna, se Meddelanden från Åbo Akademi 2/1999.

Kvinna i museivärlden. En studie i Irja Sahlbergs museisyn

Solveig Sjöberg-Pietarinen
Åbo: etnologiska institutionen vid Åbo Akademi, 1997.
232 s. ISBN 952-12-0084-7.
Etnologiska institutionen vid Åbo Akademi, rapport 7.
Pris: 15 €

Syftet med Solveig Sjöberg-Pietarinens undersökning är att belysa en yrkeskvinna, Irja Sahlberg i musievärlden i en tid och en miljö, där en enskild individs tankar och handlingar hade samhällsrelevans dels genom direkt påverkan och dels genom att bidra till hur institutionens tankesätt utformades. Dessuom är syftet att med etnologiska metoder försöka klargöra hennes museisyn och visa varifrån hon fick inflytande och förebilder, samt att se hennes gränsöverskridanden mellan manliga och kvinnliga livsfärer.

Högsäng och klädbod. Ur svenskbygdernas textilhistoria

Hjördis Dahl
Helsingfors: Svenska Litteratursällskapet, 1987.
415 sid. ISBN 951-9018-36-0
Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland, nr 544. Folklivsstudier, XVIII.
Pris: 15 €
Den textila traditionen i Svenskfinland är en del av områdets materiella kltur, betingad av ekonomiska och ekologiska faktorer. I Högsäng och klädbod framläggs resultatet av kvinnligt textilt arbete från en tvåhundraårig epok, från tidigt 1700-tal till 1930-talet, då en storinventering i bygderna företogs. Lant- hemmets texitilier såsom bädden, stugans inredning, nyttoting som använts i det dagliga arbetet samt klädedräkten presenteras sakkunnigt och rikt illustrerat i en historisk och textilanalytisk översikt av encyklopedisk karaktär.

Endast till försäljning i Svensk-Finlands textilarkiv.

Sågarbetarliv på Attu i Pargas

Paul Stenman
Etnologiska institutionen vid Åbo Akademi, ISSN 0782-3460, 1996, 2. oför.uppl. ISBN 951-650-806-5 (nid.), 142, [4] s.; kuv., kartt.; 21 cm ; Etnologiska institutionen vid Åbo Akademi, rapport 3.
Pris: 10 € SLUTSÅLD

Fisket på Enklinge: organisation och strukturförändring

Ulf Vasström
Etnologiska institutionen vid Åbo Akademi; ISSN 0782-3460, 1996, 2. oför. uppl. ISBN 951-650-805-7; [3], 114 s.; ill., kart.
Etnologiska institutionen vid Åbo Akademi, rapport 2.
Pris: 17 €

Resurser, strategier, miljöer: etnologiska uppsatser

Nils Storå; [red.kommitté] Wolter Ehn [et al.] Festskrift till Nils Storå 29.5.1993 ISBN 951-650-221-0; 347 s.
Pris: 10 €